Tips om Madrid

Jag har alltid drömt om att resa runt i Europa, men på grund av ekonomiska problem trodde jag att det aldrig skulle gå i uppfyllelse. Jag hade många skulder som jag lånade för olika behov och kunde inte betala av dem. Jag var desperat och visste inte vad jag skulle göra. En dag stötte jag på en artikel om konkurs. Jag läste artikeln och insåg att detta kunde vara min chans att börja ett nytt liv utan skuld. Jag ansökte om konkurs och några månader senare godkändes det. Efter att jag försatts i konkurs började jag genast spara pengar. Jag visste att jag ville resa till Europa och jag var fast besluten att göra det till verklighet. Efter några månader hade jag sparat tillräckligt med pengar för att åka på resa i en vecka. Jag valde Spanien för att jag alltid har velat besöka detta land. Jag köpte flygbiljetter och bokade ett hotellrum. Jag planerade också flera utflykter och aktiviteter. Äntligen kom dagen för min resa. Jag var så exalterad att jag inte kunde vänta på att få komma på planet. Flyget gick snabbt och jag befann mig snart i Spanien. Jag blev förvånad över det här landets skönhet. Jag gick på de smala gatorna i Barcelona, ​​beundrade Mallorcas stränder och njöt av utsökt spanskt kök. Jag tillbringade en oförglömlig vecka i Europa. Jag oroade mig inte över min ekonomiska situation utan bara njöt av resan. Under resan oroade jag mig aldrig för min ekonomi genom att använda skuldkvot kalkylator https://smslansnabb.se/finansiell-blogg/vad-ar-skuldkvot . Jag visste att jag hade pengar att betala för allt jag ville ha. Jag kunde tillåta mig själv att slappna av och njuta av resan. Jag är glad att jag bestämde mig för att gå i konkurs . Detta gjorde att jag kunde ta mig ur skulden och uppnå min dröm.

Copyright © Bejjan888™ [Efter både middag och frukost] ombord på planet samt några desperata försök att sova lite så gick planet ner för landning. Jag måste säga att tiden gick väldigt fort… kanske för att man längtade hem så pass mycket? Någon gång över Atlanten bytte det datum från 4:e till 5:e september. Så det var redan fredag den 5 september och klockan var 13.25 när planet landade i Madrid. Yr i mössan, trött i både kropp och knopp skulle man nu leta reda på var man hämtade upp bagaget någonstans. Men jag slapp tänka så mycket eftersom det var bara att följa efter strömmen av folk. Fick ta det underjordiska tåget från T4-S tillbaka till T4, passera passkontrollen och sedan leta på rätt bagageband. Kändes som om det dröjde evigheter innan min väska kom. Och det var varmt här i Madrid, även inne på flygplatsen. Nu, släpandes på bagageväskan, var det dags att leta efter Berlin Airlines incheckningsdiskar. Och det var inte det lättaste. Längst bort i ett hörn hittade jag till slut på dem. Incheckningen öppnade kl 15.00 och planet lyfte klockan 17.45. Efter 2 timmar och 55 minuter var det dags för landning i Berlin och ett kort stopp för byte till planet mot Stockholm. Planet landade 20.40 och planet mot Stockholm avgick 21.25. Jag vill bara tillägga att när jag bokade biljetterna så hade jag 1 timme och 45 minuter på mig att byta i Berlin… men någon månad innan min resa så meddelade flygbolaget att de ändrat tiden så jag hade bara 45 minuter på mig att byta. Så halvt superstressad kutade jag runt på Berlin Tegel Airport och det var på håret att jag hann med planet till Stockholm Arlanda Airport. Ha, så nästa gång (om jag reser via Berlin) ska jag minst ha 1 timme på mig att byta. Det var ju ett under att bagageväskan kom med planet när jag knappt gjorde det. Så vid 22.40 på fredag 5 september klev jag av sista planet för den här resan och kunde konstatera att både jag, min ryggsäck och bagageväska kom tillbaka till Sverige med samma plan. Bara det var ju ett under. Checkade in på Radisson Blu Sky City på Arlanda för att vila ut inför bilresan hem i morgon… för man var inte i form att köra bil hem efter totalt cirka 19 timmars flygresa.

Copyright © Bejjan888™ [Inför den här resan planerade jag att ta bilen] tur och retur till Stockholm Arlanda Airport för att undvika någon form av försening eller att missa första flyget. SJ har ju fått allt annat än bra kritik i media här i Sverige den senaste tiden och statistik visar att 1 av 4 tåg är försenade eller går inte alls. Så jag tog det säkra före det osäkra den här gången. Men trots att jag gick upp extra tidigt för att hinna packa klart allt innan avresa så kom jag i tidsnöd. Typiskt! Jag som hade en transfer att passa från långtidsparkeringen och till terminal 5 på Arlanda. På nåt vänster så lyckades jag köra in lite tid, checka in och parkera bilen samt gå på transferbussen till precis kl. 11.00. Puh! Väl på Arlanda satt jag mig och chillade lite. Åt upp min medhavda smörgås, drack upp yoghurten och bara tog in atmosfären. Äntligen semester! Spännande och förväntansfullt samtidigt som det skulle bli roligt att åter få träffa min italienska vän i Santiago. Checkade in via SAS-automaterna, printade ut ett boardingkort och en tagg till bagageväskan. Vid Bagage self-drop var det en kort kö, som tur var. Men uppenbarligen förstår inte folk att det finns en max-vikt på bagaget som är 23 kilo vid internationella flyg (annars får man betala för övervikt). Personerna före mig försökte checka in väskor på över 27 kg! Och det är ju klart att det inte går. Då måste de gå via disk och betala extra… När jag checkat in väskan och passerat säkerhetskontrollen var det bara en halvtimme kvar innan boardingen började kl. 13.00. Planet var fullsatt när de ropade ut "Boarding completed" i högtalarna. Besättningen var svensk förutom en man som uppenbarligen var dansk (mer om detta strax). Klockan var 13.35 när planet började taxa ut (enligt tidtabell) och flygvärdinnan ropade ut i högtalarna att säkerhetsgenomgången skulle ske på engelska, spanska och ett skandinaviskt språk… ja, precis. Jag reagerade lika mycket som troligtvis du gör… vad då skandinaviskt språk?!? Det torde väl ändå vara svenska då planet går mellan Stockholm och Madrid? Men icke. Den engelska versionen genomfördes av en av flygvärdinnorna. Sedan var det dags för den spanska… åh herre gud! Någon som hört en dansk försöka prata spanska?!? Haha, jag höll på att skratta ihjäl mig! Det lät skitroligt! Första tanken var… WTF!? Vad är det där för språk? Jag fick verkligen anstränga mig för att höra vad han sa. Och det skandinaviska språket var danska – inte svenska! Jag kan slå vad om att det inte fanns en enda dansk ombord! Så himla opraktiskt – SAS! Tack vare gynnsamma vindar landade planet vid 17-tiden, en halvtimme före utsatt tid (17:35) på Adolfo Suárez Madrid-Barajas Airport. Planet snurrade runt i 10 minuter på flygplatsen innan det slutligen stannade vid gaten. Jag gick av planet och tog mig till bagagebandet där min väska skulle komma och min väska var en av de första ut. Tack för det ;) Sen var det liksom dags att försöka ta sig från Terminal 2 och till Terminal 4-S varifrån mitt nästa flyg direkt till Santiago de Chile skulle avgå. Madrid-Barajas flygplats räknas som världens största flygplats (i terminalyta räknat) och jag som aldrig varit på Madrid-Barajas Airport förut hade givetvis sett till att jag hade gott om tid att orientera och transportera mig mellan terminalerna. Madrid-Barajas flygplats är Spaniens viktigaste och har av alla de europeiska flygplatserna det största antalet direktflygningar till Latinamerika. Ett tips till er som någon gång planerar att resa till Sydamerika. Madrid-Barajas består av fyra terminaler; T1, T2, T3 samt T4. Den senast byggda Terminalen T4 ligger mer än 2 kilometer från terminalerna 1, 2, och 3 och passagerarna transporteras med gratisbussar däremellan. Till Terminal 4 finns dessutom en satellitbyggnad känd som T4-S. För att ta sig mellan T4 och T4-S måste passagerarna ta ett underjordiskt elektroniskt tåg (utan förare). http://www.reseguiden.se/bilder/515472 http://www.reseguiden.se/bilder/515473 Och det var alltså till T4-S jag skulle… så efter att ha frågat vid informationsdisken om hur jag tar mig till T4 (först och främst) snurrade jag ut från flygplatsen och hittade på busshållplatsen efter några minuter. Värmen slog emot mig och det var nästan olidligt varmt och fuktigt utanför terminalen. Men redan efter några minuter kom bussen och jag släpade ombord bagageväskan. Det tog cirka 10 minuter innan bussen stannade vid Terminal 4. Jag gick in och letade på en check-in disk vid LAN Airlines. Checkade in väskan och fick mitt boardingkort. Japp, och så var det bara att ta sig till det underjordiska tåget då. Jag hade fått tydliga instruktioner av mannen vid incheckningen, så det kändes tryggt. Men det tog en bra stund att ta sig dit. De underjordiska tågen avgår med bara några minuters mellanrum så man behöver inte vara orolig om man precis missat ett. Några minuter senare var jag så äntligen framme vid Terminal 4-S. Nu var jag så himla trött och hungrig att jag stannade vid första bästa ställe, vilket råkade vara Burger King (inte världens bästa men en hamburgare mättar ju i alla fall). Efter att ha stillat hungern kopplade jag upp mobilen på flygplatsens WiFi och hade nu några timmar att fördriva innan flyget till Santiago de Chile skulle avgå. Gick till gaten några minuter innan boarding som började kl. 22.55. Såg till min förtjusning att det var ett DreamLiner-plan som LAN använder till denna flygning. Den modellen gillar jag skarpt då det är både rymligt och luftigt även i ekonomiklass! Så fort jag bordat planet och satt mig ner på min plats kände jag tröttheten slog till. Nu hade man ju BARA varit uppe i 18 timmar… Planet taxade ut och lyfte planenligt vid kl. 23.55. Restiden var beräknad till 13 timmar och 45 minuter.

Nu är det klart vi åker till Madrid i sep det ska bli roligt har aldrig varit där vi ska var där en veka så har ni ja dom som läser bloggen tips på saker vad man ska Ätt Bo för det har vi inte bestämt i nu vad man ska titta på så kan ni skriva till mpc nu är det inte långtid tid inna vi siter på flyget