Tips om Louang Prabang

Att färdas på vatten har jag alltid gillat och särskilt trevligt blir det när man får en lite längre resa på en sådan här stor flod. Onsdagen började med en liten frukost på kafeet där jag bokade färden och damen hade även gjort i ordning en liten matsäck åt mig. Sedan var det läge att gå hem och vänta på transporten bort till båten. Det tog dock ett bra tag och jag var just ifatt med att knalla bort till kafeet igen för att kolla vad som hände då det stannade en liten flakbil framför mig. Chauffören hoppade ur och ursäktade sig, då han faktiskt glömt bort mig. Nåja inga problem, han körde mig till båten och det var fortfarande god tid innan den avgick. Det strömmade sedan på mer och mer folk och de sista som gick på blev faktiskt utan sittplatser och fick slå sig ned på däcket. Det här var en tvådagarstur och det syntes klart och tydligt att en hel del av passagerarna tänkt sig att festa loss ordentligt, då de kom med hela backar av öl i famnen. Känslan väcktes fram av en Ålandsbåt där det var fullt liv den första dagen och betydligt avmättare den andra. Mekongfloden är ganska strid så långt jag har kunnat följa den. Gott om virvlar, små forsar och små nivåskillnader. Bredden på floden skiftar också en hel del, från att vara bred och förhållandevis lugn till att smalna av något och då bli något mer brusande. Vid sidan om floden skiftar det från ren berggrund som också då och då sticker upp här och var högt över vattenytan. Mekong har under årtusenden lämnat stora sandbankar efter sig på stränderna som skulle göra varje resortägare gröna av avund. Framåt sen eftermiddag så kom vi fram till Pak Beng, som var där vi skulle övernatta. Ett antal vandrarhem och hotell hade skickat ned anställda och transport ned till hamnen för att försöka locka med oss till just deras ställe. Nästan som öarna i den grekiska akipelagen på den tiden man färdades där. Jag fick ganska snabbt tag i ett ställe att vila huvudet på under natten och att sedan hitta en matbit i den lilla byn var heller inga problem. Upp tidigt dag två för en frukost strax efter sju. Fick även här med mig en matsäck för färden. Det visade sig att vi bytte båt här och det var en välgärning. Avståndet vi skulle transporteras den andra dagen var något längre än den första dagen och dels så startade vi tidigare, dels så var den här skutan betydligt snabbare än den dagen före. Flodmässigt så var dagarna desamma och landskapsmässigt så var det heller ingen större skillnad. Den lilla skillnad som visade sig var att ju närmare vårt slutmål Luang Prabang vi kom så ökade bebyggelsen utefter stranden från någon enstaka hydda här och var till att ibland bli någon liten by här och där. Tack vare den snabbare båten så anlände vi till Luang Prabang redan vid fyratiden på eftermiddagen. Möttes av en armada av transportbilar som körde oss upp till centrum av staden. När jag tyckte att jag såg ett trevligt boende så ropade jag till och blev avsläppt. Fick sällskap av en engelsman som också bestämde sig för att bo på Amen Corner. Det visade sig vara ett riktigt trevligt kyffe med träväggar och knarrande trägolf. De hade också separerat toalett, duschrum och handfat från varandra i tre små rum. Nu bor jag ju själv, men förstår fördelen om man bor i par. Förhållandevis billigt var det också, men det tar de in på att vara lite dyrare på mat och dryck. Engelsmannen och jag bestämde oss för att vandra ut och upptäcka staden lite grann. Tog inte lång tid innan vi kom fram till den lilla bambubron som de varje år uppför över bifloden Nam Khan. Den vandrade jag över även förra gången jag var här för fem år sedan. Minnena återvänder. Även den lilla trevliga kvällsmarknaden med alla matställen knallade vi förbi innan det började bli dags att bege oss hem efter en lång dag. Efter en natts god sömn och en god frukost så begav jag mig ut för att fortsätta utforska staden. Tänkte mig ta en liten tur upp till Phousi Hill som är stadens högsta punkt, men använde mig av google maps och den här gången funkade inte det. Tjänsten ledde mig in på ett tempelområde och där fick jag inte fortsätta. Kanske lika bra, då det är en ordentlig klättring upp. Har också hunnit med att fixa en plats på tåget ned till Vientiane i morgon eftermiddag. Eftersom det var fullbokat här i morgon så bryr jag mig inte om att fladdra runt efter något nytt utan drar vidare. /Conny

Vi går över gatan, promenerar gissningsvis 40 trappsteg innan vi kommer till entrén. Bakom entrén finns det ännu fler trappsteg och de tycks inte ha något slut. Här gäller det att samla energi för att orka, Vi betalar inträdet och köper varsin vattenflaska, vattnet känns som ett måste för att det ska gå bra. Väl uppe fanns ett litet tempel, så klart. Hela staden kryllar av tempel. Vad som mer fanns var en bedårande vacker utsikt. Man såg de gröna vackra bergen, man såg floderna och man såg staden nedanför. Det är här man förstår varför Luang Prabang sägs vara en av världens vackraste städer. Det var så enormt vackert. Fortsättningen kan läsas på www.collbergs.blogspot.se

Vi hade kommit, direkt från Sverge, tidigare på dagen och var så klart jetlagade. Efter att ha packat upp lite, sovit lite och tagit första doppet i hotellets pool var vi redo att börja göra Luang Prabang. Vi hade läst att Luang Prabang är en av världens vackraste städer och så var hela den gamla staden ett av UNESCO:s världsarv. Staden hade mycket att leva upp till. Läs fortsättningen på http://collbergs.blogspot.se/

Vaknade kl 5 och kände att jag mådde illa. Gick upp på toa flera gånger då jag var väldigt dålig i magen. Hoppades att det skulle gå över fort eftersom vi skulle åka buss till Vang Vieng klockan 8. Tyvärr blev det inte bättre alls utan bara sämre och när Bobo vaknade låg jag inne på toa & spydde :( Bobo undrade ifall jag verkligen orkade sitta på en buss i 6 timmar. Det kände jag inte alls för men jag ville ju verkligen till Vang Vieng (hade tjatat i 3 dagar om att vi måste dit) och dessutom så hade vi redan betalat för resan. Så jag tog 2 imodium och lite vatten, som jag spydde upp 10 sekunder senare =D Slutade med att vi åkte ändå för vi hade blivit lovade att det skulle finnas toalett på bussen, vilket inte är en självklarhet i Laos där vissa bussar istället bara tar toalettpauser då och då. Toaletten visade sig vara väldigt liten, trång, äcklig och man fick huka sig för att komma in på den. Första timmarna av resan fick jag springa på toaletten ungefär var 10:e minut för både kräk & bajs, usch! Ibland fick jag ta med mig en påse (att spy i) på vägen till toan, ifall det var kö. Tillslut började folk kolla undrande på mig. Efter ca 3 timmar stannade bussen för en bensträckare. Jag gick utt för att ta lite luft och satte mig & vilade vid vägkanten, var helt slut. Plötsligt kände jag en hand på min axel och såg en ung tjej som frågade mig om jag var ok, jag svarade nej. Hon erbjöd sig att hämta nån slags medicin hon hade i sin handväska. Medans hon var borta kom en man från Australien fram och sa ”Excuse me, have you got an upset stomach?”. Han hade en receptbelagd medicin som hans doktor ifrån Kambodja skrivit ut åt honom. Det hann komma fram 2 st till och även dom erbjöd mig medicin. Jag tackade ja till allt! Otroligt snälla människor :) Jag knaprade piller som en knarkare och började känna mig iaf lite bättre än innan och kunde slappna av lite. Efter ca 6 timmar var vi framme. Den snälla australiensarn gav mig piller så det skulle räcka i 3 dagar. Sen hoppade vi på en tuktuk som skulle ta oss in till centrum för att leta boende. Istället körde han oss till ett nybyggt hotell en bit utanför. Vi valde att iaf gå och kolla på rummet och upptäckte att det var värsta lyxstället (för att vara i Laos) med mycket utrymme, balkong, AC, TV & badrum med badkar, för bara 150kr natten! Tyvärr kunde vi bara bo där en natt, då det var uppbokat dagen därpå, men blev lovade att dom skulle fixa boende på deras guest house mitt i centrum och köra oss dit gratis dagen därpå. Så vi tog det. Jag kände att jag behövde slappna av på nåt skönt ställe (och ta ett bad) när jag mådde så illa. Var helt otroligt skönt att bada & vila i den sköna sängen. På kvällen gick vi ut och åt middag på Organic Food Farm (för dom hade mycket vegetariskt), jag lyckades inte få i mig så mycket dock men det var gott med lite dricka. Efter det gick vi runt lite i stan och kollade efter Josh & Jordan (dom skulle ju stanna där några dagar hade dom sagt), men jag var trött & sliten så vi orkade inte leta så länge. Vi gick hem till hotellet och slappade lite framför TV:n innan vi somnade. Trots matförgiftning lyckades jag faktiskt ta några bilder även denna dag =)