Om Leon var en trevlig stad att ströva omkring i och upptäcka så inser jag att Granada t.o.m. är strået vassare. Vi var en timme sena när vi lämnade universitetsstaden så jag var inte framme vid mitt boende förrän tidig eftermiddag. Hade bokat ett rum med eget badrum, som oftast, men badrummet visade sig ligga ute i korridoren. Låt vara att bara jag har nyckeln dit, men det är inte min uppfattning om ett privat badrum. Nåja, bokningen är bara för tre dygn och är det så att jag stannar längre, så får jag väl flytta.

Granada ligger vid den stora sjön Lago Cocibolca och när jag väl kommit tillrätta på Deakashimba Hostel så tog jag mig en promenad ned till sjön för att se vad jag kunde upptäcka här. En skapligt fin park fanns därnere och ett antal människor som badade i sjön, precis som i våra sjöar därhemma. Hittade också ett antal matställen därnere och uppsökte ett av dem för att få i mig lite krubb och dryck. Hade väl ingen riktig koll på vad jag beställde, men det var definitivt kyckling, så jag blev lite konfunderad när jag efter ett tag serverades en fisksoppa. Men det löste sig, kyparen kom efter ett tag med en kycklingsoppa istället. Mättande!

Vid många av de här restaurangerna här i den här delen av världen hänger det ett antal hundar och jag fick mig ganska snabbt två nya vänner. Plus en katt som var lika kärvänlig som sina polare.

Kvällen tillbringades senare vid en populär gågata med en uppsjö av barer och restauranger.

Det ingår frukost i min bokning och morgonens dito var en traditionell morgonmåltid, bestående av ris och bönor uppstekt tillsammans. Kaffe, bröd och ett stekt ägg medföljde också.

Ramlade sedan ut till de centrala delarna för att kolla in hur de såg ut. Det hampade sig inte bättre än att jag träffade på en sådan här gratis walkingtour som precis skulle ge sig iväg ut på en vandring, så jag bad om att få följa med dem. Inga problem och jag fick se mycket av staden under dryga två timmar med en guide. Vi var bland annat upp i ett klocktorn tillhörande en av kyrkorna i staden och fick en bra utsikt därifrån. Marknaden var ett annat uppskattat besök och vi var dessutom inne på en verksamhet som kan liknas vid ett D.V. för för handikappade. Både döva, blinda, samt människor som hade lite svårt att hävda sig på den ordinarie marknaden. Snarlikt vad jag själv jobbat med under många år.

Inne på det här D.V.: et så hittade jag några vykort och skrev dem på eftermiddagen. Letade sedan rätt på det lokala postkontoret och skulle köpa frimärken, men där var det tvärstopp. Samma sak här som i Guatemala, posten har inget kontrakt med flygbolag som kan flyga dem utomlands. Här fick jag heller ingen hänvisning till något fraktbolag som kan lösa den saken. Ska luska i saken, men kanske jag får skicka dem från Costa Rica?

Vi höres/Conny