Sundhis blogg

Gick upp tidigt, at frukost pa en for oss ny restaurang. Sen gick vi till affaren for att kopa skumpa till nyar. Vi antog att det skulle vara billigare har an hos Frank pa Isla Boca Brava. Vi hade rekat innan och affaren uppnade redan klockan 5 sa det skulle inte vara nagra problem. MEN... I Panama far man tydligen inte kopa alkohol fore klockan 10 pa formiddagen. Det ar forsta gangen man blivit nekad att kopa alkohol pa 10 ar.

Kom i alla fall ivag med skolbussen till David, bytte dar mot Hornconditos dar vi skulle ta taxi till Boca Chica. Hela resan fungerade fint, saga vad man vill om Panama men resa ar valdigt enkelt.
Nar vi klev av bussen blev det ater flakakning for Glenn och PM, tjejerna fick sitta inne i bilen. "Vagen" var nastan lika bra som "vagen" upp till vulkanen igar. Att man far kalla dessa breda stigar for vag?? Efter en timmes pa denna vag kom vi till samhallet Boca Chica dar vi klev av och betalade tva dollar var. Nu borjade nervositeten om det skulle finnas rum hos Frank. En bat stod och vantade pa oss som tog oss over till Boca Brava. Det fanns gott om rum, vi valde det billigaste, men bytte senare pga av getingbo i taket till ett lite dyrare.

Kakade lunch, alla at fisk. Sen tog vi en promenad runt on coh provade beachen. Vattnet var inte svalkande, ca 25 grader. Vi studerade eremitkraftorna pa stranden. Pa vagen tillbaka fran stranden tittade vi pa vralaporna som finns pa on. Jattesota!

Klockan borjade bli dags for middag och vi gick ater till restaurangen. Det bestalldes languster for 9 dollar. GOTT!

Vi forsokte prata tyska med Frank men trots att han ar fran Tyskland sa forstod han oss inte. Kanske berodde pa att han druckit ol hela dagen med sina anstallda. Vi lyckades i alla fall bestalla battur och lunch for morgondagen. Snorklingstur till de yttersta oarna.

Vandring ner for vulkanen Baru.
Vi stallde klockan tidigt for att komma i tid till vandringen. Tog bussen en timma ner till David, bytte buss mot Cerra Punto, dar vi var framme kl 11. Vi trodde att vi skulle kunna ta en taxi dar ifran till vulkanen, men stopp... Vagen var sa dalig sa att det fanns bara en taxi som korde.
Vi hittade i alla fall ett hotell att fraga om hjalp pa. De hade en givetvis en mycket dyrare bil ledig. Och eftersom vi var sugna pa att komma hem innan det blev mork valde vi att ta den bilen.

"Vagen" var verkligen dalig men vi kom till slut upp och at var medhavda lunch. Nu startade vi vandringen ned for molnregnskogen. Vi horde faglar och sag annu fler for oss nya vaxter. Nastan det forsta vi sag var apor, kul. Precis i slutet drabbades vi av en regnskur annars var det soligt och lagom varmt hela dagen.

Efter tre timmars vandring kom vi ur skogen, det skulle bli skont att fa ga pa en riktig vag. Forst gick det utfor, sedan gick det uppfor, uppfor, uppfor....
Efter en kilometer uppfor kom vi till reservatets slut. Asfalt! Dar horde vi en bil tuta, precis nar vi startade var vandring mot Bouqete. Pa en skylt stod det att det skulle vara 3 kilometer att ga, sa vi fortsatte var promenad.

Efter en halvtimmes promenad motte vi bilen som vi horde tuta. En 10 arig grabb var chauffor. Senare kom vi pa vad bilen hade tutat pa. Dar stod det tre stora kor mitt pa vagen. Men vi lyckades ta oss forbi korna utan att reta upp dem och fortsatte resan mot hotellet.

Eter ytterligare en timmes vandring borjade vi ana orad, klockan var nu runt fem och vi tyckte att vi borde vara framme nu. Da blev vi omkorda av samma bil som tutade forut. Han stannade och slappte av tva grabbar och vi fragade om vi fick folja med pa flaket ner till Bouqete. Det var inga problem sa vi hoppa upp. Det visade sig att vi hade en mil kvar till Bouqete. Vilken tur att vi fick skjuts! Tur var ocksa att vi hade en aldre forare nu, han var sakert 14 ar.

Pa vagen till hotellet sag vi en Seafood-restaurang och antligen skulle Glenn fa sin blackfisk. Maten var underbart god men dyr. Det blev en god natts somn.

Gick upp ganska tidigt. Idag tankte vi att vi skulle pa kaffetur och sen till de varma kallorna.

Men vi startade med frukost och Glenn tvattade sina strumpor. Sen fick vi lite brattom sa vi tog taxi till Caf'e Ruiz. Vi anmalde oss och vantade pa bussen som skulle ta oss till odlingarna. Dar fick vi en genomgang pa bra engelska om hur kaffeodling, skordning, torkning och behandling gick till. Mycket intrssant. Odlingarna var ekologiska. Vi fick bland annat lara oss att alla mask och mogelangripna bonor saldes for att gora neskaffe pa. Sa det dricker vi aldrig igen.

Sen akte vi tillbaka dar vi trffades vilket var rosteriet. Vi fick lara oss annumer och fick med oss kaffe hem.
Vi tog oss en kopp kaffe innan det var dags for att packa badklader och ta oss till de varma kallorna. Vi tog bussen och promenerade den sista biten. Val framme hittade vi en liten pol som var full med amrikaner och vidrigt ackligt varmt vatten. V sa direkt att dar hoppar vi inte i. Vi letade lite runt och till slut hittade vi en kalla till som ingen annan anvande. Mysigt! Vi bytte om och hoppa i. Vattnet var sa varm sa att man brande sig. Men efter et tag hade vi vant oss och den varma luften som vi fortu svettades i var helt plotsligt kall. Sen var det dags for lunch. Vi hade tagit med oss mackor och ostdipp samt oliver, kakor och bananer. Inte sa latt att gora fika har.

Vi satte oss i solen av njot. Helt plotsligt kom en hel skock amrikaner som upptackt var kalla. Hela omradet blev fullt med folk. Vi packade ihop oss och gick ned till floden och tog oss ett kallt dopp istallet. Dar fick vi vara lite ifred. Sen promenerade vi tillbaka till bussen, fast den kom aldrig. Vi vantade nastan en timma innan vi fick lift av en lokalbo. Han ville ha 12 dollar for resan som med bussen kostar 8. Men det var det vart, annars hade vu ju inte kommit hem.

Ikvall hade Glenn bestamt att vi skulle ata fisk och skaldjur. Vi letade igenom halva stan tills vi bestamde oss for pizza istallet. Glenn holl fast vid sitt beslut och bestallde skaldjurspizza, den var slut...

Annu en underbar solig dag pa var semester.

Imorgon ska vi till skilnad fran Maui ga ner for en vulkan istallet for upp.

Antligen skulle vi fa en skon nattsomn pa bussen mot David.
Det var de skonaste bussaterna vi nagonsin suttit i. Vi sov gott tills vi trodde att vi var framme. Mitt i skogen taandes belysningen i bussen och den stannade. In kommer en man i reflexvast med texten Immigratione. Han ville se pa vara pass och alla i bussen fick legemitera sig. I Monas pass hittade han forst inte Visastampeln sa hon blev lite nervos att hon inte skulle fa fortsatta. Sen akte vi vidare.

Vi fyratiden nasa morgon var vi framme i David. Da var det bara att hitta bussen som skulle ta oss till Bouqete. Inte sa svart. Vi hoppa ombord och det lat som ett jetplan satte igang. Ingen djuddampare. Alla avgaser akte rakt in i bussen sa det var en mindre trevlig bussresa till Bouqete. Detta var ocksa en avlagd gammal skolbuss.

Klockan sex var vi framme i Bouqete. Da var det dags att leta boende. Vi borjade med ett pensionat som vi hort mycket gott om, inga rum. Gick tvars over gatan till ett hotell, de hade ett rum for en natt, vi tankte stanna tre natter. Gick till ett Hostel hogre upp i stan som sag trevligt ut pa utsidan. Det var det inte pa insidan. Vi trodde att lopporna skulle anfalla. Men han kunde erbjuda oss rum. Tre i sangar i ett rum med fyra andra backpackers och en i tvattstugan. Vi avbojde...

Gick till ett annat pensionat som vi hade hort var bra, agaren lag och sov nar han vaknade sa han att det var fullt. Vi borjade trottna pa letandet och gick till ett hotell till. Ja, det fanns ett rum tll oss. Sa dar bor vi nu. Klockan var nu runt 9 och vi la oss och sov. Sov till klockan 2.

Nar vi gick upp var det dags for frukost, lunch och mellanmal. Sa vi gick runt i omgivningarna och enlangre promenad i bergen. Vi var tillbak nar det var morkt. Vi somnade gott och sov 8 timmar till nasta morgon.

Eftersom planet fran LA var sa fullbokat att inte alla som hade biljett fick folja med, drabbades vi av en halvtimme forsening. Dessutom hade vara forbokade platser bokats om sa att PM och Karin inte fick sitta brevid varandra. Men man far vara glad att man fick aka med. Nasta plan gick ju inte forran ett dygn senare.

Plane from hell!

Sma saten, svart att falla (Glenn och Mona satt langst bak och kunde over huvudtaget inte falla sina saten). Men vi kom fram i tid.

Redan pa vag ut ur planet kande vi det harliga vadret. 28 grader, 100 % luftfuktighet och solsken. Karin trivdes!!!

Sakerhetskontrollen gick bra men imigrationsmyndigheten tyckte det var konstigt att vi inte hade nagot hotell bokat. Det loste sig. "No habla espaniol" fungerar bra! Nu ska vi bara leta ratt pa bussen in till Bussterminalen i Panama (det finns sex bussterminaler). Efter att ha pratat med flera personer om var bussen gick ifran lyckades vi hoppa pa en buss som tog oss ratt. 3 mils bussfard for 25 cent. Nat for vasttrafik att ta efter.
Dock var den overfyllda, utslitna amerikanska skolbussen nagot obekvama att aka i. Trafiken paminde om kinas trafik. Tuta mer an garna...

Pa terminalen bokade vi bussen till David. Eftersom vi har sex timmar att fordriva tankte vi aka lite mer buss (det var ju sa roligt). Vi bestamde oss for att aka till Miraflores och slussarna vid Panamakanalen. Denna resa inbegrep bussbyte. Spannande!

Det regnade precis hela tiden och nar vi val kom fram till visitorcenter var vi genomblota. Vi fick se flera stora fartyg slussa coh gick pa museet.

Pa vagen hem tog vi en annan buss som spelade hog Salsa hela vagen. Party!

Vi gick en stund i Panama city innan vi tog bussen tillbaka till bussterminalen.

Nu vantar en skon natts somn pa bussen till David som tar hela natten (6 timmar).

Pa aterseende!

Antligen! Pa vag till Anglarnas stad Goteborg eller kanske inte.

Upp tidigt, valdigt! In i bilen mot flygplatsen. Vi letar efter inlamningsplatsen for bilen. Trots att vi skulle betala kontant sa drogs hela summan fran Glenns kort. Men det drabbar ingen fattig...
Mot flygplatsen i den lilla sota bussen igen, 500 meter. Checka in! Genom sakerhetskontrollen! Ta av sig illaluktand skor som gatt upp och ner for en vulkan. Ja, ja amrekanarna far skylla sig sjalva. Pa 37 minutersplanet snabb servering av jouce och kaffe. Sen fem timmars vantan pa planet i Honolulu. Som en parantes regnade det for forsta gangen sen vi kom till Maui.

Pa flygplatsen tankte vi ata frukost men eftersom vi gatt ut genom sakerhetskontrollerat omrade fanns det ingenstans att ata. Incheckningen startade inte forran om 2 timmar. Ingen frukost, klockan var over 10 och vi hade varit vakna i 5 timmar.

11 var det incheckning och skorna akte av igen. Vi kakade lunch och PM och Karin avslutade Hawaiiresan och lunchen med en Mai Tai. Antligen kom vi pa planet. Nar vi landade i LA sjung kaptenen en julsang for oss. De har ju den konstiga ovanan over there att fira jul fel dag.

Ut genom sakerhetskontrollen, leta upp ratt incheckningsdisk, checka in, ny sakerhetskontroll, vanta pa det forsenade planet men det ar en helt annan historia...

JULAFTON

Vaknade av ringklockan aven denna morgon. Drog sog lite och funderade pa om det ar semester eller semester...
Kollan strumpan, naha. Vi var visst inte hemma. Ingen nisse hitttade till Maui for att lagga nagot i vara strumpor. Ja, ja!

Pa med klader, i med frukost och in i bilen. Ivag till Maui Winery. Hoppas de har oppet, det ar ju trots allt Christmas Eve. Det hade de, med tyvarr inga rundturer. Men vi startade direkt klockan 10 pa morgonen med vinprovning. Det var ju gratis.

Vilka viner, Annanas, mousserande, Hallon osv. Vinerna lekte med smaklokarna. Det ena godare an det andra. Men vi kom overrens om tre stycken som vi tyckte battre om. En var for dyr och de andra tva kopte vi.

Sen bestamde vi oss for att oka pa brannan lite. Vi kan ju inte ha varit utomlands i flera veckor och komma hem lika bleka. Vi tog oss till stranden och jobbade pa solbrannan. Det blev lite snorkling bland korallerna och promenad bland stenarna.

Nar vi kande oss nojda akte vi hem. Handlat hade vi redan gjort. Vi tillagade dagen till aran Janssons frestelse och kottbullar. Smaskens! Lite jul i alla fall. Alla de andra gasterna pa Tropohouse var imponerde av vara Swedish meetballs! Maten avnjots med mork ol som kankse kan liknas lite vid julol.

Efter matetn avnjot vi vara annanasviner som vi kopt pa vineriet.

GOD JUL!
till alla

Tack for alla mail och meddelanden vi fatt! Det ar jattekul att lasa hur det ar hemma. Och det ar roligt att veta att manga av er faktist laser bloggen. Inspirerar att fortsatta att skriva.

GOD JUL och skal.

Imorgon tar vi flyget till Panama

Denna dag gick vi upp sa vi kunde ata frukost pa Tropohouse. Den serveras fran kl 07.00. Sedan bar det ivag mot hogsta vulkanen.Vi strulade till det lite pa vagen men efter inkop av 3 liter extra vatten hittade vi snart upp for terpentinvagarna. Vi mottes av cyklister hela vagen upp. Det var en av underhallningarna som saldes till turisterna, att cykla ned for Haleakala. Verkar ruskigt kul, farligt och dyrt.

Pa vagen upp hade vi stralande utsikt over Maui och nagra av de andra oarna. Fantastiskt, tank att solen skiner pa oss aven denna dag. Sadan har tur har nog bara fa. Solsken varje dag och lite regn pa natten, nar vi anda sover.

Nar vi kommit upp pa an hojd av 9 740 feet sa drabbades bade jag (Karin) och Mona av samma dilemma. Det tryckte! Men det fanns toaletter sa problemet var snabbt lost. Sen tog vi pa oss vara ryggsackar fyllda med mat for dagen samt 12 liter vatten.

Vi borjade var vandring ner for vulkanen. Med risk for att bli tjatig sa var det en helt otrolig upplevelse. Sadan utsikt ut over vulkanen. Alla dessa kulorer som skiftade mellan svart, rott, gront osv. Vi var makta imponerade.

Pa vagen ner motte vi en indier han sa:
Ga inte ner, jag vanar er. Det finns anda inget att se och vagen upp ar det varsta som hant mig.
Vi bara skrattade! Sa han sa, nu har jag i alla fall varnat er.

Sen sag vi den, sa som jag hade langtat och pratat om den. Silversord. En blomma som bara finns pa Hawaii. Vit och praktfull visade den upp sig. Vi tog massor av kort och var alla imponeade av denna udda vaxt.

Promenaden fortsatte nedat. Till slut kom vi ned. Dar fanns det en stor buske som gav skugga. Vi slog oss ned och at lite lunch. Blabars-bagels med philadelphiaost, kex och dip. Nar vi kande oss redo borjade vi var vandring igen. Helt plotsligt kom vi fram till en korsning som inte fanns med pa kartan. Vi borjade diskutera om var vi var och hur langt vi kommit. Det visade sig forstas att vi inte ens hade kommit halften av det vi skulle. Vi borjade rakna pa hur fort vi kan ga och nar det morknar. Nar det morknar har sa sager det bara pang sen ar det kolsvart. Vi kande inte for att vara kvar i vulkanen nar det blev kolsvart.
Vi bestamde oss for att ga upp for nasta stigning och kolla vad klockan blir. Sagt och gjort! Vi okade farten markant och tog var forsta riktiga resning. Den var tuff, men nu viste vi lite grand vad vi gett oss in pa. Efter en kort diskussion bestamde vi oss for att ta hela rundan som vi sa fran borjan. Dags att traska pa!

Det blev nagra korta pauser for korttagning, vatskepafyllning och allman beundran over det skiftande landskapet. Efter drygt en timme var vi ater vid var fikabuske. Vi stannade for en langre pause med bananabread, rusin notter och massor av vatten. Det var ju soligt och vulkanen fungerade ungefar som en gryta med oss som gronsaker.

Nu hade vi bara den varsta biten kvar, det sam indiern hade varnat oss for. Hela tiden kndes det som att nasta stigning var den sista. Vi gick och vi gick och gick. Det gick sakta och vi hade manga russinstopp.

Alla 12 liter vatten gick at. Val uppe hade vi ont i bade fotter och kropp. En dag pa gymmet vad ar det? Ned pa 1.45 upp pa 2.10. Bra jobbat! Som lagst var vi pa en hojd av 7200 feet. Vi gjorde alltsa en stigning det sista pa 2500 feet. Det kandes.
Vi var helt tackta av vulkansand och nar man snot sig kom det svart snor. Mysigt!
Sen tog vi vart pick och pack och akte hem och gjorde iordening mat pa resterna fran igar. Mos pa brodfrukten och pannbiff.

Imorgon blir det besok pa en vingard och vinprovning

Klockan sex ringde klockan. Dags for Glenn och Mona att packa ihop sig far en heldag pa ett fartyg med snorkling, god mat och solnedgang.
Klockan sju kom vi ivag. Mona och Glenn slapptes av och gick mot batfarden. De sag valar, delfiner och skoldpaddor och en himla massa fisk. Korallerna var magnifika och upplevelsen total. Pa baten serverades frukost och lunch och daremellan var det fri snacks och dryck. I vattnet kom de med ruschkana eller hopp (jattekul). Tyvarr blev kvallsfarden installd, men de fick en harlig dag med lyx och upplevelser.

Jag (Karin) och PM akte och bokade en kajktur. Det visade sig vara lite kajak och mycket snorkling. Jag har aldrig snorklat och ar lite radd for det, men jag bestamde mig. Vi paddlade ut, oh tog pa oss utrustningen och fick samma underbara upplevelse som Glenn och Mona. Vilka farger, fiskar och skoldpaddor. Jag glomde bort att vara radd.
Senare under dagen hittade vi hajar, kul att fa simma med dem och med skoldpaddorna.

Efter en halvdag i blot tag vi bilen for att testa en vag som alla varnade for. De flesta som hyr ut bilar forbjuder den som hyr att aka pa den vagen. Det tyckte vi lat kul. Ivag for vi!
Efter ett tag blev vagen smalare och krokigar, fast det gjorde inget for det hade vi ju redan varit med om pa vagen till Hana. Men denna blev annu smalare och annu krokigare. Till slut kom det en skylt om att det bara fanns en fil. (Som om vi inte markte det). Strax dar efter motte vi en bil, det var bara att lagga in backen och flytta pa sig. Vi gjorde ett nytt forsok och insag efter ett tag att det fanns mindre motesplatser med jamna mellanrum. Det var sa vackert! Jag tror aldrig jag kommer se en vackrare vag nagonsin. Brant regnskog pa ena sidan och brant ner till havet pa andra sidan. Allt var orort och det fanns fler grona farger an vad som gar att ta fram som farg. Pa vissa stallen visste vi inte om vi skulle komma forbi, det var sa smalt sa det kandes som man skulle trilla ned for stupet. Anda av nagon konstig anledning blev vi med jamna mellanrum omkorda. Som jag sa igar, infodingarna ar inte kloka. Vi sag hoga vagor som slog mot klipporna, surfare som slogs mot vagorna, valar som andades och fantastiska vyer. Nar vi 3 mil senare kommit ut fran den enfiliga vagen fick vi ett SMS av Glenn att den sista turen var installd, sa det var bara att lagga foten pa gasen for att hamta dem. Jag SMSade tillbaka att vi bahovde 20 min for att komma dit. Precis da satt de pa restaurang. De hade satt in menyn och fick meddelandet. De tackade servitoren och gick ut igen. PINSAMT! Servitoren trodde val att de inte hade rad.

Vi plockade upp Glann och Mona, akte tillbaka till Tropohouse och borjade med maten. Idag serverades det grillat oxkott, grillad sotpotatis, grillad paprika, breadfruit kokt i kokosmjolk och lok, en sallad gjord pa kokt bananblomma, bladen fran sotpotatisen och kvisttomater.
Till efterratt serverades grillade bananer plockade direkt fran tradgarden.

Nu ar det dags att sova sa vi orkar med promenaden i vulkanen imorgon.

Vi har ett jobbigt liv just nu...

Hawaii kanns bara bra just nu. Imorse vaknade vi med stralande sol som los i i rummet. Vi var alla utsovda med 12 timmars somn. Frukost ingick i det stora rummet med toalett och duch.

Vi tog bilen och akte Hanahighway. Det ar en smal kurvig vag med en massa stop med sevardigheter. Forsta stoppet blev en promenad i regnskogen med en massa imponerande vaxter, det var varmt fuktigt och skont.

Ett annat stop blev Garden of Eden. Det var en tradgard dar det fanns vaxter fran hela varlden. Valdigt manga citrusvaxter och andra vaxter med frukt. Det var ganska dyrt att ga in (10 dollar per person) men jag (Karin) hade 2:an pa G, valdigt akut och gott om toaletter var det ont om sa vi hade inget val an att aka in. Men vi angrar det inte! Vi fick se massor av roliga vaxter. Det var har som en del av scenerna i Jurassic Park spelades in.

Vi akte vidare pa den krokiga vagen som blev krokigare och smalare for varje miles. Invanarna korde som galningar! En otroligt massa grona kulorer sag vi, och bra utsikt over stupen ner mot Stilla Havet och de harliga (vulkan) erosionsbackarna. Vi stannade och kopte bananabread som visade sig vara brun sockerkaka med mycke banan. Nybakta och goda. Vi at lunch pa vassa klippor som formaterats av vagorna. Jattemysigt tills en stor vag kom och svepte rakt over oss. Glenn och Mona klarade sig eftersom de satt langre upp. Men jag och PM fyllde skorna, vaska, kamera och allt annat vi hade. Fast alla klder var snabbtorkande...

Sen akte vi till den svarta stranden. Vagorna slog flera meter upp i luften. Vi gick in i en grotta som vattnet skapat genom erosion. Jag och PM blev ater blota av vagorna. Nagonting sager mig att vi tycker om att bada med kladerna pa.

Nere vid Hana badade Glenn och Mona. Forsta riktiga doppet pa Hawaii. Jag och PM hade badat tilrackligt!

Pa vagen hem stannade vi pa ett stalle dar man kunde plocka ekologisk odlad frukt. Vi korde in pa en smal brant liten skitvag. Vi funderade pa om vi nagonsin skulle kunna komma ut darifran. Till slut kom vi fram till en liten parkering. Vi gick ur bilarna, det kandes ode. Vi sag en skylt dar det stod att sla pa bambun sa jag vet att ni ar har. Det gjorde vi...

Upp fran tradgarden kom en franskcanadensare som var hur rolig som helst. Han drev mer an garna med amrikanarna och berattade hur osmarta de ar. Han visade med stolthet runt oss i sin tradgard och berattade en massa om varje trad och buske. Vi kopte brodfrukt, gul passionsfrukt, bladen fran en sotpotatis och blomman pa en bananklase. Pa vagen hem bestamde vi oss for att vi skulle grilla. Vi drog oss mot staden for att kopa kol och tandvatska. Efter lit letande hittade vi K-mart. Det visade sig att de har allt utom mat...
Efter mycket letande hittade vi en bensinmack som salde grillkol och tandvatska for en storre summa. Sen borjade letandet efter en affar att kopa kott och potatis i. Nar vi hittade den sag vi att de hade fem sortes grillkol att valja mellan...

Vi handlade for grillningen och for de tva kommande dagarna som ar spackade me utflykter. Sen var det bara att ta sig hem. Nar vi kom hem och klockan var 22.00 insag vi att det var for sent att starta grillen, sa vi stekte kottet kokade potatisen och gjorde en sallad med sotpotatisbladen, tomat, balsamvinager och kryddor vi hittade i koket.
Det blev inte vad vi tankte men lika gott, till detta serverades ett rott vin som vi aldrig orkade oppna igar.

Som alla forstar har jag blivit frisk, ingen fryser och nu ska vi sova for att uppleva annu en dag pa Maui om fem timmar.