Tips om Italien

Vi bodde i Malcesine på Villa Emma, ett litet familjeägt hotell med fantastisk utsikt. När vi landade i Milano på Linate flygplats hämtade vi vår förhyrda bil. Det gick smidigt att ta sig ut från flygplatsen, gick även smidigt att hitta rätt med hjälp av GPS. När vi kom fram till Malcesine spöregnade det, vi parkerade bilen utanför hotellet och lastade ur väskorna, sedan fick vi låna paraplyn och åka och parkera bilen. Vi fick vårt rum, vilket visade sig vara fel rum då vi hade betalat extra för att få havsutsikt. Så vi fick bo där en natt och fick därför ett avdrag på priset. Efter en natt fick vi byta rum och fick en fantastisk utsikt. Vi såg hela Malcesine och Gardasjön. Hotellet ligger på en höjd, men det går snabbt att ta sig ner till centrum där det finns otroligt många mysiga restauranger och små gränder. Vi trodde det skulle finnas mer charkuterier, men många restauranger hade inte det. Ett par restauranger hade charkplankor och de var fantastiska. Första dagen promenerade vi på den fina strandpromenaden i Malcesine. På kvällarna gick vi ut för att ta ett glas att dricka vid hamnen, sedan åt vi middag på någon restaurang, vissa kvällar tog vi även en drink efteråt. Men vi var rätt trötta på kvällarna eftersom vi gick upp rätt tidigt på morgnarna för att kunna utnyttja dagarna på det sättet vi tycker om. Eftersom vi hade bil åkte vi till Torbole, orten näst högst upp vid Gardasjön. Man åkte genom tunnlar och utefter sjön. Torbole är en liten by med färgglada hus. Vi låg på stenstranden där, eftersom Malcesine inte har någon egen strand. En annan dag åkte vi bil en liten bit neråt, mest för att leta sol då det var mulet i Malcesine. Där stannade vi inte länge eftersom vi hörde att det var sol i Malcesine. En dag åkte vi båt till Limone sul Garda. Båtturen var kort men mysig, Limone var också mysig. Men vi tycker ändå att av dessa orter var Malcesine mysigast. I Limone vandrade vi i de trånga kvarteren, köpte färdigskuren frukt i burk, ananas och jordgubbar, och glass. När vi hade bil passade vi även på att besöka en vingård i Valpolicella. Vingården var inte öppen för besök, men de hade en lite butik där vi handlade med oss några viner. Det var roligt att besöka den och se omgivningen där. Efter fyra nätter var det dags att byta ställe. Vi tog bilen till Sirmione, en lite lyxigare ort längst ner vid Gardasjön. Det gick bra att hitta och när vi kom fram var vi tvungna att vänta på att en polisman skulle släppa in oss genom borgen. Där kan man bara åka en och en samtidigt som alla andra turister även går på gatorna. De står och dirigerar de få bilar som får köra in, och det får man bara göra om man kan visa att man ska bo innanför murarna. Efter att vi kommit fram till hotellet, som låg otroligt fint alldeles vid Gardasjön, lämnade vi av väskorna och åkte för att lämna tillbaka bilen i Peschiera del Garda. Det var en fin ort men vi tog bussen tillbaka till Sirmione på en gång eftersom vi inte hunnit gå runt något där än. Det var lunchtid så vi gick och åt lunch på en pizzeria och sedan strosade vi omkring innanför murarna. Sirmione är en supermysig liten stad och den känns lite lyxigare än Malcesine, men inte för den sakens skull mysigare. Vi tycker att både Malcesine och Sirmione är supermysiga ställen och vi är så glada för att vi valde att bo på båda ställena. På det sättet fick vi ta del av två olika resor under en och samma resa. I Sirmione gjorde vi inte så mycket utflykter eftersom vi inte hade bil då, men det kände vi inte att vi behövde ha heller. Vi hade en egen brygga på Hotell Flaminia som hörde till hotellet, med kanske 25 platser. Det var helt underbart. Vattnet var ganska kallt men väldigt skönt. Här kunde man beställa in både mat, dryck och snacks, vilket vi gjorde ibland och även några kvällar. Alla kvällar var vi ut och tog något att dricka, åt gott och några kvällar tog vi en glass. Vi trodde att vi skulle kunna ta oss till Linate flygplats smidigt med tåg, men det visade sig att så inte var fallet. Därför fick vi boka en dyr taxi via hotellet, vilket när vi gjort det kändes värt det. Sammanfattningsvis var detta en underbar resa med sol, regn, god mat, bad, avkoppling och äventyr. Precis så som vi vill ha det!

Mitt namn är Amanda och jag är 15 år. I årskurs 8 ville min klass resa utomlands i 9an innan skolavslutningen som en sista rolig grej innan alla spred ut sig och började på gymnasium på olika håll. Vi lottade fram att destinationen skulle bli Italien! *Jippii, jag hade röstat på det själv! Vi fick mycket hjälp av klassföräldrar och lärare att sätta upp en budget. Efter det så skulle vi komma på ett sätt att samla ihop dessa pengar. Vi bestämde oss för att sälja kakor. Problemet med detta var att alla sålde samma kakor och mer eller mindre samma produkter. Tillslut vart vi rekommenderade till www.sparbössan.nu som inriktade sig på mobiltillbehör. Tack vare sparbössan lyckades vi samla ihop pengarna och komma iväg på vår resa!

Hej, ska åka till Venedig, undrar vilket bästa sättet att ta sig från flygplats till hotellet i Mestre? Gärna ett pris oxå. Tack från Icko

Copyright © Bejjan888™ [Upp i tid för frukost kl. 06.00.] Det var inte den ordinarie restaurangpersonalen som började så tidigt heller. Skulle tippa på ett det var en ur städpersonalen som fick ta sig upp extra tidigt, för när jag senare checkade ut från hotellet så såg jag den ordinarie personalen på plats vid 07.30, när frukosten vanligtvis öppnade. Ställde mig i tid vid byns kyrka, där bussen skulle hämta oss för avfärd mot Milano Linate Airport. Vi fick nog en lite större och lyxigare buss än vad vi behövde för oss 13 personer som skulle med. Vi fick nästan en fullstor buss med parkettgolv och lädersäten där man kunde fälla ut benstöd och luta omkull sätet en bra bit bakåt. Men man ska väl inte klaga ;) http://www.reseguiden.se/bilder/515674 Bussfärden var därför ganska behaglig. Men då bussen var relativt stor hade den en hel del problem att ta sig ner och genom alla hårnålskurvor som vi var tvungna att ta oss igenom för att lämna Ayasdalen. I en kurva körde bussen fast. Hela underredet skrapade i asfalten och i normala fall hade nog de flesta inte reagerat särskilt mycket. Men eftersom vi var ganska högt upp och kurvan omgavs av i princip stup, så var det inte lika roligt längre. Efter några minuters krånglande lyckades chauffören köra loss bussen och kunde fortsätta. Tydligen så hände det varje gång de valde att köra med just den där bussen. Därför höll man på att bredda vägen för att busstrafiken ska kunna flyta på och hantera den ökande mängden turister till Ayasdalen. http://www.reseguiden.se/bilder/515675 Ju närmare Milano vi kom desto varmare blev det, både inne i bussen och utanför. Väl på flygplatsen när man klev ut ur bussen så var det en värmechock som sköljde över en. Garanterat upp emot +35 °C ute och strålande sol. Men vi skyndade in i terminalen och checkade in. Klockan var redan runt 11.30 och man hann precis köpa och äta något innan det var dags att borda planet vid 12.20. Alla passagerare trängdes ihop på en transferbuss vid gaten, som tog oss ut till själva planet. Den korta biten från transferbussen och uppför trappen och in i planet, blev det nästan som en kapplöpning då ingen ville vara kvar utanför planet längre än nödvändigt på grund av värmen. En tanke slog mig att det kanske inte var särskilt mycket svalare inne i planet där heller. Men det var det faktiskt. De hade lyckats kyla ner luften i planet så det var riktigt svalt och behagligt. All credit till besättningen för att de lyckades med det. Strax före klockan ett lyfte planet från Linate och drygt 2 tim och 30 min senare landade vi på Stockholm-Arlanda. I lugn och ro gick jag till bagagebandet i vetskapen om att mitt tåg inte skulle gå förrän om 2 timmar. Så det gjorde inget om min väska kom ut sent på bandet eller inte. Vi som vandrat tillsammans under veckan sa hejdå till varandra och när min väska kommit vandrade jag vidare till Sky City för att få i mig lite mat. En McWrap & Co fick det bli. Börjar bli mer av en vana det där. Men det är så ruskigt gott, alltså ;) Och tågresan hem gick smidigt och enkelt utan förseningar. Ännu en fantastisk vandringsresa, denna gång i Dolomiterna, med mycket trevligt folk och många goda skratt. Även om man reste själv så var man en i gruppen. Tyvärr har researrangören inte lyckats promota resorna till Champoluc tillräckligt bra, och antalet resande dit har inte motsvarat förväntningarna. Arrangören kommer anordna resor dit nästa sommar (2016) också, men sedan ser det ovisst ut. Så vill ni prova på något annorlunda, tycker jag att ni definitivt ska ta chansen nästa sommar.