Sannabus blogg

Tisdag 9 Februari 2010
Resealbum: Sydamerika 2010

Vilken resa!

Jag och min kompis Rickard for iväg till Sydamerika 14 januari och kom hem i söndags så vi var borta i drygt 2,5 vecka.. Resan började bra. Rickard missade det Arlanda Expresståg som han tänkt åka med och det han kom med var försenat och självklart hade han biljetterna. Vi lyckades checka in, tränga oss före alla i säkerhetskontrollen och springa på planet… Lite stressigt!

Vi kom i alla fall med flyget och flög först till Amsterdam där vi bytte flyg och flög vidare till Lima där vi fick vänta några timmar innan vi hoppade på det sista flyget som skulle ta oss till La Paz i Bolivia. Trodde vi i alla fall.. Vi satte oss på flyget, lyfte, de ropade ut att de förberedde landning i La Paz. Sen flög vi.. Och flög… Sen ropade de ut nu förbereder vi landning i Santa Cruz. Va? Hade jag somnat och missat kliva av planet i La Paz? Det kunde jag väl inte gjort? Vände mig och och puttade på Myran som satt bakom. Han hade sovit och inte märkt nått. Vi fick kliva av planet i La Paz och sätta oss och vänta. All info som kom var på spanska. Lyckades hitta en kille från La Paz som översatte åt mig. Myran la sig och sov på en bänk och brydde sig inte alltför mycket.. Det visade sig att vädret i La Paz varit så pass dåligt att det inte gått att landa där och att vi skulle få flyga dit så fort vädret tillät. Det var i alla fall informationen flygbolaget gav. Bullshit! sa La Paz killen. Det ska gå ett plan härifrån till Lima via La Paz kl 7.00 (vi skulle landat i La Paz 00.35), de kommer aldrig åka dit med oss och sen tillbaka hit för att hämta folk igen. Vi kommer få vänta till kl 7. Suck! Självklart fick vi göra det. Myran sov nästan hela tiden medan jag satt och snackade med den där killen och fick tips på vad vi skulle göra i La Paz. Klockan 10 på morgonen den 15 januari landade vi tillslut i La Paz. Det är kl 15 svensk tid. Jag hade åkt från Köping kl 2.30 på morgonen den 14 januari så man kan väl säga att jag va lite smått seg när vi landade. Att vi dessutom flög direkt in från havsnivå till 4200meter över havet gjorde att man var lite tung i huvudet i början men det släppte förvånansvärt fort. Myran hade det lite jobbigare och det fanns de som hade det betydligt värre än oss. Strulet slutade inte där. Min väska kom inte. När jag frågade om alla väskorna kommit frågade efter mitt namn. De svarade direkt att min väska blivit kvar i Amsterdam och skulle komma med nästa flyg därifrån och vara framme i La Paz kl 00.35 den 16 januari, de skulle självklart leverera den direkt till hotellet. Tur att jag packat lite extra kläder! Vi åkte till hotellet, slappade lite innan vi utforskade staden lite grann.

Dagen efter, alltså den 16 januari, åkte vi norra Yungasvägen från La Paz till staden Coroico, även kallad "el Camino de la Morte" eller "death road". En smal 6-7 mil lång grusväg med bergvägg på ena sidan och stup på andra. Vägen sägs vara världens farligaste väg. I genomsnitt dog ca 200-300 människor per år där. För några år sen blev en ny väg klar, men innan dess var norra Yungasvägen den enda vägen mellan städerna. Nu när den nya vägen är klar är det inte alls lika mycket trafik som förr så vi slapp få möte. På kvällen träffade vi gänget vi skulle resa med. Åkte med på en tur som GAP Adventures ordnade. Vi var 9 stycken som var med: 2 från Australien, 2 från Nya Zeeland, 1 från Storbritannien, 2 från Kanada och så jag och Myran. Alla var mellan 23 och 28 år. Guiden som var med kom från Buenos Aires och var 30 år. Kanontrevlig!

Nästa dag spenderade vi i La Paz och på kvällen tog vi nattbussen till staden Potosí. Vägarna i Bolivia håller hög standard.. Eller inte! Man kan väl säga att man inte fick så mycket sömn på den bussen eftersom det skumpade rätt rejält. Mitt i natten hörde jag ett skrik och därefter small det till ordentligt. Vi stod stilla 10 min innan vi fortsatte. När vi klev av bussen kl 6 på morgonen såg vi att höger framlykta på bussen var helt paj och det var lite bucklor i plåten. Vi misstänker att vi kört på ett lamadjur men vi vet inte. Busschauffören ville inte säga nått.

Vi stannade i Potosí en natt innan vi for vidare till Uyuni som ligger i utkanten av saltöknen. Sov en natt där innan vi packade in oss i två 4-djulsdrivna bilar och drog ut i öknen i tre dagar. Den första dagen korsade vi saltöknen Salar de Uyuni och bodde på ett hotell av salt. Skithäftigt! Vi hade en kock med oss som grillade lama åt oss, supergott! Dag två körde vi igenom en "vanlig" öken. Stannade vid bland annat en aktiv vulkan och olika laguner som hade olika färger och kollade en massa flamingos. Dag tre klev vi upp fyra på morgonen och åkte och kollade in geysrar och badade i en varm källa innan vi korsade gränsen till Chile och begav oss till staden (om man nu kan kalla den för stad) San Pedro de Atacama. Ligger mitt ute i öknen. Här tog vi det ganska lugnt. Jag och en tjej upptäckte att hotellet bredvid vårt hostel hade pool så vi smörade in oss där så vi fick ligga och sola och bada lite :-)

Efter San Pedro drog vi vidare till Salta i Argentina. gjorde en utflykt till en liten by och besökte två vingårdar. Har faktiskt aldrig druckit nå så snuskigt vin nångång.. Vi var rätt besvikna efter att ha spenderat 6 timmar på en buss den dagen för att få dricka äckligt vin. Men men sånt är livet. Landskapet på vägen var jättevackert och vi gjorde ett par stopp och fotograferade lite.

Därefter tog vi flyget till Buenos Aires där jag stannade i 4 nätter. Rickard drog iväg med några till ett vattenfall i norra Argentina, på gränsen till Brasilien och Paraguay, så jag fick lite ledigt från honom. Det gick rätt bra att resa med honom men det var skönt att slippa honom ett tag :-) Jag shoppade en del och sen gjorde jag och en tjej till en dagsutflykt till staden Colonia i Uruguay. Jättemysig stad så åker ni till Buenos Aires rekommenderar jag en dagsutflykt dit.

Det var verkligen en kanonresa och jag har fått sett och upplevt massor. Ångrar verkligen inte att jag åkte! Det blev inte heller så dyrt som jag trodde det skulle bli. Vi betalade ca 9500 kr för flygbiljetterna, strax över 11000 kr för turen med GAP Adventures och då ingick boende och transporter från La Paz till Buenos Aires samt mat under dagarna i ökenen. Sen tillkom ca 40USD i dricks till ledaren för turen samt dricks lite till chaufförerna som körde oss i öknen. Vi gjorde lite utflykter på de olika ställena men de var inte så farligt dyra. Kanske gjorde av med 5000kr totalt på sånt, mat och så en hel del shopping. Hade räknat med att behöva dubbelt så mycket fickpengar så det var ju positivt =)

Nu är det skönt att vara hemma igen. Har varit hemma en vecka nu. Trots att det var så bra på resan längtade jag faktiskt hem en hel del, men det har ju sina förklaringar... =)
Dela med andra:    

Kommentarer
Sannabus säger:
Jag rekommenderar verkligen GAP, tycker allt funkade kanon och guiden var helt underbar! De flesta andra som var med hade gjort fler turer med dem och som jag förstod var alla nöjda.
Postat 2010-02-10 19:48  Anmäl
Ziesta säger:
Vilken härlig resa! Kul att höra hur det var att resa med GAP! :-) Jag har rest med några olika rundreseföretag, men inte dem.. kanske kan bli det ngn gång i framtiden.
Postat 2010-02-10 17:29  Anmäl

Skriv kommentar
Arkivet