Gunilla123s blogg

Köpte en heldagstur för idag. Med gravar, tempel, parfymfloden. Hela kittet på en dag. Dock inte Imperial City, den får en egen dag.
En helt ok tur förutom att guiderna inte var så jättebra på engelska och inte engagerade. Vi fick hjälpa oss själva istället. Hade min lilla guidebok med som jag läste i för de andra.
Fin tur på floden på förmiddagen där vi gick i land vid olika pagodor och tempel. Ovanligt ren flod, som man kunde se i alla fall. Lunch på båten, som den uppfostrade flicka jag är smakar jag av allt, trots att det inte faller mig i smaken. Till exempel deras dessert på gröna bönor bl a som ska vara jättenyttig, men ger en liten jolmig smak. Lunchen får i alla fall en 3:a av 5, mycket på grund av det trevliga sällskapet och att vi pushade varandra att smaka på allt.
Eftermiddagen blev det att åka buss mellan gravar och tempel. Givande, om man hade sin egen guidebok med sig. Oftast på dessa turer är det ont om tid och det blir lite stressat. Så lite Jalla, jalla över det hela samt att hjärnan går på högvarv av alla platser man besöker och intryck. Ibland känns det som man är en skolklass, som matas med information, årtal, kejsare mm. Bra att ha en guidebok att läsa i sedan.
Turen får betyg 3 av 5.
Nat, du franska flicka, hittar du min blogg "jag pallar inte" så förstår du :-)

Sista gofrullen på Golden Dragon, bananpannkakan är riktigt god. Tog farväl av ägaren o den trevliga service minded personalen. Håller tummarna att det ska gå bra för det här nyöppnade hotellet. Rekommenderas!!
Sleepingbus mot Hue. Träffade på ett norskt par, 70 år, som är ute och backpackar i Vietnam i 2 månader.
Tufft gjort.
Vägen mellan Hoian och Da-nang ska vara den vackraste sträckan i hela Vietnam. Havet på ena sidan med fantastiskt vackra stränder. bl a China Beach som under Vietnamkriget var ett favorittillhåll för amerikanska soldater på permission.
Hade bestämt mig för att "hoppa" Da-nang, bussen gjorde stopp där så lite fick jag se ialla fall.
Framme i Hue runt lunchtid.
Hade bokat rum på Nhat le, bra budgetställe, ligger i en gränd där det finns en hel del andra liknande ställen och mysiga restauranger med go mat och bra priser.
På med gympadojor, utrustad med vatten och karta och ut och vandrade.
Idag är nyårsdagen här och det tråkiga är ju att så mycket är stängt, affärer och restauranger. Blir en ödslig känsla.
Tog mig till Citadellet och hur mycket folk som helst. Alla uppklädda och så kommer en annan som en lodis, något nerklädd. Typisk turist. Men så är det, när man reser med ryggsäck. Inga finkläder här inte. Härligt att se ialla fall hur så många som verkligen klär upp sig och firar nyåret. Fina parker i Hue, otroligt vackra rabatter med blommor och utställning med bonsaiträd.
Härligt med kontraster, att kunna ta sig in i en park för att komma från all trafik, moppar, tutande.
Blev väl ett par mil i dag. Känna in staden. Göra en plan för dagarna här.
En moppetaxi blev väl mycket påflugen, när jag vänligt men bestämt tackade nej till hans erbjudande med att åka på tur, ville han ha en nyårspuss på kinden. Den lätta gick jag på och fick en kyss på munnen istället. Tack för den. Ja, ja, jag bjuder på det.
Trött som en bäver, tog jag närmaste restaurangen från hotellet. En indisk, fullträff! Gud, så god mat. Käkade currygrönsaker, spicy och nanbröd. Jättegott med alternativ till vietnamesiskt.

Mina 2 sista dagar i Hoi An, blev det strandhäng blandat med stadsvandring och cykelturer ut på landet. Långt från trafik och njuta av tystnaden. Borttappad cykel med mera (det tillhör vanligheterna när man heter Gunilla och har svårt det här med att hålla koll på var jag ställer ifrån mig fordon, men efter nån timmes letande brukar det lösa sig)
Cykla genom risfält, hälsa på alla glada människor som hejar på en. Via kokosplantager till vägen tar slut.
Tjejen i repan, hade även ett spa, Aqua, där jag tillbringade 3 dagar, fick härlig kroppsmassage, fotvård, ansiktsmassage. Känner mig som en ny människa. Hon kunde konstatera: "du går mycket" när hon kollade fötterna, kunde bara instämma.
Köpt biljett från Hanoi till Bangkok. Blev trött på dessa lågprisflyg där knappt något ingår och slutsumman blir mer än dubbelt så hög. Ett bolag ska ha extra betalt för att köra ut bagaget till planet?????!!! Är det inte lika bra att lägga in det direkt. Om jag vill bära min väska själv. Det alternativet finns dock inte. Bokade Qatar, där ingår allt.
Så efter 5 dagar här är jag redo för nästa stad, Hue, den gamla kejsarstaden och vara kulturell i några dagar. Bra att mixa strand med kultur. Hjärnan behöver vila ibland. Det finns en gräns hur mycket nya intryck man kan fylla den med.

Uppe med tuppen, trots öl och sent igår. Ville vara i Gamla Staden tidigt. God frulle på Golden Dragon. Stora och fina rum med balkong och soluppgång och granne med risfältet. Man blir lycklig och glad bara av att gå ut på balkongen på morgonen och se detta vackra.
Parkerade cykeln och begav mig till fots. Man köper biljett och då ingår entré till 5 valfria sevärdheter. Jag var påläst, någorlunda i alla fall, visste vilka platser jag ville besöka. En del tempel är till och med gratis att gå in i.
Verkligen vackert och många fina byggnader.
Denna gamla stad finns på Unesco:s världsarvslista. Jag besökte:
Hoi Quan Phuc Kien (Fujians kinesiska samlingshus) som grundades i slutet av 1600-talet. Här snackar vi gamla, väl bevarade och restaurerade byggnader, med en fantastisk historia.
Hoi An:s folkloremuseum. Intressant. Fick lära mig hur man vet om det är äkta silke eller inte. Man tänder eld på det och luktar. Luktar det bränt hår är det äkta, annars inte. Mjukheten och strukturen på silke avgörs hur många tvättar det är tvättat i. 1,2 och 3 tvättar, där den 3:e tvätten ger det mjukaste och dyraste silket. Jag köpte en sjal i första tvätten, gillar när det är struktur och "levande".
Cau Nhat Ban (den japanska täckta bron) byggdes i slutet av 1500-talet av japanska köpmän som bodde i Hoi An. I brons norra ände står det lilla templet Chua Cau, som jag även besökte.
Tranfamiljens tempel, 200 år gammalt, byggt till minne av Trans förfäder som flyttade från Vietnam till kina.
Chua Quan Cong, tempel, byggdes i mitten av 1600-talet till minne av Quan Cong, den medlem i den taoistiska gudaskaran som bringar tur och beskyddar de resande.
Hittade ett mysigt ställe att käka lunch på och testade en Hoi An:sk specialitet. Con Clau, en nudelrätt som smakar riktigt gott. Första måltiden som jag klarade helt med pinnar. Hurra för mig.
Köpte lyckoamuletter till mig och mina musketörer, i ett tempel. Jag är född i tuppens år. Anna i ormens och Erik i hästens år, enligt kineserna. 2015 är getens år, om jag inte är helt ute och cyklar.
Hem efter full av kultur. Byta om till badkläder och hoja iväg mot stranden. Tog en annan väg idag och där blev man stoppad. Man skulle betala för att ställa ifrån sig cykeln och återigen, höll jag på att bli lurad. Men hotade att ta cykeln därifrån. Då gav han med sig. Lärde mig sedan att ställa cykeln direkt vid restaurangerna om man ville nyttja deras solstolar.
Som middag blev det bröd opla, som jag köpte i ett gatstånd, deras sprödbakade baguette med omelett i och grönsaker. Fås för ett spottstyver och mycket gott.
Tog en liten shoppingrunda på kvällen och inhandlade några linnen och en t-shirt. Bra priser.

Vaknade upp och var i Hoi An, klockan var 7.30 på morgonen och jag hade sovit som en stock.
Blev lurad av en j-a moppetaxi. Sa några väl valda ord på svenska till honom. Hatar att många utgår från att lura oss turister. Tråkigt, för man blir på sin vakt mot alla och misstänksam.
Kom till Hotell Golden Dragon, ett nytt hotell, endast 2 månader gammalt. Rekommenderas! Läget är perfekt, lugnt och tyst område. Lika långt till stan som det är till stranden. Man får låna cykel utan kostnad. Så efter en frukost och välbehövlig dusch, man luktar ju inte mumma precis efter ett dygn på resande fot, så hojade jag iväg.
Mot beachen, Cua Dai beach. tog väl ungefär 10 minuter på cykel. Cyklar genom byar, risfält, över flod. Vackert, så vackert! Här kan du välja om du vill ligga på solstol eller finna en egen bit av stranden. Finns något för alla.
Små trevliga restauranger där man äter för en billig penning. Blev några timmar i solen. En liten parentes, hittade inte cykeln när jag skulle hem. Visste var jag ställt den men den var flyttad. Hade ju absolut inte lagt på minnet hur den såg ut. Men efter lite letande hittade jag den. Fanns inte så många cyklar kvar, då klockan var ganska mycket
Kvällen gjorde jag stan med en vän. Mycket vackert i gamla stan, vid floden och bron över till andra sidan. Alla dessa vackra lyktor som tänds på kvällarna. Ett riktigt konstverk. Blev ett antal färsköl, som nästan kostar gratis mycket snack om smått och stor och skratt, innan jag vandrade hemåt. En sak som är lite tråkig, är ju alla moppetrafik som pågår. Varför kan man inte göra gamla stan moppefri åtminstone. Lite stressigt att gå och försöka se sig omkring, när det tutas oavbrutet omkring en. Det drar ner betyget lite. Gör en trafikfri innerstad, det kan inte vara så svårt, att dirigera om trafiken. Tips från coachen :-)

Så var det dax att säga tack och hej till Villa Pinkhouse i Dalat.
Varit mycket härliga dagar här och många intryck.
Morgonbuss till Nha Trang, där jag skulle vänta 7 timmar till nattbussen till Hoian.
Hamnade längst bak idag, ogilla. Hade 2 tjejer från Korea bredvid mig. De undrade om engelska var huudspråket i Sverige......
En mycket positiv sak med Nha Trang var att jag fick fatt i bussbiljett från Hue till Hanoi. Det har ju varit fullbokat på grund av nyåret. Visste inte om jag skulle ta mig norrut eller om jag skulle planera om. Men det behöver jag inte nu. Nattbuss till Hanoi från Hue den 22:e. Yippie:-)
Tog mig en sväng mot strandpromenaden. Väldigt vackert och fin strand, så länge man blickar mot havet. När man vänder sig om och ser alla höghus till hotellkomplex, falnar mitt intresse. Not my cup of tea. Som grädde på moset ställer jag mig frågan, efter att ha vandrat kring, är jag i Ryssland eller Vietnam?????
Allt är på ryska, menyer, i affärer plus att alla locals tar för givet att man är från Ryssland. Tråkigt att det blir så.
Har hört samma sak från alla jag mött, åk inte till Nha Trang.
Men spenderade ett antal timma här, var ju tvungen. Hängde vid stranden, läste bok. Det är oxå en rolig grej. Hittade en bok på ett hotell, Liza Marklund, som jag inte läst. Visserligen på norska, men det fixar jag ju, bor där.
Började så läsa den och kände inte riktigt igen alla ord. Kollade, den var på danska.... Bortgjord igen, Gunilla.
Men jag ska igenom den, tar bara lite längre tid kanske.
Innan det var dax att checka in på bussen, tänkte jag käka en bit. Hittade en bar med eget bryggeri, tankarna stod utanför. Häftigt, så jag klev in. Rysk bar förstås, men jag var hungrig och törstig. Käkade en urgod hamburgare och en god öl till det. Funkade.
Var lycklig när jag fick kliva på bussen och till mitt "lilla bo" för 12 timmar framåt. Gillar att åka "sleepingbus"

Sista dagen i Dalat, gillar verkligen den här staden.
Efter frukost, iväg till fots, som vanligt och som den envisa människa jag är :-)
Mitt mål för dagen var att åka linbana till Bambuskogens Meditationscentrum.. Såg på kartan hur jag skulle gå men google maps visade en "genväg" som skulle ta ca 50 minuter. Den tog liiiiiite. längre. Tog en kaffepaus på ett fik vid posthuset innan jag stegade vidare. Kom på vägar där jag inte såg en enda turist. Men jag fortsatte och fortsatte. Såg linbanestationen på håll så visste att jag var på rätt väg. Kom inte på ett community, "Osaka Village". Vakten visade vart jag skulle gå, på deras område. Pyttsan, fel, fel, fel. återvändsgränd. Bara att vända tillbaka, gav honom onda ögat när jag passerade. Vid nästa vägskäl valde jag fel förstås. Vägen blev smalare och smalare. Gick igenom liten by. Locals tittade undrande på mig. Men hälsade och log. Vägen tog slut och jag tänkte, aldrig att jag vänder om. Hade linbanan ovanför mig. Följde så en liten stig genom ett skogsområde. Kom så fram och hade linbanestationen framför mig, dock 4-5 meter upp. Jag stod längst ner i som ett slags grusgrop, mycket dammande sådan. Bara att bita ihop, jag vänder inte om, aldrig. Så upp kom jag och landade in på ett café. Borstade av det värsta dammet och log och hälsade på cafévärdinnan. Jag kunde riktigt se vad hon tänkte. In på toa och tvätta av det värsta.
Så krypa in i ett ägg som ljudlöst tog mig till Bambuskogens Meditationscentrum, Vacker färd som tog ca 10 minuter kanske. Vacker utsikt. Hade mitt ägg för mig själv. Njöt av det vackra och tystnaden. Inte många som åkte linbana, i alla fall idag.
Klev av och gick mot templet. Gick omkring och såg allt det vackra, många fina blomsterodlingar. För att undvika ryska grupper, som har svårt att respektera att man talar i små bokstäver och inte skriker, gick jag ner till sjön. Paradissjön. Som en liten oas. Det som förstör intrycket är dessa "svanbåtar". Till vänster ligger rader av "svanbåtar" och till höger longtails. Som ju mer passar in i miljön. Men det är min åsikt.
Satt och njöt av tystnaden en stund, 4 munkar kom förbi på promenad. Så gick jag tillbaka till tempelområdet och då hade grupperna lämnat och tystnaden lagt sig. Underbart. Själva meditationscentret får man ju inte besöka utan det är inhägnat. Men så kom en munk fram till mig. Han hade väl sett hur jag dröjde mig kvar, svårt att lämna området. Vi pratade en god stund. Meditation framförallt. Berättade att det just nu bor 148 nunnor och 150 munkar där, åtskilda från varandra förstås. Han heter Andalah och har bott här sedan 1998. De utöver zenbuddism och mediterar ca 3 timmar 4 ggr/dag. Fick svar på många frågor jag har.Jag fick förmånen att komma in till nunnorna för att delta/iaktta deras meditation som hade börjat. Satt mig längst bak och bara var. Det kändes så mäktigt. Att få delta. Fick sedan erbjudande om att komma nästa dag kl 6.15 och vara med nunnorna en hel dag.
Jag hade ju biljett till Hoian dagen därpå men sa att jag skulle göra allt för att omboka min biljett. Ville verkligen komma dit.
Dalat ska jag besöka igen, så det så.
Tyvärr gick inte min biljett att omboka pga Tet, nyårsfirandet, som gör att allt är uppbokat långt framåt. Surt sa räven, men den stunden jag fick vara där var stor för mig.
Så det blev till att packa på kvällen. I morgon blir det Hoi An med ett stopp i Nha Trang

På med bra skor och ger mig iväg efter frukost.
Börjar med Lam Ty Ni Pagoda, eller hemmet för den sk "mad monk". Såg inte till någon mad monk. Hans galleri var heller inte öppet. Så det blev bara besök i templet och trädgården.
Vidare mot Hang Nga´s Crazy House. Ett verk av en kvinnlig, lokal arkitekt. Går under mottot "back too the nature". Riktigt häftigt. Byggnation pågår i detta bisarra byggnads/konstverk. Finns 10 hotellrum om man är villig att bo på ett ställe där det springer runt nyfikna turister hela dagarna. Bl a Björnrummet, där en stor björnskulptur står och stirrar på dig. Spenderade lätt två timmar här. Gå från hus till hus via landgångar, gäller att hålla koll var man sätter fötterna. Fascinerad av detta Crazy House. Rekommenderas verkligen!
Hann vara i lugn och ro en dryg timme innan busslaster med ryska turister övertog anläggningen. Då drog jag mig tillbaka med en yougurtkaffe och observerade skådespelet på håll.
Vandrade mot järnvägsstationen som låg i andra änden av Dalat. Det är en jättevacker byggnad. Tog tåget till Trai Mat, går inte längre än dit. Ett riktigt gammalt tåg, med fyra vagnar i trä. Läckert.
Hann med att gå till ytterligare en pagoda. Linh Phuoc Pagoda även kallad Dragon Pagoda. Ett mästerverk, hur får dem till allt. Är ni i Dalat måste ni se denna skapelse.
På hemvägen hittade jag ett shoppingmall, Big C. Köpte en hoodie för 5 dollar. Är ju så förbenat kaltt på kvällarna.
Käkade den godaste chickencashew någonsin. Så himla god.
Idag blev det oxå ett par mils vandring. Går hellre än åker taxi mellan sevärdheterna. Får uppleva mycket mellan a och b som man annars missar.

Idag var det dax för The Secret Tour som anordnas av Villa Pinkhouse och guiden Rot.
Hotellet är känt för denna tur. Rot som jobbar på Villa Pinkhouse är en sprudlande, glad, inlevelsefull och fascinerande person.
En heldagstur som börjar kl.7.30 på morgonen och så är man tillbaka runt 18 på kvällen.
Vi var 3 personer som åkte bil och 10 pers på motorcyklar. Jag åkte bil. Som jag resonerar, vill jag leva lite längre, tar det bekvämare färdsättet. Med tanke på kylan morgon och kväll, blev det ett bra val.
Upplevde verkligen det riktiga Vietnam idag. Fick uppleva mycket.
Vi besökte en syrsafarm, fick smaka friterade syrsor. Helt ok. En del käkade levande syrsor, dock inte jag.
En silkesfabrik, där vi fick stifta bekantskap med silkeslarver.
Fantastisk utsikt och vacker natur längs vägen. Dalat ligger 1500 möh.
Så kom vi till en bymarknad, en by som heter Nam Ban (tror det iaf) Vi var de enda turisterna och Rot verkar vara en kändis där. En mycket charmig person som lockar till skratt. Jag fick heta Celine Dion denna dag. Andra fick namn som Lady Gaga, Michael Jackson. Borat mm.
Fick veta mycket om kultur, traditioner, mat mm. Smakade många läckerheter och även icke läckerheter.
Hur man prutar och varför man inte ska shoppa på morgonen.
Vietnameser äter alla djur, även husdjur. Så är det. Hund anses vara en delikatess och är relativt dyrt. När man "tröttnat" på sin hund, säljer man den som föda eller äter upp den. Inga konstigheter enligt Rot.
Att dagen när man dör är viktigare att "fira" än födelsedagen.
Besökte "Elefantvattenfallet", det enda stället där det fanns andra turister. En liten utmaning att komma ner och upp men det gick. Var väl inte så imponerad av vattenfallet. Det finns häftigare i Norge. :-)
På väg till Rot:s hemby stannade vi vid en kaffeplantage. Vietnam har ett mycket gott kaffe och är världstvåa efter Brasilien. Inte dåligt.
Rot kommer från en minoritetsby ca 60 kr från Dalat. Than Tao. Här bor 9000. Vi fick en mycket god vegetarisk lunch som tillagats av Rot:s syster som är en Buddistisk nunna.
Rot fick igång oss med lite lekar, mycket skratt runt bordet. Fick veta ännu mer om den vietnamesiska kulturen. Finns hela 54 olika dialekter/språk i landet. I denna byn talas ett speciellt språk som ingen utomstående förstår.
Vi besökte en familj i hans by, som levde mycket, mycket fattigt. Blev bjudna att stiga in och sitta i deras skjulliknande hus, jordgolv, ett rum där man lagar mat, sover. Där hönsen gick ut och in genom hål i väggen.
Torkad råtta hängde över kokkärlen bl a. Fick smaka pulvriserad torkad råtta som blandats med salt. Kan tillägga att vi fick veta det först efteråt.
I detta hus bodde en 82-årig kvinna och hennes två ogifta döttrar. Hon har 10 barn, varav 5 dött i malaria. Enligt tradition här måste föräldrar köpa en man till sina döttrar. Är man då fattig (som denna familj) blir inte alla döttrar gifta. Lata män är billigare än hårt arbetande som man får betala en slant för. Pratade om voodoo som förekommer i byn och Rot:s farbror är en av dem som kan detta. Lite skrämmande samtidigt som fascinerande.
Kvinnorna visade oss hur de spinner tråd från bomull och väver vackra tyger.Ville att vi skulle stanna kvar på middag, men vi tackade artigt nej. I denna fattigdom som de lever i, så har de ändå en livsglädje. Rot berättade vidare att de har kaffeplantage och risodling och i november när kaffet är skördat och sålt och i april-maj när riset är klart, har de förhållandevis gott om pengar. Men de har inte fått lära sig hur man sparar. Utan de lever upp pengarna, har fester, köper godsaker och alkohol. Underbart är kort. Sedan blir det tuffa tider igen.
Tillbaka till Rot:s hem, hade vi fruktstund. Fick lektion och smaka många goda sådana.
Sedan väntade 1 timmes färd tillbaka till Dalat. En middag med god mat och öl och massa prat fick avsluta dagen.
Mycket intryck och upplevelser att bearbeta. Man blir ödmjuk inför livet när man får träffa dessa människor.

Upp tidigt som vanligt. Hann med en sista sväng på beachen för att möta dagen och soluppgången.
Blev en takeaway på mitt favvis ställe, tvärs över gatan.
Idag var det fullt med skolbarn, klockan 6.30. Käkade frukost där innan skolan börjar kl. 7.00. Det är något som jag inte lärt mig att tycka om ännu. Att äta ris, nudlar till frukost.
Första sträckan av resan följde havet, var väldigt vackert. Milslånga stränder, många helt öde. Men även en del hotellkomplex som byggts upp.
Passerade de röda sanddynerna, de omtalade som jag inte giddes besöka då jag prioriterade beachen. Men nu fick jag i alla fall se dem.
Sedan tog guppiguppguppsvägen vid, med stora hål i vägen. Inte lönt att försöka sova, man for upp i taket med jämna mellanrum.
Framme i Dalat vid lunchtid. Checkade in på Villa Pinkhouse. Läckert, litet hotell. Lite kitsch, mycket trevlig och personlig familj som har hotellet.
Med karta i hand begav jag mig ut på vandring. Marknaden, som är rejält stor i 3 våningar. Kände hur blodsockret var ner i tårna. Hittade ett "yougurtställe" Yugana. Stannade då jag såg att de serverade nygräddade våfflor. Så det blev en med yuogurtglass och bär. Förstås även gott kaffe till det. Satt en lång stund och surrade med en intressant engelsman. Älskar alla dessa möten. Denna man köpte en enkelbiljett till Bangkok för ett år sedan, har inga planer på att resa hem ännu. Han gick i pension förra året. Stannar där han känner för det. Kan bli allt från några dagar till några månader. Jag blir så fascinerad och imponerad. Det gäller verkligen att leva och att leva i nuet. Man vet aldrig vad som kan hända.
Återigen, så många nya möten jag gör på min resa och härliga människor som stannar kvar i minnet.
Det kan jag säga, att det är inte bara ungdomar som backpackar..... :-)
Vandrade runt sjön i Dalat, vackert, så vackert. Men varför har man "svanbåtar" i sjön.Det är alltså trampbåtar som är gjorda som en svan. Ser lite töntigt ut. Som man befinner sig i ett lekland. Men de fyller en funktion. Nej, jag åkte inte i en sådan.
Blev ett par mils vandring. Hittade ett bageri med alla möjligt läckra bakverk. Man tar en bricka och plockar till sig det man vill ha. Kostar gratis nästan. Hittade några riktigt goa saker.
Efter att ha varit bortskämd med värme, blev det chockartat att komma till Dalat, där tempen sjunker avsevärt kvällar och nätter. Ca 10 plus. Frös som tusan. Riktigt kallt på rummet, blev att ha dubbla filtar när jag skulle sova. Lägga mig som en kokong och inte röra mig. Vågar knappt säga det, men jag hade strumpor och leggings och långärmad t-shirt som nattmundering.