Tips om Nicaragua

Här hittar du tips, råd och inspiration från oss och våra medlemmar
Frågor & svar om Nicaragua
Är det nödvändigt att visa upp en utresebiljett när jag landar i Nicaragua?
Nicaragua Mariaeriksson, 27 okt. 2018
Updaterad av Jonas73 för 28 veckor sedan
1
Hej alla! I början av december landar jag i Nicaragua, för att senare också ta mig vidare till andra grannländer. Förutom inresebiljetten till Nicaragua har jag inga andra bokade biljetter. Krävs det att jag kan visa upp en utresebiljett till ett annat land för att släppas in i Nicaragua? ...
Nicaragua och Corn Island
Nicaragua Eval61, 24 aug. 2017
Updaterad av Felixlov för 1 år sedan
1
Alla tips om Nicaragua mottages. Finns det bara en flyglinje från Managua till Big Corn Island? Hittar bara La Costena. Åker dit i Mars 2018.
Boende nära Managua flygplats - tips?
Nicaragua Hjf, 16 nov. 2016
Updaterad av Hjf för 2 år sedan
0
Någon som vet något bra boende nära flygplatsen. Landar i Managua sen kväll och vill så fort som möjligt ta mig till något boende för natten som ligger så nära som möjligt. Tänkte boka i förväg hemifrån. Ligger flygplatsen långt från Managua centrum tro?
Nicaragua vart när hur?
Nicaragua Moltas, 22 jan. 2013
Updaterad av Moltas för 5 år sedan
2
Jag och frun funderar på att göra vår nästa resa till Nicaragua. Tips på resmål, resor inom landet, boenden, samt allmänna råd tas emot med stor tacksamhet. //Molltas
Tips och säkerhet Sydamerika
Nicaragua Kehan, 25 maj 2013
Updaterad av Beccus för 5 år sedan
12
Hej! Jag är mycket sugen på att resa i Sydamerika men på grund av hög kriminalitet så är jag lite osäker... Har efter mycket läsande kommit fram till att Nicaragua verkar vara ett av de säkraste länderna att resa i så jag skulle nu vilja ha lite tips och höra om erfarenheter från andra som varit ...
Nicaragua, Costa Rica, Panama
Nicaragua Axemona, 5 dec. 2011
Updaterad av Axemona för 7 år sedan
9
Hej, åker till Costa Rica i slutet av januari (2012) och därefter vidare till Nicaragua och eventuellt Panama. Hoppas nu på att få några tips från er som har varit där. Önskar framförallt svar på nedanstående frågor, men tar gärna emot alla tips. Vi landar i San Jose, ganska sent på kvällen och ...
Restips Nicaragua och Costa Rica
Nicaragua Channah, 15 juni 2011
Updaterad av Joakimn för 7 år sedan
1
Jag planerar att volontärjobba i Nicaragua. Sedan vill jag ha lite semester. Jag funderar på att resa västkusten ner mot Costa Rica och flyga hem därifrån. Verkar det vara en bra idé? Går det bussar? Hur långt är det? Hur lång tid tar det? Vad kostar bussarna? Tips på ställen där man kan stanna och ...
Nå'n som besökt Little Corn Island??
Nicaragua Tinkitten, 30 apr. 2011
Updaterad av Tinkitten för 8 år sedan
0
Har tänkt bo på Carlito's.. Andra "must sees" på fastlandet eller Big Corn?? Varningar etc. Tack på förhand:)
Blogginlägg om Nicaragua
Långhelg i León, hästar och en dag på stranden
För ca 3 veckor sedan var det nationaldag här och vi var därfor lediga både på måndagen och tisdagen. Jag följde med Clemente, veterinären från universitetet, till hans hus i León. Han bor där med sin syster och en äldre kvinna ungefär varannan helg. Övrig tid hyr han ett rum i Managua. Området de bodde i låg en bit utanför själva León och de flesta husen hade en enklare standard. Vägarna var oasfalterade och det fanns en hel del hus som var konstruerade av ihopplockade plåtbitar. Men deras hus var ett riktigt hus, dock med utedass, utedusch och spis över öppen eld. Vi spenderade långhelgen där, det var trevligt att komma iväg från Managua ett tag. Även helgen efter åkte jag och Clemente iväg på semester. Denna gången åkte vi till den pacifiska kusten till en strand som heter Pochomil. Det var samma strand jag åkte till förra året med Linda, Micke och Kristian. Vi bodde på ett trevligt hotell med vacker utsikt över havet. Clemente ville inte bada men jag passade på att simma runt bland vågorna en stund. Det är ju inte varje dag man har tillgång till ett lagom varmt hav med vågor och strömmar som inte är överdrivet stora eller starka. Det började regna medan jag badade men eftersom jag redan var blöt gjorde det ingenting. Regnet var lika ljummet som havet och luften så det var bara mysigt. Lite senare under dagen promenerade vi längs med stranden in till det lite mer bebodda samhället Masachapa som låg ca 2-3 km från Pochomil. Vi åt lunch och drack juice i en bar innan vi sedan promenerade tillbaka igen. Det var en avkopplande och fin promenad. Vi lyckades precis missa en buss när vi skulle åka hemåt från Pochomil mot Managua vid 16-tiden på söndagseftermiddagen. Vi satte oss på ett matställe för att vänta på nästa buss. Vi väntade och väntade men ingen buss kom. När vi väntat nästan två timmar och endast 10 minuter återstod tills sista bussen för dagen skulle avgå, kom tanten som jobbade på matstället och berättade för oss att bussen inte kunde ta sig fram till Pochomil på grund av att en bro blivit översvämmad. Vi slog följe med två män som också väntat på bussen och promenerade in mot Masachapa för andra gången den dagen. Denna gången promenerade vi längs med bilvägen istället för längs med stranden. Det regnade. Vi lyckades lifta en bit på ett lastbilsflak men längre än till den översvämmade bron kom vi inte. Som tur var fanns det en högre belägen gångbro som vi kunde använda för att ta oss över till fots. Floden var ca 2 meter högre och några meter bredare nu än vad den var då vi passerade över den tidigare på dagen och på båda sidor var det långa köer med bilar som inte kunde komma vidare. Sista bussen till Managua hade vi vid det laget lyckats missa. Vi hittade en buss som gick till San Rafael del Sur och kom på så sätt lite närmare Managua men fortfarande återstod ca 50 km. Vi försökte förhandla med flera taxichaufförer men ingen ville köra oss till Managua för ett överkomligt pris. Tillslut ringde en av de två männen, som vi fortfarande hade sällskap med, till sin son som kom och hämtade oss för en lite billigare penning än vad taxichaufförerna velat ha. Vid 22-tiden på kvällen var vi framme i Managua. Resan från Pochomil till Managua som egentligen skulle ha tagit ca 1,5 timme tog för vår del nästan 6 timmar, men hem kom vi. Praktiken på universitetet var så pass kul och intressant att jag bestämde mig för att stanna där även under mina två sista veckor i landet. Vissa dagar var bedrövliga vad gäller antalet hästar i dålig kondition. För ett tag sedan åkte vi till en del av Managua som heter Acahualinca och tog där emot hästar för undersökning. Området var fattigt och det märktes på hästarna. En häst var så halt att den hoppade fram på tre ben, en häst var ett magert benrangel och en häst hade fluglarver innanför ögonlocken. Större eller mindre skavsår hade de flesta hästarna utöver diverse andra problem såsom uttorkning, hudsvamp m.m. Många av hästarna hade föl med sig som sprang runt lösa bland alla de andra hästarna vilket gjorde att det hela kändes smått kaosartat. Ett föl var extra energiskt och gjorde långa rusher mitt bland alla de andra. På onsdagar åker veterinärerna iväg till någon del av Managua och på fredagar till Granada för att ta emot och behandla hästar. En gång i månaden åker de till León och ibland åker de även till andra städer ute i landet. Jag har följt med på de flesta turerna och det har varit en intressant erfarenhet. Andra verksamheter inom djurvälfärdsområdet som bedrivs på universitetet är bland annat undervisning för skolbarn en gång i veckan på skolor främst i och i närheten av Managua. De får genom olika övningar lära sig till exempel vart de respektive djuren hör hemma; apor i skogen, katter i huset, sköldpaddor i havet osv. De får även lära sig vad som är rätt och vad som är fel när man har husdjur. Att man måste vaccinera sin katt och att man inte kan släppa ut sin hund lös på gatan m.m. Alla övningar syftade till att höja djurens status genom att lära barnen visa djuren respekt. Jag följde med till totalt 6 olika skolor under mina praktikveckor. Våra besök var mycket efterlängtade av barnen och de tog sig an uppgifterna med stor entusiasm. På lång sikt tror jag denna typen av aktiviteter har ett stort värde på vägen mot en förbättrad djurvälfärd. Barnen kan ta med sig det de lärt till sina föräldrar och när de i framtiden själva skaffar djur har de även ett bättre utgångsläge. Ytterligare exempel på aktiviteter som utförs av universitetet är kostnadsfria veterinärbesök på universitetets klinik på måndagar. Detta för att även folk som inte har råd att ta sina djur till veterinären ska ges möjligheten att få sina djur behandlade. Övriga dagar tar de ut en lägre avgift, motsvarande ca 40 kronor, för besöket. Allt djurvälfärdsarbete på universitetet sponsras av diverse organisationer såsom WSPA, RSPCA och WHW (world horse welfare). I fredags var det tyvärr dags för mig att åka tillbaka till Sverige. Kvällen innan blev jag bjuden på avskedsmiddag hemma hos Clemente och de tre andra veterinärerna från universitetet som bodde i samma hus. Det var sorgligt och tråkigt att behöva ta farväl och jag bestämde mig för att försöka återvända så snart som möjligt, förhoppningsvis för att skriva mitt masters-exjobb där i vår. Djurvälfärdsarbetet med hästarna fångade verkligen mitt intresse så jag hoppas därför på att kunna genomföra något meningsfullt projekt inom området i samarbete med universitetet.
av Daphne80 5 okt. 2008
Veterinärpraktik mm
Nu är det bara 3 veckor kvar här i Nicaragua innan det är dags att åka hem. Bussresorna till universitetet har fungerat utan problem. Bussarna är oftast proppfulla men till skillnad från en del andra bussar jag sett passera så har chaufförerna på mina bussar alltid sett till så att dörrarna är stängda innan de åker vidare så att inte folk kan hänga halvvägs utanför dörren. För att komma av bussen finns tre alternativ för att meddela det till chauffören. Man visslar högt, man bankar i taket eller så kan man skrika. Man kan också försöka stå långt fram bredvid chauffören men det är inte populärt eftersom man då står och blockerar gången. Tur nog så har det alltid varit andra personer som gått av samtidigt som mig så jag har kunnat hänga på dem. På hemvägen från skolan tar jag numera taxi, jag kom fram till att det fick räcka med en bussresa om dagen. I lördags gick jag ut med en kille, Clemente, som jobbar som veterinär och lärare på universitetet där jag gör min praktik. Han är bara 24 år och lite förvånande så är nästan alla de andra lärarna för veterinärstudenterna också i den åldern. Till deras arbetsuppgifter hör förutom undervisandet, även tjänstgöring på kliniken och deltagande i diverse projekt. Stället vi gick ut på hette El Chaman, samma ställe jag var på med Guillermo under min första vecka här i Nicaragua. Vi stötte på ett par andra veterinärer från universitetet på klubben så vi blev ett litet gäng som umgicks hela natten lång. Praktiken på universitetet i Managua har fortsatt vara mycket intressant och spännande. Förra torsdagen åkte vi iväg till León och tog emot sk "carretoneros", arbetande hästar, för observation. Konsultationen och all behandling är gratis och syftet med vårt arbete är att ge vård åt hästar som ägs av personer som själva inte har råd att finansiera veterinärbesöket. Majoriteten av hästarna som kom dit hade stora skavsår samt var undernärda och uttorkade. En del var även halta, hade diverse hudproblem eller andra symtom. Ryktet hade spritt sig väl om att vi skulle komma dit så det var fullt upp under hela tiden. Mot slutet innan vi åkte tillbaka till Managua vid 12-tiden började regnet forsa ned, tydligen hade det fortsatt så under resten av dagen och vissa kvarter hade blivit översvämmade och de boende evakuerade. Oftast regnar det från och till i några dagar för att sedan vara uppehåll någon dag så trots att det är regnperiod känns inte vädret alltför betungande. Under nätterna kan det ibland hålla på och regna långa stunder men under dagtid är det oftast kortare skurar. Något som däremot var ganska jobbigt var när vi under förra veckan blev utan vatten i tre dygn pga att någon vattenledningsjobbare lyckats täppa till ledningarna. Att inte kunna duscha när medeltemperaturen ligger på 32 grader dagtid och att inte kunna gå på toa är inte kul. I fredags åkte jag, Clemente, en veterinär som heter Ariel och två studenter (Valeria och Silvia) till Nagarote, ett samhälle som ligger på vägen till León. Vi besökte totalt fyra gårdar där vi tog blodprov, träckprov och mjölkprov från kor för att använda i någon studie de höll på med. Jag agerade fotograf för det var för lerigt för mina skor (jag hade inga stövlar) och dessutom var många av korna inte speciellt samarbetsvilliga. Tillskillnad från många av arbetarna på de gårdar jag besökt tidigare arbetade veterinärerna lugnt och tyst med djuren, de slog dem inte och skrek inte åt dem. Kon som skulle hanteras fångades in med lasso och bands fast mot ett träd, kanske inte så bekvämt för henne men skaderisken var låg och stressen pga hanteringen kortvarig. Korna var visserligen mjölkkor och därmed mer lätthanterliga än de kor som föds upp för att användas som kött eftersom de normalt sett lever ett längre liv samt blir mer hanterade, men det var trevligt att se att det finns folk som kan behandla djuren väl. Vi skulle egentligen ha besökt runt tio gårdar under fredagen samt några även under lördagen men regnet hade gjort vägarna oframkomliga så det blev bara fyra gårdar.
av Daphne80 23 sep. 2008

Nicaragua Nordamerika