Pappa vaknar tidigt, morgonpigg som vanligt. Han väcker mig och vi bestämmer att han ska äta frukost och sedan gå och hämta bilen, så kan jag ligga och sova ett tag till och äta frukost medan han går iväg. Otroligt bra idé tycker jag. Jag har alltid varit morgontrött!

Efter frukost packar vi väskan och sätter oss i bilen. Vi styr hjulen väster ut och åker hela vägen till Drakei som ligger längst ut i väster på Samos. "The village at the end of the road", byn vid vägs ände. Det tar 2 timmar att åka hit. Vi hade tänkt hyra tvåhjuling, efter välsignelsen på Fourni, men vi valde som ni kanske märkt bil till slut. Ett bra val. Vi ser många på moped men det lockar oss inte alls. Avstånden är stora.

När vi åkt ungefär halvvägs ser vi skyltar med "pure honey". När vi passerat 3 stycken tänker vi att vi måste stanna vid nästa. Det verkar vara något speciellt för det här området på Samos. Det dröjer ett tag innan "nästa" dyker upp och vi tänker att det kanske inte finns fler. Typiskt. Men vi oroar oss i onödan. Vi köper honung (såklart!) och aprikoser (såklart!).

Efter yttligare en timmes körning kommer vi fram till Drakei. Vi minglar runt i gränderna och pratar med bybor. Vilka otroligt trevliga människor. Alla kommenterar mina ögon. På ett positivt sätt, alltså. Kanske därför jag uppfattar dem så trevliga!? ;-)

Vi går förbi en grönsaksodling och självklart fotar jag mina älskade aprikoser!

Vi sätter oss på en Taverna. Jag kommer inte ihåg vad den heter. Var det Lucas eller kanske Kostas? Alla heter ju likadant. Vi delar på en grekisk sallad bara eftersom vi har pajer också som vi tänkt äta på stranden. Ägarinnan heter Katarina och hon berättar att hon tagit över tavernan efter sin far som dog i hjärtinfarkt för ett år sedan. Vi beklagar och kommenterar den goda olivoljan. Vi gör den själva berättar hon. Pappa frågar om man kan köpa den. Självklart får vi till svar! En halvliter kostar 3€. Pappa och Katarina diskuterar hus. För varje ö vi kommer till funderar pappa på vilken ö han ska köpa hus, men det kommer han aldrig att göra. Citat:
- "Siri, om man skulle köpa ett hus i Grekland, var skulle man köpa det då?"
- *suck* *stön*
Så säger han när vi kommer till varje ö. Och han låter lika seriös varje gång. Katarina berättar i alla fall hur man gör när man bygger hus i Grekland. Man måste ha en arkitekt som håller koll på allt. Annars byter byggarna ut den dyra tvättmaskinen du har köpt mot en billigare osv. Hon berättar att många tyskar och schweizare har köpt hus i byn och pekar ut var alla bor. Det finns några tomter till salu och det är några som bygger nytt. Det är mest turister som köper hus och tomter här och är här på sommaren säger hon. Ni ligger 100 år framför oss, anser hon. Och visst, vi befinner oss i byn vid vägs ände, men här finns rinnande vatten och el i alla fall... ;-) På tar om vatten och avlopp så frågar pappa om man har ett avloppssystem eller om "skiten" släpps ut i havet. (Han kanske inte uttryckte sig riktigt så) Katarina berättar att många byar inte har något avloppssystem, men att man faktiskt har det här, vilket inte är så vanligt. Inget komplicerat sådant, men det släpps inte rakt ut. Vi påminner henne om att hon nyss påstått att de ligger 100 år efter oss och vi skrattar gott. Pappa berättar om problemen med Östersjön och vad alla fritidsbåtar i Sthlm:s skärgård orsakar när de tömmer tankarna rakt ut i vattnet. Det finns inga stationer som kan ta hand om tankinnehållet och hur miljövänligt är det att åka omkring flera sjömil för att hitta ett ställe som tar hand om det? Katarina ändrar påståendet att vi är 100 år före till att vi är 50 år före! :)

Tavernan i Drakei
Vi vinkar hejdå till Katarina far vi tillbaka ner till kusten. Nu vill vi bada! Det finns flera stränder att välja på. Vi väljer Limnionas. En underbar liten klapperstensstrand fint inramad i en liten vik. På ena sidan är det ganska öppet mot de andra stränder som kommer efter och på den andra, en grönklädd bergsida.

Havet ligger spegelblankt och är varmt. Vi har svårt att slita oss och ligger länge på eftermiddagen med böcker. Även om jag tillbringar 50% av tiden i vattnet. Jag är en riktigt fisk! Och av stjärntecknet kräfta. Stämmer väldigt bra. Jag är ganska stel och har aldrig vågat, och vågar fortfarande inte dyka ;-)

På kvällen äter vi jordgubbar på vår lilla uteplats och läser ännu mer böcker. Sen går vi ut och äter och på hemvägen ringer vi mamma. Någon ska göras avundsjuk!

Vi slocknar direkt när vi lägger huvudet på kudden och väntar med spänning på morgondagen. Samos är en bra ö säger vi till varann. Kanske blir den ännu bättre i morgon?