Torsdag 20 Januari 2011 - Georgetown
Resealbum: The Big Trip II
Hej,
Har nu tagit mig fran kalla sverige till norra sydamerika. Borjade med ett flyg fran Paris till Cayenne, denna lilla flygtur pa 700 mil over atlanten raknas som inrikesflyg, eftersom Franska Guyana ar franskt teritorium.
Man marker ocksa vilken skillnad pa standard jamnfort med Guyana och surinam. Bade frankrike och EU har invensterat en hel del pengar har och det marks ocksa inte minst pa priserna. Kourou en stad en timmes bilresa fran Cayenne ar ocksa bas for Europas rymdprogram.
Efter nagra dagars upptackande sa var det dags att styra kosan mot Surinam. Resa gick med minibuss och kanot over floden som utgor gransen. Efter ytterliggare 2h i minibuss sa var jag framme i Paramaribo,Surinams huvudstad. Har spenderade jag 2 dagar med att utforska staden som ar upptagen pa UNESCO,s varldsarvslista. Hollandska ar forsta sprak har efter som det ar en gammal koloni dock pratar de flesta aven engelska vilket sa klart underlattade min tillvaro.
Pa sondagen gick jag upp klockan 4 pa morgonen for att fortsatta mot denna delen av resans huvudmal Guyana. Efter 9h timmars bussresa kom jag fram till huvudstaden Georgetown dar jag snabbt checkade in pa ett hotell/bar som dygnet runt spelar discomusik pa full volym. Men efter den tidiga morgonen och den langa resan hade jag trots allt inga problem att somna och sova tungt till nasta morgon.
Pa mandag morgon tog jag mig till ett flygfalt utanfor stan och bordade ett litet plan som tog mig till Iwokrama i den djupaste djungeln. Fran luften kunde man se att i stort sett hela landet bestar av regnskog och att det ar nastan bara kusten som ar bebodd. Framme i Iwokrama sa bodde jag pa en skogsvaktar station tillsamans med personal, ett fatal turister och nagra biologer.
Omradet ar gigantiskt och har finns mangder av flora och fauna som ar hotade i andra delar av sydamerika. Dagarna och kvallarna bestod av alla mojliga aktiviteter som trekking,flodturer och forstas jaguarspaning. Jag fick se kajmaner,jatteuttrar,apor och en hel del faglar men tyvarr ingen jaguar. Den sista natten sov jag utomhus i en hangmatta och runt 2 tiden pa natten vaknade jag av ett valbekant "skallande"
och aven om det va svart att bedomma hur langt borta jaguaren var sa tyckte jag att det va bast att ga in i huset for att sova vidare. En maktig upplevelse trots att jag aldrig fick se den. Dagen efter sa hittade vi farska spar nere vid floden knappt 150 meter fran min sovplats.
Allt som allt en forstkalssig upplevlese och att resa till Guyana ar val vart besvaret.
Ett lustig sak ar att valdigt fa turister hittar hit mycket beroende pa att det flesta inte ens verkar veta var Guyana ligger. En forskare som jag pratade med berattade att nar han talade om for folk var han kom ifran sa de allra flesta "aha, and how is life in Africa?"
Arets julklapp nasta ar..? En atlas...
Imorgon bar det av mot Trinidad.. Life is a beach..
/Johnny
Har nu tagit mig fran kalla sverige till norra sydamerika. Borjade med ett flyg fran Paris till Cayenne, denna lilla flygtur pa 700 mil over atlanten raknas som inrikesflyg, eftersom Franska Guyana ar franskt teritorium.
Man marker ocksa vilken skillnad pa standard jamnfort med Guyana och surinam. Bade frankrike och EU har invensterat en hel del pengar har och det marks ocksa inte minst pa priserna. Kourou en stad en timmes bilresa fran Cayenne ar ocksa bas for Europas rymdprogram.
Efter nagra dagars upptackande sa var det dags att styra kosan mot Surinam. Resa gick med minibuss och kanot over floden som utgor gransen. Efter ytterliggare 2h i minibuss sa var jag framme i Paramaribo,Surinams huvudstad. Har spenderade jag 2 dagar med att utforska staden som ar upptagen pa UNESCO,s varldsarvslista. Hollandska ar forsta sprak har efter som det ar en gammal koloni dock pratar de flesta aven engelska vilket sa klart underlattade min tillvaro.
Pa sondagen gick jag upp klockan 4 pa morgonen for att fortsatta mot denna delen av resans huvudmal Guyana. Efter 9h timmars bussresa kom jag fram till huvudstaden Georgetown dar jag snabbt checkade in pa ett hotell/bar som dygnet runt spelar discomusik pa full volym. Men efter den tidiga morgonen och den langa resan hade jag trots allt inga problem att somna och sova tungt till nasta morgon.
Pa mandag morgon tog jag mig till ett flygfalt utanfor stan och bordade ett litet plan som tog mig till Iwokrama i den djupaste djungeln. Fran luften kunde man se att i stort sett hela landet bestar av regnskog och att det ar nastan bara kusten som ar bebodd. Framme i Iwokrama sa bodde jag pa en skogsvaktar station tillsamans med personal, ett fatal turister och nagra biologer.
Omradet ar gigantiskt och har finns mangder av flora och fauna som ar hotade i andra delar av sydamerika. Dagarna och kvallarna bestod av alla mojliga aktiviteter som trekking,flodturer och forstas jaguarspaning. Jag fick se kajmaner,jatteuttrar,apor och en hel del faglar men tyvarr ingen jaguar. Den sista natten sov jag utomhus i en hangmatta och runt 2 tiden pa natten vaknade jag av ett valbekant "skallande"
och aven om det va svart att bedomma hur langt borta jaguaren var sa tyckte jag att det va bast att ga in i huset for att sova vidare. En maktig upplevelse trots att jag aldrig fick se den. Dagen efter sa hittade vi farska spar nere vid floden knappt 150 meter fran min sovplats.
Allt som allt en forstkalssig upplevlese och att resa till Guyana ar val vart besvaret.
Ett lustig sak ar att valdigt fa turister hittar hit mycket beroende pa att det flesta inte ens verkar veta var Guyana ligger. En forskare som jag pratade med berattade att nar han talade om for folk var han kom ifran sa de allra flesta "aha, and how is life in Africa?"
Arets julklapp nasta ar..? En atlas...
Imorgon bar det av mot Trinidad.. Life is a beach..
/Johnny
Fredag 18 Juni 2010 - Saltsjö-Boo
Resealbum: The big trip!
Hej,
Efter 10 månaders resa är jag hemma i Sverige igen. Egentligen skulle jag komma hem först i september men pga diverse omständigheter tog jag beslutet att återvända. Jag kommer dock att avsluta "The Big Trip" i december/januari. Då blir det the Guyanas och central amerika.
Efter så lång tid på resande fot är det svårt att smälta allting och en del upplevelser har jag nästan glömt.
Det starkaste minnet kommer dock alltid att vara arbetet jag gjorde i parque Ambue Ari och då framförallt med Ru. Det var riktigt tungt att lämna honom framförallt efter de framsteg vi nådde tillsammans. Exempelvis hade han inte simmat på 9 månader när jag kom till parken. En annan faktor är att det tog en månad innan han lärde sig att lita på mig fullt ut. Vilket märks genom att han slutade hoppa och överlag bete sig mycket lugnare.
Det kändes dock bra att lämna över honom till den nya volontären eftersom han varit i parken tidigare och jobbat med Ru.
Jag hoppas också att jag kan återvända någon gång till detta fantastiska ställe och alla ni som gillar djur åk ditt och jobba dom behöver all hjälp dom kan få.
/Johnny
Efter 10 månaders resa är jag hemma i Sverige igen. Egentligen skulle jag komma hem först i september men pga diverse omständigheter tog jag beslutet att återvända. Jag kommer dock att avsluta "The Big Trip" i december/januari. Då blir det the Guyanas och central amerika.
Efter så lång tid på resande fot är det svårt att smälta allting och en del upplevelser har jag nästan glömt.
Det starkaste minnet kommer dock alltid att vara arbetet jag gjorde i parque Ambue Ari och då framförallt med Ru. Det var riktigt tungt att lämna honom framförallt efter de framsteg vi nådde tillsammans. Exempelvis hade han inte simmat på 9 månader när jag kom till parken. En annan faktor är att det tog en månad innan han lärde sig att lita på mig fullt ut. Vilket märks genom att han slutade hoppa och överlag bete sig mycket lugnare.
Det kändes dock bra att lämna över honom till den nya volontären eftersom han varit i parken tidigare och jobbat med Ru.
Jag hoppas också att jag kan återvända någon gång till detta fantastiska ställe och alla ni som gillar djur åk ditt och jobba dom behöver all hjälp dom kan få.
/Johnny
Söndag 18 April 2010 - Santa María
Resealbum: The big trip!
Buenas tardes.
Sitter nu i Gurayos en stad 45 minuter fran parken.
Paque Ambu Ari i Bolivia drivs av organisationen Init wara yassi och ar helt beroende av volontarer och donationer. For narvarande ar vi 60 stycken volantarer som jobbar med 25 katter, en massa apor, papegojor, skoldpaddor, vildsvin, hjortar mm. Organisationens syfte ar att ta hand om skadade och av manniskan tillfangatagna djur. En del djur rehabeliteras och slapps ut i det vilda igen. Tyvarr ar det valdigt svart med stora katter som haft kontakt med manniskor. Bolivias regering ar inte heller pigga pa att slappa ut jaguarer och pumor aven om vi lyckas med rehaben. Det finns fornarvarande en jaguar i parken som skulle kunna slappas ut men regeringen sager nej.
Efter som organisationen hela tiden koper upp land sa skyddar de ocksa vilda djur som lever i parken. Det finns saledes vilda katter av alla sorter runt oss och flera volantarer har upptackt spar och avforing utanfor de hagn dar "deras" katter bor.
Vi bor i dorms under primitiva forhallanden det finns varken el eller varmt vatten. Precis som det ska vara i djungeln.
Efter 5 dagars arbete med att bygga en ny karantan sa fick jag heders uppdraget att jobba med Ru.
Ru ar en jaguarhanne pa 110 kilo och saledes den storsta katten i parken. Ru saldes pa svarta marknaden nar han var liten och bodde hos en familj i Santa Cruz. Nar han blev for stor lamnades han over till parken dar han bott de senaste 5 aren. Han har aldrig levt i det vilda och kommer tyvar aldrig att gora det. Det ar dock helt klart att han har det basta liv en jaguar i fangenskap kan ha. Han har ett hagn pa 8000 kvm mitt ute i djungeln. Fran varat lager ar det under torrperioden en halvtimmes promenad till hagnet. Tillskillnad fran andra jaguarer och pumor i parken kan vi for tillfallet inte ta ut Ru pa promenader utanfor hagnet. Detta beror pa att att han gillar att leka, och nar han leker, leker han hart.. :) Han ar dock aldrig agressiv utan bara lekfull. Mitt mal under de tva manader jag jobbar med honom ar sa klart att fa honom sa pass lugn att han kan fa ga igen.
Han har tre stycken olika loplinor som vi tar ut honom pa varje morgon sa att iallafall far komma ut ur hagnet och markera sitt territorium. Han har aven en lina sa han kan ga ner i floden och simma.
Jag bygger ocksa hela tiden nya ramper och plattformar i hagnet.
Kanslan att jobba med en jaguar ar svar att beskriva men det ar helt klart ett arbete som kraver talamod och odmjukhet. Allra helst med tanke pa viktskillnaden ,73 kilo mot 110... :)
Bilder mm kommer nar jag avslutat mitt arbete i juni.
/Johnny
Sitter nu i Gurayos en stad 45 minuter fran parken.
Paque Ambu Ari i Bolivia drivs av organisationen Init wara yassi och ar helt beroende av volontarer och donationer. For narvarande ar vi 60 stycken volantarer som jobbar med 25 katter, en massa apor, papegojor, skoldpaddor, vildsvin, hjortar mm. Organisationens syfte ar att ta hand om skadade och av manniskan tillfangatagna djur. En del djur rehabeliteras och slapps ut i det vilda igen. Tyvarr ar det valdigt svart med stora katter som haft kontakt med manniskor. Bolivias regering ar inte heller pigga pa att slappa ut jaguarer och pumor aven om vi lyckas med rehaben. Det finns fornarvarande en jaguar i parken som skulle kunna slappas ut men regeringen sager nej.
Efter som organisationen hela tiden koper upp land sa skyddar de ocksa vilda djur som lever i parken. Det finns saledes vilda katter av alla sorter runt oss och flera volantarer har upptackt spar och avforing utanfor de hagn dar "deras" katter bor.
Vi bor i dorms under primitiva forhallanden det finns varken el eller varmt vatten. Precis som det ska vara i djungeln.
Efter 5 dagars arbete med att bygga en ny karantan sa fick jag heders uppdraget att jobba med Ru.
Ru ar en jaguarhanne pa 110 kilo och saledes den storsta katten i parken. Ru saldes pa svarta marknaden nar han var liten och bodde hos en familj i Santa Cruz. Nar han blev for stor lamnades han over till parken dar han bott de senaste 5 aren. Han har aldrig levt i det vilda och kommer tyvar aldrig att gora det. Det ar dock helt klart att han har det basta liv en jaguar i fangenskap kan ha. Han har ett hagn pa 8000 kvm mitt ute i djungeln. Fran varat lager ar det under torrperioden en halvtimmes promenad till hagnet. Tillskillnad fran andra jaguarer och pumor i parken kan vi for tillfallet inte ta ut Ru pa promenader utanfor hagnet. Detta beror pa att att han gillar att leka, och nar han leker, leker han hart.. :) Han ar dock aldrig agressiv utan bara lekfull. Mitt mal under de tva manader jag jobbar med honom ar sa klart att fa honom sa pass lugn att han kan fa ga igen.
Han har tre stycken olika loplinor som vi tar ut honom pa varje morgon sa att iallafall far komma ut ur hagnet och markera sitt territorium. Han har aven en lina sa han kan ga ner i floden och simma.
Jag bygger ocksa hela tiden nya ramper och plattformar i hagnet.
Kanslan att jobba med en jaguar ar svar att beskriva men det ar helt klart ett arbete som kraver talamod och odmjukhet. Allra helst med tanke pa viktskillnaden ,73 kilo mot 110... :)
Bilder mm kommer nar jag avslutat mitt arbete i juni.
/Johnny
Torsdag 1 April 2010 - Santa Cruz
Resealbum: The big trip!
Buenas tardes!
Sitter i Santa cruz Bolivias största stad. Efter en snabb turne genom chile kom vi hit för några dagar sedan.
Jag har varit sjuk den senaste veckan (någon konstig tropisk sjukdom) så vi bestämde oss för att softa här tills jag blivit bättre. Idag känner jag mig något så när (även fast jag tappat 9 kg i vikt..) så imorgon bär det av mot djungeln. Vi kommer att jobba med stora kattdjur Ambue Ari en 600 hektar stor park nära den brasilanska gränsen.
Ska verkligen bli spännande att få komma nära inpå dessa djur. Parken håller förnärvarande 25st stora katter (jaguarer,pumor och oceloter) som omhädertagits från tjuvskyttar och människor som hållit dem som husdjur.
Målet är i första hand att se till att dessa katter får ett så bra liv som möjligt vilket bla innebär att motionera dem med 8h djungelvandring om dagen. Samt att bygga nya och utöka deras hägn. Ett mer långsiktigt mål är att om möjligt få djuren så självständiga att de kan släppas ut i djungeln på egen hand. Detta är dock väldigt svårt när det gäller stora kattdjur som blivit vana med människor.
Eftersom vi kommer att bo i parken så innebär det också att vi kommer att vara borta från civlisationen i två månader. Inga telefoner,ingen el, inget internet... Så nästa gång ni hör från mig borde sommaren kommit till sverige... Något att se i fram emot alltså..:)
Hasta la vista..
J
Sitter i Santa cruz Bolivias största stad. Efter en snabb turne genom chile kom vi hit för några dagar sedan.
Jag har varit sjuk den senaste veckan (någon konstig tropisk sjukdom) så vi bestämde oss för att softa här tills jag blivit bättre. Idag känner jag mig något så när (även fast jag tappat 9 kg i vikt..) så imorgon bär det av mot djungeln. Vi kommer att jobba med stora kattdjur Ambue Ari en 600 hektar stor park nära den brasilanska gränsen.
Ska verkligen bli spännande att få komma nära inpå dessa djur. Parken håller förnärvarande 25st stora katter (jaguarer,pumor och oceloter) som omhädertagits från tjuvskyttar och människor som hållit dem som husdjur.
Målet är i första hand att se till att dessa katter får ett så bra liv som möjligt vilket bla innebär att motionera dem med 8h djungelvandring om dagen. Samt att bygga nya och utöka deras hägn. Ett mer långsiktigt mål är att om möjligt få djuren så självständiga att de kan släppas ut i djungeln på egen hand. Detta är dock väldigt svårt när det gäller stora kattdjur som blivit vana med människor.
Eftersom vi kommer att bo i parken så innebär det också att vi kommer att vara borta från civlisationen i två månader. Inga telefoner,ingen el, inget internet... Så nästa gång ni hör från mig borde sommaren kommit till sverige... Något att se i fram emot alltså..:)
Hasta la vista..
J
Fredag 19 Mars 2010 - Valparaíso
Resealbum: The big trip!
Hola Amigos!
Tiden går fort när man har roligt..
Här kommer en sammafatning på de senaste veckornas händelser..
Indien: Egentligen så spenderade vi alldeles för lite tid i detta enorma land för att göra en rättvis bedömning. Tror dock inte jag är en av alla dessa indien fantaster...Reste fran Callcutta ner till Madras längs bengalkusten.
Maldiverna: Lyx och paradisstränder! Men personligen så tycker jag att det inte det levde upp tills sitt rykte. Med tanke på vad man kan få i ex. filippinerna för samma summa så är det inte vart att åka dit.
Sri Lanka: En höjdpunkt! Perfekta stränder, god mat och trevliga människor. Såg vilda Leoparder i Yala national park(kolla in filmen). Gick med tusentals pigrimer upp på det heliga berget Adams peak.
Brasilien: Rio världens bästa stad...! Blev utsatt for ett rånförsk på copa men ingen skada skedd. Gick på ett funkparty i Mangera favelan ,en bisarr upplevelse. Droger såldes i små stånd på gatan och småpojkar iförda engelska fotbollströjjor med automatvapen hängande runt axeln vaktade chefens varor. Han även med ett besök till vattenfallen i Igaucau och träffade efter 6 manaders resa upp min gamla vän Pablo här.
Uruguay: Gott vin, bra kött. Besökte förutom Montevideo även den gamla kolonialpärlan Colonia.
Argentina: Tog båten över rio del la plata till Buenos Aires där vi njöt av allt vad denna fantastiska stad har att erbjuda. Var bla. pa fotboll Boca Juniors mot Racing. Helt galet! Nar vi kom till stadion fick vi veta att ingen biljetter saljs pa matchdagen. Snopna var vi pa vag darifran nar vi traffade en av "grabbarna" som styr. Han hjälpte oss efter lite besvar att planka in på matchen (naturligtvis skulle han ha betalt)
Boca fansen borjade sjunga 2h innan match och nar vi gick i från läktaren 1h efter slutsignal sjöng dom fortfarande. Publik mässigt var detta den bästa fotbollsmatch jag sett.
Efter nagra dagar i BA fortsatta vi till vinstaden Mendoza. Efter ett par dagar av vin sa gav vi oss iväg mot Aconcagua det högsta berget på södra halvklotet. Efter våran trekk i Nepal trodde jag att det skulle bli relativt enkelt. Ack så fel jag hade..
Tvärttemot Nepal sa finns det inga hostels på väg upp mot baslägret. Vi var alltså tvugna att bära med oss all utrustning själva. (mat,talt,sovsackar mm) När vi gav oss i väg från Punta de Inca så vågde min ryggsäck 25 kilo. Sa tungt har jag inte burit sen lumpen och det ar 16 ar och ett antal öl sen...
Efter 5 dagars stenhard vandring kom vi upp till baslägret som bjöd pa minusgrader och mycket harda vindar. Vi insag därför att det skulle bli omöjligt att fortsatta utan vinterutrustning, sa efter en sömnlös natt där jag bara lag och väntade pa att tältet skulle blasa iväg vände vi nerat.
Trots detta sa var detta en av de bästa trekkar jag gjort. Tillskillnad mot Nepal sa känns det som detta var orörd natur. Nästan inga människor och framförallt inget skräp längs leden upp. Jag har vänner som bestigit toppen och efter detta äventyr sa förstar jag verkligen vilken bedrift det är. Min plan ar att nagon gang atervända bättre utrustad och ga hela vägen..
Chile: Kom precis till viña del mar. Vi stannar har ett par dagar sen sa aker vi norrut,mot stränder och öknar..
Hasta Luego!
Johnny
Tiden går fort när man har roligt..
Här kommer en sammafatning på de senaste veckornas händelser..
Indien: Egentligen så spenderade vi alldeles för lite tid i detta enorma land för att göra en rättvis bedömning. Tror dock inte jag är en av alla dessa indien fantaster...Reste fran Callcutta ner till Madras längs bengalkusten.
Maldiverna: Lyx och paradisstränder! Men personligen så tycker jag att det inte det levde upp tills sitt rykte. Med tanke på vad man kan få i ex. filippinerna för samma summa så är det inte vart att åka dit.
Sri Lanka: En höjdpunkt! Perfekta stränder, god mat och trevliga människor. Såg vilda Leoparder i Yala national park(kolla in filmen). Gick med tusentals pigrimer upp på det heliga berget Adams peak.
Brasilien: Rio världens bästa stad...! Blev utsatt for ett rånförsk på copa men ingen skada skedd. Gick på ett funkparty i Mangera favelan ,en bisarr upplevelse. Droger såldes i små stånd på gatan och småpojkar iförda engelska fotbollströjjor med automatvapen hängande runt axeln vaktade chefens varor. Han även med ett besök till vattenfallen i Igaucau och träffade efter 6 manaders resa upp min gamla vän Pablo här.
Uruguay: Gott vin, bra kött. Besökte förutom Montevideo även den gamla kolonialpärlan Colonia.
Argentina: Tog båten över rio del la plata till Buenos Aires där vi njöt av allt vad denna fantastiska stad har att erbjuda. Var bla. pa fotboll Boca Juniors mot Racing. Helt galet! Nar vi kom till stadion fick vi veta att ingen biljetter saljs pa matchdagen. Snopna var vi pa vag darifran nar vi traffade en av "grabbarna" som styr. Han hjälpte oss efter lite besvar att planka in på matchen (naturligtvis skulle han ha betalt)
Boca fansen borjade sjunga 2h innan match och nar vi gick i från läktaren 1h efter slutsignal sjöng dom fortfarande. Publik mässigt var detta den bästa fotbollsmatch jag sett.
Efter nagra dagar i BA fortsatta vi till vinstaden Mendoza. Efter ett par dagar av vin sa gav vi oss iväg mot Aconcagua det högsta berget på södra halvklotet. Efter våran trekk i Nepal trodde jag att det skulle bli relativt enkelt. Ack så fel jag hade..
Tvärttemot Nepal sa finns det inga hostels på väg upp mot baslägret. Vi var alltså tvugna att bära med oss all utrustning själva. (mat,talt,sovsackar mm) När vi gav oss i väg från Punta de Inca så vågde min ryggsäck 25 kilo. Sa tungt har jag inte burit sen lumpen och det ar 16 ar och ett antal öl sen...
Efter 5 dagars stenhard vandring kom vi upp till baslägret som bjöd pa minusgrader och mycket harda vindar. Vi insag därför att det skulle bli omöjligt att fortsatta utan vinterutrustning, sa efter en sömnlös natt där jag bara lag och väntade pa att tältet skulle blasa iväg vände vi nerat.
Trots detta sa var detta en av de bästa trekkar jag gjort. Tillskillnad mot Nepal sa känns det som detta var orörd natur. Nästan inga människor och framförallt inget skräp längs leden upp. Jag har vänner som bestigit toppen och efter detta äventyr sa förstar jag verkligen vilken bedrift det är. Min plan ar att nagon gang atervända bättre utrustad och ga hela vägen..
Chile: Kom precis till viña del mar. Vi stannar har ett par dagar sen sa aker vi norrut,mot stränder och öknar..
Hasta Luego!
Johnny
Torsdag 21 Januari 2010 - Khulna
Resealbum: The big trip!
Bangladesh!
Efter några dagar med sightseeing i Dacca tog vi oss till Khulna och därifrån båt till Sunderbans.
Sunderbans är världens största mangrove skog totalt 10.000 kvadartkilometer fördelat mellan Indien och Bangladesh. Orsaken för vårat besök var förstås chansen att få se bengalisk tiger. Ingen vet exact hur många tigrar som lever har men forskarna uppskattar antalet till minst 600. Det man däremot vet är att över 100 personer varje år blir uppätna av tigrar. Det finns inga mänskliga bosättningar i sunderbans så de som blir attackerade är fiskare och honungssamlare som kommer till Sunderbans för att tjäna sitt levebröd.
Bästa chansen att se tiger är i mars/april när det är som varmast, men vi hoppades på ett udantag.
Våran guide har gjort över 70 besök men endast sett tiger 3 gånger.
På våran näst sista dag åkte vi in i en liten kanal knappt mer an 3 meter bred. Efter en halvtimmes spaning från båten såg vi en tiger ligga i skogen 2 meter fran flodbanken. Den bara låg där och kollade på oss utan att bry sig nämnvärt. Guiden blev däremot riktigt nervös och osäkrade sitt gevär, och Efter någon minut pallade han inte längre och vi åkte vidare.
En riktigt lyckad tur med andra ord. Det är få förunnat att få se tiger i det vilda, och även om tigertemplet i Thailand var häftigt så kommer det inte i närheten av denna upplevelse.
Jag kan verkligen rekommendera Bangladesh och sunderbans som remål om inte annat så för att det nästan är helt fritt fran turister.
/Johnny
Efter några dagar med sightseeing i Dacca tog vi oss till Khulna och därifrån båt till Sunderbans.
Sunderbans är världens största mangrove skog totalt 10.000 kvadartkilometer fördelat mellan Indien och Bangladesh. Orsaken för vårat besök var förstås chansen att få se bengalisk tiger. Ingen vet exact hur många tigrar som lever har men forskarna uppskattar antalet till minst 600. Det man däremot vet är att över 100 personer varje år blir uppätna av tigrar. Det finns inga mänskliga bosättningar i sunderbans så de som blir attackerade är fiskare och honungssamlare som kommer till Sunderbans för att tjäna sitt levebröd.
Bästa chansen att se tiger är i mars/april när det är som varmast, men vi hoppades på ett udantag.
Våran guide har gjort över 70 besök men endast sett tiger 3 gånger.
På våran näst sista dag åkte vi in i en liten kanal knappt mer an 3 meter bred. Efter en halvtimmes spaning från båten såg vi en tiger ligga i skogen 2 meter fran flodbanken. Den bara låg där och kollade på oss utan att bry sig nämnvärt. Guiden blev däremot riktigt nervös och osäkrade sitt gevär, och Efter någon minut pallade han inte längre och vi åkte vidare.
En riktigt lyckad tur med andra ord. Det är få förunnat att få se tiger i det vilda, och även om tigertemplet i Thailand var häftigt så kommer det inte i närheten av denna upplevelse.
Jag kan verkligen rekommendera Bangladesh och sunderbans som remål om inte annat så för att det nästan är helt fritt fran turister.
/Johnny
Fredag 8 Januari 2010 - Pokhara
Resealbum: The big trip!
Nameste!
Det var ett tag sen jag skrev, sa jag ska forsoka gora en kort sammanfattning.
Efter att vi lamnade filippinerna har vi hunnit med i tur och ordning....
Kambodja: Besokte sa klart tempelruinerna i Ankor. Valdigt spektakulart! Tog en flodbat fran Siem Reap till Battambang och passerad en massa byar dar folket levde pa flottar och batar. Fantastiskt!
Visade ocksa varan respekt i Phonm Phens okanda fangelse S21.
Vietnam: Borjade i Saigon. Besokte krigsmuseet ,intressant men kanske lite val mycket propaganda.
Vidare till Mui Ney och Na Trang vid kusten ,och badade. Aven om vadret inte var det basta.
Besokte ocksa byn Song My (My Lai) dar amerikanska marinkarsoldater slaktade 504 obevapnade civila vietnameser den 16: mars 1968. 17 st gravida kvinnor och flertalet barn fanns bland offren.
Sen bar det vidare med tag till huvudstaden Hanoi. Hanoi ar tillskillnad fran Saigon en riktigt trevlig stad.
Harifran hyrde jag en motorcykel och korde runt i norra Vietnam. Akte ocksa pa en battur till Halong bay,riktigt vackert. Den 16/12 passerade vi gransen till Laos via Dien Bien Phu i nordvastra Vietnam.
Laos: Efter 20h pa buss fran Vietnam kom vi fram till Luang Prabang. Luang ar en mycket vacker stad som finns med pa UNESCO,s varldsarvslista. Har tog vi det lugnt och besokte bla de beromda vattenfallen (se bilder)
Efter Luang akte vi till Bokeo nationalpark i nordvastra Laos. Dar i jungeln bodde vi i tradhus 75 meter oavanfor marken och det enda sattet att ta sig dit var med hjalp av zip vajrar. (se bilder)
Trakigt nog sag vi inga Gibbon apor som vi hoppats pa men zippandet var sjukt kul.
Burma: Tog oss via Thailand landvagen in i Burma. Vi besokte staderna Tachileik och Kentung samt flera byar i bergen. Dar vi aven traffade flera av Burmas minoritetsstammar.
Tyvarr sa blev hela Burma vistelsen nagot av en besvikelse efter som vi var tvingade att ha med oss en "guide". Guiden var nagon sorts sakerhetsperson som skulle halla koll pa oss.
Thailand: Tog en 13h buss fran gransstaden Mai Sae till Bangkok. Hojdpunkten var besoket i tigertemplet vaster om Bangkok.(se bilder)
Man kan naturligtvis ifragasatta hela iden med att lata turister umgas med tigrar. Men tillskillnad fran de djurparker jag har besokt (kalmarden inraknad) sa sag man att tigrarna har madde bra. Sen sa kanndes det valdigt haftigt att sitta med en 220 kilos tigerhanne i knaet. :)
Nepal: Dagen innan nyarsafton flog vi till Katmandu. Efter nyarfirandet sa tog vi oss med buss till Nepals andra stad Pokhara. Pokhara ar utgangspunkten for trekking i Annapurna massivet. Dagen efter ankomst gav vi oss ivag pa en vandring bland dessa fantastiska berg. Detta var verkligen en av det basta upplevelserna hitills. Vyerna inkluderade (se bilder) bla Annapurna 8091 meter, Dhaulagiri 8167 meter. Varldens 10:e respektive 7:e hogsta berg. Men mitt personliga favoritberg ar nog anda det "bara" 6993 meter hoga Machhapuchhare (fishtail). Machhapuchhare ar heligt till guden Shivas ara och har aldrig bestigits.
Den 14 januari flyger vi till Calcutta for att ta oss landvagen till Bangladesh. Sen atervander vi till Indien och reser soderut. Vi kommer att avsluta asiendelen pa denna resa med besok i Sri Lanka och Maldiverna.
Hoppas ni njuter av kylan hemma :)
/Johnny
Det var ett tag sen jag skrev, sa jag ska forsoka gora en kort sammanfattning.
Efter att vi lamnade filippinerna har vi hunnit med i tur och ordning....
Kambodja: Besokte sa klart tempelruinerna i Ankor. Valdigt spektakulart! Tog en flodbat fran Siem Reap till Battambang och passerad en massa byar dar folket levde pa flottar och batar. Fantastiskt!
Visade ocksa varan respekt i Phonm Phens okanda fangelse S21.
Vietnam: Borjade i Saigon. Besokte krigsmuseet ,intressant men kanske lite val mycket propaganda.
Vidare till Mui Ney och Na Trang vid kusten ,och badade. Aven om vadret inte var det basta.
Besokte ocksa byn Song My (My Lai) dar amerikanska marinkarsoldater slaktade 504 obevapnade civila vietnameser den 16: mars 1968. 17 st gravida kvinnor och flertalet barn fanns bland offren.
Sen bar det vidare med tag till huvudstaden Hanoi. Hanoi ar tillskillnad fran Saigon en riktigt trevlig stad.
Harifran hyrde jag en motorcykel och korde runt i norra Vietnam. Akte ocksa pa en battur till Halong bay,riktigt vackert. Den 16/12 passerade vi gransen till Laos via Dien Bien Phu i nordvastra Vietnam.
Laos: Efter 20h pa buss fran Vietnam kom vi fram till Luang Prabang. Luang ar en mycket vacker stad som finns med pa UNESCO,s varldsarvslista. Har tog vi det lugnt och besokte bla de beromda vattenfallen (se bilder)
Efter Luang akte vi till Bokeo nationalpark i nordvastra Laos. Dar i jungeln bodde vi i tradhus 75 meter oavanfor marken och det enda sattet att ta sig dit var med hjalp av zip vajrar. (se bilder)
Trakigt nog sag vi inga Gibbon apor som vi hoppats pa men zippandet var sjukt kul.
Burma: Tog oss via Thailand landvagen in i Burma. Vi besokte staderna Tachileik och Kentung samt flera byar i bergen. Dar vi aven traffade flera av Burmas minoritetsstammar.
Tyvarr sa blev hela Burma vistelsen nagot av en besvikelse efter som vi var tvingade att ha med oss en "guide". Guiden var nagon sorts sakerhetsperson som skulle halla koll pa oss.
Thailand: Tog en 13h buss fran gransstaden Mai Sae till Bangkok. Hojdpunkten var besoket i tigertemplet vaster om Bangkok.(se bilder)
Man kan naturligtvis ifragasatta hela iden med att lata turister umgas med tigrar. Men tillskillnad fran de djurparker jag har besokt (kalmarden inraknad) sa sag man att tigrarna har madde bra. Sen sa kanndes det valdigt haftigt att sitta med en 220 kilos tigerhanne i knaet. :)
Nepal: Dagen innan nyarsafton flog vi till Katmandu. Efter nyarfirandet sa tog vi oss med buss till Nepals andra stad Pokhara. Pokhara ar utgangspunkten for trekking i Annapurna massivet. Dagen efter ankomst gav vi oss ivag pa en vandring bland dessa fantastiska berg. Detta var verkligen en av det basta upplevelserna hitills. Vyerna inkluderade (se bilder) bla Annapurna 8091 meter, Dhaulagiri 8167 meter. Varldens 10:e respektive 7:e hogsta berg. Men mitt personliga favoritberg ar nog anda det "bara" 6993 meter hoga Machhapuchhare (fishtail). Machhapuchhare ar heligt till guden Shivas ara och har aldrig bestigits.
Den 14 januari flyger vi till Calcutta for att ta oss landvagen till Bangladesh. Sen atervander vi till Indien och reser soderut. Vi kommer att avsluta asiendelen pa denna resa med besok i Sri Lanka och Maldiverna.
Hoppas ni njuter av kylan hemma :)
/Johnny
Onsdag 11 November 2009 - Tabuk
Resealbum: The big trip!
Kumusta!
Som jag skrev senast så är Filippinerna ett riktigt trevlig land att resa runt i.
Vi flög in från Taipei den 29 oktober och tog oss direkt vidare till Boracay. Filippinernas i särklass främsta turistmål. Vi hängde där några dagar, och låg mest å stal sol på den berömda White Beach.
Efter tre dagar flög vi till ön Palawan och staden Puerto Princesa, där stannade vi en natt.
Vi bestämde oss för att hyra en motorcyckel för att få lite mer frihet och slippa passa bussar.
Vårat första stopp var Sabang och en underjordiskflod. Sabang är en liten by som ligger där djungeln möter havet. Det är obeskrivligt vackert. Vi spenderade en natt där och tog en kajaktur på den underjordiskafloden. På morgonen efter tog vi oss till Port Barton. Samma sak där. Djungel möter hav.
Efter ännu en natt i bungalow på stranden åkte vi så långt norrut man komma på Palawan.
Till El Nido. En tipp på 17 mil (4h) så man var lite stel i kroppen när vi var framme. Samma resa med buss tar mer än 8h. El nido är centralort för utflykter till de över 7000 öar och öde stränder som utgör Bacuit arkipelagen. Här blev det förstås också mest sol,bad och snorkling. Efter en vecka på MC,n så körde vi hela vägen tillbaka till Puerto och tog en flyg till norra Luzon. Här ska vi vandra i bergen och besöka de omtalade risterrasserna.
Fem saker att se upp med när man kör MC i filippinerna.
- Trebenta hundar (de är inte snabba nog att hinna undan)
- Höns (spinger omkring över hela vägen och de är många)
- Skolbarn ( alla går till skolan även om det är flera kilometer)
- Vattenbufflar (väger 500 kilo och bryr sig föga om att flytta på sig för en motorcykel skull)
- Rullgrus (mest för att våran Honda 200cc endast var utrustad med frambroms)
Paalam.
Johnny
Som jag skrev senast så är Filippinerna ett riktigt trevlig land att resa runt i.
Vi flög in från Taipei den 29 oktober och tog oss direkt vidare till Boracay. Filippinernas i särklass främsta turistmål. Vi hängde där några dagar, och låg mest å stal sol på den berömda White Beach.
Efter tre dagar flög vi till ön Palawan och staden Puerto Princesa, där stannade vi en natt.
Vi bestämde oss för att hyra en motorcyckel för att få lite mer frihet och slippa passa bussar.
Vårat första stopp var Sabang och en underjordiskflod. Sabang är en liten by som ligger där djungeln möter havet. Det är obeskrivligt vackert. Vi spenderade en natt där och tog en kajaktur på den underjordiskafloden. På morgonen efter tog vi oss till Port Barton. Samma sak där. Djungel möter hav.
Efter ännu en natt i bungalow på stranden åkte vi så långt norrut man komma på Palawan.
Till El Nido. En tipp på 17 mil (4h) så man var lite stel i kroppen när vi var framme. Samma resa med buss tar mer än 8h. El nido är centralort för utflykter till de över 7000 öar och öde stränder som utgör Bacuit arkipelagen. Här blev det förstås också mest sol,bad och snorkling. Efter en vecka på MC,n så körde vi hela vägen tillbaka till Puerto och tog en flyg till norra Luzon. Här ska vi vandra i bergen och besöka de omtalade risterrasserna.
Fem saker att se upp med när man kör MC i filippinerna.
- Trebenta hundar (de är inte snabba nog att hinna undan)
- Höns (spinger omkring över hela vägen och de är många)
- Skolbarn ( alla går till skolan även om det är flera kilometer)
- Vattenbufflar (väger 500 kilo och bryr sig föga om att flytta på sig för en motorcykel skull)
- Rullgrus (mest för att våran Honda 200cc endast var utrustad med frambroms)
Paalam.
Johnny
Lördag 7 November 2009 - El Nido
Resealbum: The big trip!
I alla fall som resmål.
Här är några anledningar varför en tripp hit är vard mödan.
Ingen massturism (fast det kanske blir det efter detta inlägg :) )
Trevliga och extremt hjälpsamma människor.
Lättrest ( alla talar engelska )
Fantastisk natur och världens finaste stränder ( Thailand får sälja program )
Inga britter. ( som sjunger "rule britania" )
Säkert och barnvänligt.
Billigt. ( en öl kostar 5 kronor, en middag 20 , en bungalow på stranden 100 )
Inga strandförsaljare. ( Boracay undantaget )
Så sälj bilen , plasma tvn och kom hit!
/J
Här är några anledningar varför en tripp hit är vard mödan.
Ingen massturism (fast det kanske blir det efter detta inlägg :) )
Trevliga och extremt hjälpsamma människor.
Lättrest ( alla talar engelska )
Fantastisk natur och världens finaste stränder ( Thailand får sälja program )
Inga britter. ( som sjunger "rule britania" )
Säkert och barnvänligt.
Billigt. ( en öl kostar 5 kronor, en middag 20 , en bungalow på stranden 100 )
Inga strandförsaljare. ( Boracay undantaget )
Så sälj bilen , plasma tvn och kom hit!
/J
Söndag 25 Oktober 2009 - Taiwan
Resealbum: The big trip!
Ni hao,
Efter Japan har vi nu tagit oss till Taiwan. Det finns många likheter mellan dessa två länder framförallt när det gäller teknikprylar. Till och med ute på landsbyggden där folk bor i små plåtskjul har de internetuppkoppling och kidsen går omkring med de senaste mobilerna. De största skillnaderna är tempot på människorna och så priserna förstås. Nu kan man leva gott på 300 kronor om dagen inklusive boende, mat och öl igen. :)
Vi började vistelsen här med två dagar i Taipei, där vi bla besökte ett flertalet nattmarknader. På dessa marknader går allt att köpa. Från hundvalpar till de senaste teknikprylarna och mat i alla dess former.
Naturligtvis var vi också uppe i Taipei 101, världens högsta byggnad 508 m.
Dag tre drog vi söderut till Taroko nationalpark, där har vi vandrat omkring på olika djungeltrailer och njutit av naturen. Det ska finnas både björn och leopard i området men tyvärr hade vi inte sån tur att vi fick se dessa. Nu fortsätter resan på vespa längs östkusten innan det är dags att lämna Taiwan för Filippinerna.
/J
Efter Japan har vi nu tagit oss till Taiwan. Det finns många likheter mellan dessa två länder framförallt när det gäller teknikprylar. Till och med ute på landsbyggden där folk bor i små plåtskjul har de internetuppkoppling och kidsen går omkring med de senaste mobilerna. De största skillnaderna är tempot på människorna och så priserna förstås. Nu kan man leva gott på 300 kronor om dagen inklusive boende, mat och öl igen. :)
Vi började vistelsen här med två dagar i Taipei, där vi bla besökte ett flertalet nattmarknader. På dessa marknader går allt att köpa. Från hundvalpar till de senaste teknikprylarna och mat i alla dess former.
Naturligtvis var vi också uppe i Taipei 101, världens högsta byggnad 508 m.
Dag tre drog vi söderut till Taroko nationalpark, där har vi vandrat omkring på olika djungeltrailer och njutit av naturen. Det ska finnas både björn och leopard i området men tyvärr hade vi inte sån tur att vi fick se dessa. Nu fortsätter resan på vespa längs östkusten innan det är dags att lämna Taiwan för Filippinerna.
/J