Mmmm - en härlig kopp kaffe, det är morgon onsdag den 12:e. Halvvägs i resan kan man säga. Först var det kanske världens godaste tårta och revbensspjäll hemma hos Krokodilen på lördagen. Ett födelsedagskalas till reptilens ära. Annars började hela Manchester-resan med att SJ fick för sig att forsla oss i ett hälften så stort tåg som vi hade bokat in oss på. Det innebar att hälften fick slåss för att få sittplats. Man kan ju hoppas att alla i alla fall fick sitta en bit av resan i alla fall. Jag o Krokodilen roffade förstås åt oss sittplatts direkt. Efter resan Stockholm-Göteborg fick vi lite tid att döda. I baren började en industriarbetare från Bollebygd snacka med oss. Han skulle ned till Bangkok och hämta hem en thailändska. De hade träffats i Phuket och brevväxlat sedan dess - i ett års tid! Nu var tiden mogen att hemta hem henne till Sverige. Hon kunde tydligen väldigt dålig engelska och absolut ingen svenska. Får se hur det slutar. Vi önskar vår Bollebygd-man lycka till!
Vad hände med oss då?
Planet var lite försenat OCH VM-FINALEN började precis när vi landade.
Vår husbonde Honken gjorde så gått han kunde för att vi skulle se matchen. Gled ner i hans soffa på Winnipeg Quey i Manchester, med tio minuter kvar av första halvlek. Så vi hade missat två mål. Hans kyl erbjöd bira och popcorn fanns.
Bra så långt - men hur kunde Zidane tappa humöret i hans sista match så där? Obegripligt! I hans sista framträdande och I EN VM-FINAL också!? Franska fansen förlät honom tydligen, men jag kan inte fatta! Hur? Varför? Efter så många år i världsfotbollen? Jag är besviken.

ATT vänta er i framtida texter: MONDAY: Alla museeum stängda men på klubben Tiger Tiger fanns det folk....
/per