Jag har, trots min passion för resor, av någon oklar anledning, aldrig varit så sugen på Hawaii. Jag har däremot en mycket god vän som varit på The Big Island flera gånger. Hennes förtrollande berättelser om ön väckte lite nyfikenhet och när det av en händelse dök upp en anledning att åka till Hawaii gjorde jag det. Och ”boy” vad jag ångrar att jag inte åkt dit tidigare. Jag som sällan eller aldrig åker tillbaka till ett ställe, utan hellre upplever något nytt, kan knappt vänta tills jag får återvända. Här är några av mina underbara minnen och upplevelser.
Ärlig och genuin värme i Kailua-Kona
När jag säger värme menar jag inte lufttemperatur utan mänsklig värme. Jag kände mig så otroligt välkommen på Hawaii. Vart jag än gick så hälsade folk på mig på ett sådär trivsamt familjärt sätt. Här ser och hjälper folk varandra och trots att jag är där på egen hand så känner jag mig inte ensam. Det första som slog mig var att Hawaii känns som ett eget land. På något sätt så otroligt oamerikanskt fast ändå inte. Det egna språket är som musik och gör en glad fast jag vrickar tungan när jag försöker uttala namn på platser som Pu'uhonua o Honaunau. I Kona tillbringade jag tio underbara dagar och kände det stora lugnet infinna sig. Fyll dagarna med en kaffe på en servering vid havet, kolla in paddel-surfarna eller varför inte testa själv. Besök den härliga marknaden och botanisera bland frukt, grönt och souvenirer eller gå på konsert i Hulihee Palace. Köp en glass i en av alla glassbarer och shoppa i någon av de många affärerna. Strosa längs havet och bada, kanske får du se delfiner och sköldpaddor i vikarna. Du kan också plocka färska passionsfrukter (lilikoi), sitt sedan ner för en god middag och njut av solnedgången. Här går solen verkligen ner i havet och det är lika vackert varje gång. För de partysugna finns såklart flertalet pubar och diskotek också.
Delfiner och Manta-Ray’s, det är kärlek
Under resan har jag på nära håll stött på bland annat delfiner, mantor och sköldpaddor. Alla ute i det fria och under mer eller mindre magiska former. Delfinmötet skull jag kunna skriva spaltmeter om. Strax söder om Kona ligger Kealakekua Bay. Det är en liten vik och, så vitt jag vet går det inga båtutflykter dit, man måste ta sig dit landvägen. Hit kommer delfinerna varje dag, ibland flera hundra, för att leka, älska och vila. Det är bara att ta på snorkelutrustningen och simma ut och snart är man omringad av mängder av delfiner. De är överallt och tid och rum liksom bara försvinner när man simmar omkring där ute på deras hemmaplan. Ljudet och känslan är obeskrivbar och man kommer ibland så nära att man kan se dem in i ögonen och nästa ta på dem. Bli inte förvånad om du också får se en stor havssköldpadda glida förbi nere på botten. Det är till sist din egen kroppstemperatur som driver upp dig ur vattnet. Det blir kallt när man legat och guppat i vattnet i nästan två timmar.
Minst lika mäktigt var det när jag en kväll åkte på ett ”manta-race”. Det är en klassisk turist-tur men väl värd sitt pris. Mantan är en rocka som kan bli sju meter mellan vingspetsarna. Som tur är äter den bara plankton. Manta-race gör man när det blivit mörkt för att det då är lättare att locka till sig plankton med hjälp av eget ljus. Kan man locka till sig plankton så kommer också förhoppningsvis mantorna. Alla i gruppen får varsin ficklampa och man snorklar sedan ut och lägger sig i en ring och riktar ficklamporna ned i vattnet mot samma punkt. Vattnet blir grumligare och grumligare när planktonen samlas och rätt var det är dyker mantorna upp. De liksom seglar fram och vickar hela tiden på sina gigantiska ”vingar”. När mantan äter så simmar den runt i stora stora cirklar. Den gör liksom kullerbyttor om och om igen, långsamt upp och ner i vattnet. Genom den stora munnen med sina ”paddlar” silar den planktonen. Har man tur så stannar de länge och man kommer väldigt nära. Under ett par magiska minuter hade jag en manta som gjorde flera kullerbyttor bara fem centimeter under mig. Vi låg buk mot buk och det var ett övernaturligt ögonblick jag aldrig glömmer. Något som jag tyvärr inte fick uppleva eftersom jag var där lite för tidigt på säsongen var valarna. Hawaii lär vara en av världens bästa platser att skåda val på. Bästa tid för valar är januari till mars.
Vägen till hjärtat går via magen
Ett annat spännande perspektiv på ett ställe är maten. Jag hittade något som heter Home Tours Hawaii och bokade en förmiddagstur. På dessa turer får man besöka tre till fyra olika hem och i varje hus serveras diverse lokala delikatesser. All mat är lagad av Chef Anne som är en fantastisk sprudlande kvinna, utbildad kock och härlig historieberättare. Man får titta runt i de här hemmen och se hur man kan bo på ön. Ibland är husägaren hemma och deltar i besöket och berättar spännande historier om sitt hus, eller sitt arbete eller om ön.
Oerhört intressant och ett lite annorlunda sätt att uppleva en plats på.
Hawaii Volcanoes National Park
Ett måste på Big Island är såklart ett besök i Hawaii Volcanoes National Park. Där kan man tillbringa hur mycket tid som helst. Själv hade jag bara några timmar på mig och då får man prioritera. Här finns Kilauea, en av världens mest aktiva vulkaner (också trodd vara vulkanguden Pele’s kropp). Det sista utbrottet började 1983 och det anses faktiskt pågå än. Oavsett hur lite eller mycket tid du har, börja med ett besök på Visitors Center. Här får du veta allt du behöver veta för just ditt besök och förutsättningarna kan ändras från dag till dag. Jag rekommenderar verkligen att förlägga besöket så att man avslutar uppe på utsiktsplatsen, Kilauea Overlook, vid Jagger Museum när det blivit mörkt. Att sitta där uppe, efter museibesöket, se solen gå ner och se lavan börja glöda i Halemaʻumaʻu-kratern i nattmörkret är magiskt. Glöm inte ta med ficklampa, en varm tröja, vatten och något att äta för det kan bli kallt och regnar ibland. Det är ont om matmöjligheter på utkiksplatsen och kolmörkt när ni ska leta rätt på bilen. Missa inte heller Thurstons Lava Tube, en 180 meter lång tunnel skapad av en lavaström för 400 år sedan. Chain of Craters Road, en vindlande väg nerför berget där man kan se olika lavaflöden och hur nytt land skapats är ett annat måste. Det finns också sulfatbankar som skimrar i florocerande gult och “ånghål” där ånga pyser ur berget. Hela parken är en fantastiskt annorlunda upplevelse och något liknande finns inte på många andra ställen.
Att ta sig fram och bo
Man måste nästan ha bil på Big Island, i alla fall om man vill utforska ön. Många platser ligger avsides från de stora vägarna och det kan vara svårt att ta sig till en strand om man inte bor direkt vid en. Det är en fördel att bo rätt nära en stad eller by dock så att man slipper ta bilen för att äta middag varje dag. Det finns boenden i alla prisklasser, hotell, hostels, vandrarhem och man kan också hyra privata lägenheter. Byt gärna boende under resan och prova på en natt uppe i bergen om du har möjlighet. När man kommer lite längre ifrån havet hör man helt nya ljud och sinnena vaknar upp. Det är som att bo i Jurassic Park och det är lätt att få för sig att ljudet du hör tillhör något gigantiskt förhistoriskt monster som kliver omkring i bergen… Fast det är förmodligen bara en liten insekt eller padda.
Flyg till Hawaii