Puh. Torsdag. En aktivitet, plus något annat meningslöst som jag sket i. Via ferrata! Detta stammar från när italienerna försökte transportera sig via klippväggar i alperna och därför byggde "vägar" med pinnar att "gå" på. Numera är det en turistsysselsättning.

Via ferratan medger lekmannen att kunna klättra på bergväggar på nivå 5-6, utan större svårigheter. Dock görs detta på hög höjd och på helt släta väggar som oftast är helt vertikala.

Jag måste säga att jag är lite stolt att jag klarade av det, för jag trodde inte det. Jag var ordentligt rädd och riktigt trött på slutet av "banan" som tog en timme för mig att ta mig igenom. Jag känner en lätt lockelse att göra det igen, det var ju faktiskt rätt spännande, men när jag tänker efter så var det inte alltid så jätteroligt utan jag ville mest därifrån.