Stöd Ukraina

Chrippelinas blogg

Torsdag 19 Februari 2009

Vilket hellhole! okej, hajar ocksa!

Nu har det hant grejjor! sen igar har chrippe blivit uppaten av en triggerfish, vila i frid, vi har akt buss och bat i 14 timmar, hamnat pa en strand som vi trodde var ao nang efter tsunamin (det visade sig att taxikillen vi akte med var bade blind och dov) vi har sett hajar, jagat hajar, skrikit efter hajar och pratat om hajar.

jag borjar med hajarna (chrippe sager over min axel att jag minsann borde skriva lite mer om hajarna)! en liten tapper grupp tog oss till en strand som heter sharkbay pa kohtao. vi var 7 st i en liten grisbil pa vag upp for en brant backe, sen pa vag ner for en brant backe for att sen aka ner for en brant backe..... och ja, ni forstar vad jag menar! fram kom vi ialla fall for att sen kasta oss i det hemskt langgrunda vattnet. plaskade och kampade pa med fenor och mask tills vi kom ca 40 meter fran stranden. dar nadde vattnet oss till midjan, sa vi fortsatte annu langre ut. vi ser inga hajar, och haller nastan pa att ge upp jakten nar jag hor hur nagon plaskat och skriker pa hjalp! jag tanker i mitt stilla sinne att: ja, nagon maste ju offra sig som bete till hajarna. men det visade sig att det bara var chrippe som hade blivit attackerad av en sjuhelsikes stor triggerfish! haha... han sprattlar och skriker som om han blivit av med minst ett ben, men den bet bara lite i fenan. och han sa att den var typ 17meter mellan ogonen och hade i tanke att ata upp honom. det var inte sant!!!

vi sag tillslut hajar, och det var inte nadigt hur mycket hajar! vi sag ca 9 st pa en och samma gang och de har killarna var ca 1-1,5 meter. och nu skojar jag inte! coolt som fasen.

ja, nu sager chrippe att det ar dags for mig att skriva om hellholet. och da blir det sa. vi lamnade var paradiso koh tao, dar faglarna kvittrar och solen skiner hela tiden, dar maten smakar underbart och vi hade varldens mysigaste avskedsmiddag tillsammans med pojkarna, for att aka till koh lipe. for att komma till koh lipe maste man aka till krabi, om man inte vill tillbringa 36 timmar pa resande fot. och det vill vi inte. sen tyckte jag att det skulle vara kul att komma tillbaka till ao nang, dar jag var som 10 aring. JAG HAR ANGRAT MIG! jag gillar inte det har stallet alls. for det forsta sa bor vi inte ens pa den stranden, utan en strand bredvid for var kille som korde bilen inte fattade var vi skulle! for det andra sa finns det typ ingenstans att bo pa ao nang (vi har spenderat dagen har) for det ar fullt av butiker som saljer PRECIS likadana solglasogon overallt! kanns mer mallis an thailand.

jag tycker att det ar sa trakigt ocg far en liten klump i magen nar jag ser hur forstort allt blir for att sanna som vi ska komma hit och handla billiga saker och bo pa stora shabrakhotell! har kommer vi inte stanna langre an vi behover. koh lipe nasta!

och for dom som faktiskt vill ta sig hit fran tex koh tao. det som kommer vara roligast med den resan ar nattbaten! en bat fylld av madrasser. vi blev tilldelade varsinn madrass och kudde och sen var det bara att somna till gunget av vagorna. att det nu gungar sjostorm i mitt huvud och att jag mar lite latt illa nar jag star pa land kan jag ta! det var roligt att sova pa bat!

nu ska vi ivag och ata lite middag. titta pa bilderna, det finns tillochmed lite bilder fran dyken! saknar er!
pussar och kramar
/Lina och chrippe
Dela med andra:    

Kommentarer
Sutho säger:
Vad läskigt med triggerfish och med hajar men det är så roligt att läsa om era äventyr. Vi googlade på triggerfish och det är inga snälla fiskar må jag säga. Men det var tur att det bara var fenan och inte min lilla Chrippe som blev skadad. Ha så kul och jag säger som Lotta NJUT!!
Kramar Mamma Sussi
Postat 2009-02-19 16:44  Anmäl
Lotofjall säger:
Nu börjar det likna något. Två reseskildringar på två dagar!!! Härligt att läsa.
Vad synd att AoNang inte var som när vi sist var där och att den här sista minnesbilden kommer att stanna kvar. Men man förstår att allt förändras på 10 år men tack för tipset då åker vi inte tillbaka.
Chrippes missöde med att bli attackerad av en liten, förlåt stor triggerfish kan man ju bara sätta sig in i att det måste ha varit en mardröm. Och att tillråga på allt bli biten i den känsliga simfenan. Hujedamig! Men vad jag kan läsa mellan raderna av trauman så har ni det fantastiskt härligt och för allt i världen slösa inte energi på att sakna oss och Sverige utan bara NJUT!!!
Kramar mamma Lotta
Postat 2009-02-19 12:33  Anmäl

Skriv kommentar
Arkivet