Tips om Vietnam

Sitter och läskar mig med en enlitersöl på Tan Son Nhat som är den internationella flygplatsen här i Saigon. Bara glaset i den här bägaren jag håller i väger säkert något kilo eller två så när den var full så fann jag för gott att hålla med två händer. En liter öl är ganska mycket och sådana mängder i glaset har jag nog inte haft sedan den tiden man sprang på Solvalla och handlade på Ströget. Nåja, jag har inte något bråttom med ölandet då det fortfarande är två och en halv timme innan mitt plan ska lyfta och bege sig österut. När jag åkte härifrån och till mitt boende så tog jag bussen och jag tänkte att det går nog bra idag också. Men efter bussbyte i centrum så fick jag vänta väldigt länge på nästa buss, så jag fann för gott att använda google. Lika bra det, för då fick jag veta att bussen jag skulle med ut till flygplatsen slutade gå redan 18.45. Den vietnames som satt bredvid mig och var säker på att bussen snart skulle komma blev lång i ansiktet och bad om ursäkt, men jag sade bara att det var lugnt. Finns ju taxi också och det var inte heller dyrt att nyttja. Har trivts väldigt bra här i Vietnam, folk är som överallt här i sydostasien väldigt hjälpsamma och trevliga. Det är nog numera kanske regionens billigaste turistmål. Boende och mat är hur billigt som helst och biran är heller inte dyr. /Conny

Floden som rinner förbi och igenom Saigon är inte Mekong utan Soai Rap, med bifloden Sai Gon. Mekongdeltat ligger ungefär fem mil söder om staden. Där var de andra gubbarna och jag förra gången och likaså besökte vi området med tunnlarna som man kan krypa runt i, så den här gången koncentrerar jag mig på att bara vara i staden. Tog bussen in till staden igår och följde med ända till ändhållplatsen. Hamnade då vid änden av den avenuen jag sökte och alldeles i närheten av det boende vi använde oss av. Då var det sedan lätt att att hitta den favoritbar där vi brukade sitta och betrakta trafikvimlet från. Den såg exakt ut likadant som jag kommer ihåg den. Strax bredvid fanns det ett ställe där vi brukade spela biljard, men där var det förändrat. Utefter den gatan ligger nu den här gågatan som är fylld av barer, pubar, restauranger och där det är ett hiskeligt liv. Jättehög teknomusik spelas från flera av ställena så det dånar över hela gatan, men ölen är billig och maten smakar bra. Spenderade merparten av kvällen där innan det var dags att dra sig hemåt. Nu är det söndag och jag gör mig redo för att dra ned på byn igen för en ny vända. /Conny

Hoppade över frukost nere i staden och tog den istället på flygplatsen. Inte så farligt dyrt där heller. Resan från Phu Qoc till Saigon är ännu kortare än den senaste flygningen jag gjorde så det var snart avklarat. Mitt boende här i staden hade varit vänliga nog att skicka mig utförliga instruktioner hur jag skulle ta mig fram till dem med buss. Det var bara ett byte och det gick väldigt smidigt. Billigt som tusan också. Så redan före klockan två var jag incheckad och kunde svalka av mig i duschen. Första dagen och kvällen gick sedan mest åt till att bekanta sig med den stadsdel jag bor i. Dryga fyra kilometer från centrum, men mycket liv och rörelse även här. Finns inget riktigt bra frukostställe här i närheten så jag knallade över till en affär och köpte juice, ägg och lite annat. Från ett bageri så inhandlar jag sedan varje morgon en baugette, fyll med lite allehanda. Något som ser ut som leverpastejskivor, men som smakar annorlunda. Något som ser ut och smakar som pressylta, samt lite olika grönsaker. Kaffe och te står boendet för. Det visade sig att de ägg jag köpt var ankägg, men även de går utmärkt att koka. Tar lite extra tid bara. Igår tog jag bussen ned till centrum för att se om jag skulle känna igen mig någonstans, men icke. Jo, ett ställe kände jag igen. Det finns en plats med en buddhastaty som jag vet att jag sett förut och kanske t.o.m. fotograferat. Men annars noll. Ska ned på byn igen idag för att se om jag lyckas bättre. Hittar jag bara en viss avenue, så vet jag sedan hur jag skall gå. Men avenuer är det gott om. Men har fått tips om en trevlig gågata där det finns gott om pubar och barer, så allting löser sig. Ha en trevlig lördag/Conny

Vid frukost igår så träffade jag mina svenska vänner igen och de blev förvånade när jag talade om att jag hade återfunnit resorten dagen före. Jaså sa de, har du bott på kommunisthotellet. De kallade det så för att de hade aningar om att det var ägt av en gammal medlem av den östtyska regimen. Huruvida det stämmer eller inte ska vi låta vara osagt. Väl hemkommen så hyrde jag en scoter av boendet och fladdrade iväg söderöver. Strax efter flygplatsen så finns den kanske största pärlodlingen på ön, men eftersom Rune och jag besökte den förra gången så hoppade jag den nu. Ytterligare några kilometer söderöver finns det en resort som tydligen har en väldigt vacker skulptur, men där tog de inträde så den hoppade jag också över. Tog mig istället längst söderut på ön där hamnstaden An Thoi ligger. Härifrån utgår alla havsutflykter som den största turfirman, Johns Tours, har. Kommer ihåg att jag tog en fisketur med dem förra gången. Från den här staden utgår också den här kabinbanan som jag nämnde häromdagen. Jag såg kabinerna sväva däruppe i luften, men hittade aldrig fram till stationen där man går på. Inte för att jag letade särskilt noga heller. Smattrade vidare på min scoter en kort bit till Bai Sao, som är en strand med kritvit sand och långgrunt som det är så är vattnet ganska ljummet. Den här beachen blev för ett femtontal år sedan framröstad till den vackraste i världen, av något resemagasin som jag har glömt namnet på. Men det var då, när Rune och jag var här var den fortfarande väldigt vacker, men numera har den tappat all sin charm. Ett par resorter har byggts och trots tappet av turister efter pandemin så var det fullt med folk där. Fullt med plast och annat skräp på stranden och några meter upp ligger stora drivor av sopor och bara väntar på att fraktas iväg. Om det nu någonsin sker? Bedrövad fortsatte jag min färd vidare norrut utefter den östra kusten. Stannade till vid den lilla staden Ham Ninh för att se en lång brygga som sträcker sig långt ut i havet. Lite grann som den berömda bryggan i Rättvik, fast längre och i betong. Bara för att upptäcka att de första femio, eller så, metrarna har rasat ned i havet. Så kan det gå! Resterande del upp till Bai Tom är inte mycket att skriva om. Har i.o.f.s. byggts en del resorter även på östkusten vilket var nytt för mig, men annars finns inget av värde. Det enda uppseendeväckande var att vid det fik jag stannade vid i Bai Tom så hade man fyra biljardbord. Men alla för trevallars carambole!! Längst upp på den nordvästra kusten finns en lite stad som heter Ganh Dau. Eftersom jag inte sett den förut så tog jag sikte dit. Någonstans på vägen så hamnade jag på en mindre grusväg i riktigt dåligt skick. Det var ungefär som tvättbrädorna i den australiska outbacken 1988, men i djungel istället för halvöken. Ibland gick det över berggrund, ibland fick man försöka ta sig fram genom sanddyner av det mindre slaget. Jag skulle gissa att den här sträckan sträckte sig omkring nästan två mil. Men det gick det också och jag belönades med en ananasshake väl framme i staden. Den inmundigades vid ett trevligt litet ställe vid havsstranden. Vietnameserna har fått något slags storhetsvansinne. Någon mil söder från Ganh Dau så har man byggt något slags kopior över kända stadsmiljöer världen över. I 100%-ig scala. Man har helt enkelt byggt upp kulisser som ska föreställa berömda stadsmiljöer som t.ex. Venedig. När man åker förbi så passerar man t.ex. förbi vad jag gissar är någon slags Manhattankopia. Jag var tvungen att stanna och gå och känna på en av dörrarna, låst. Fast det stod faktiskt open på dörren?? Inte vet jag för vilka turister man byggt detta? De inhemska reser i.o.f.s. mycket och kanske kan det locka kineser, men jag tror att västerländska turister är lite för blase för det här. Det fick bli slutkläm för den här scoterturen. Ned för frukost i morse och när jag sedan gick och betalade så erbjöds jag att komma och använda hotellets pool under dagen. Jag var väl lite tveksam, men när jag kollat och fick se vilken stor och fin infinitypool de hade så tvekade jag inte längre. Det blev ett antal timmar vid den under dagen. Eftersom det är min sista kväll på ön så uppsökte jag mig en fiskrestaurang och åt en god röd snapper. Riktigt riktigt god! /Conny