Lördag 2 December 2017 - Beijing
Resealbum: Transsibiriska järnvägen
Efter att vinkat av Mr Driver från perrongen (han var vänlig nog att köra mig på morgonen från hotellet i Ulaan Bataar till stationen) klev jag på det sista tåget. Det var ett kinesiskt tåg och liksom det mongoliska var detta också i ett mycket bättre skick än de ryska. Jag hamnade i kupé med en holländsk familj och de var väldigt trevliga även om mamman pratade för tre och ville visa alla bilder från deras hus, sommarhus, ev prospekt o s v, o s v... Zzzzzzz....
Jag återsåg flera från tågresa 1 + att ett stort gäng (vuxna) scouter från Australien var med på tåget så det blev ABBA-fest, salsa-party och allmänt stök under de 24 tim som det tog. Under kvällen stannade vi också för att med hjälp av mega-domkrafter byta hjul på tåget. Rälsbredden är annorlunda i Kina så därför behövdes denna åtgärd. Väldigt ineffektivt, tänker jag.
Väl framme i Beijing så sattes mitt tålamod på prov med en gång... Innan jag berättar vad som hände vill jag bara nämna att detta var första gången jag var i Kina och jag hade ingen riktigt koll på priser etc... I alla fall - jag blev BLÅ-LURAD i taxikön och betalade 45 euro til någon tjomme i kön som sedan forslade mig till en taxi som sedermera ändå skulle ha betalt..... Alltså - jag hade bara gett bort pengar till en lurendrejare och mitt hotell fick betala den riktiga taxinotan... HUR KAN JAG VARA SÅ KLANTIG??!! Pulsen gick upp, kan jag säga...
Efter denna incident och en välbehövlig dusch på mitt hotell: https://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g294212-d1435981-Reviews-Nostalgia_Hotel...
begav jag mig till Pearl Market vilket är en inomhusmarknad med i princip all tdu kan tänkta dig. http://www.shoppinginbeijing.com/sv/hongqiao-parlmarknad-pearl-market
JÄDRAR, vad aggressiva väskförsäljerskorna var!!! De drog och slet och gapade allt vad de orkade vilket till slut blev outhärdligt OCH jag kom ut därifrån med två väskor... Tror att de rimligtvis borde ha en kartell för att sedan splitta allt emellan sig för det vore det mest rimliga... Alla hade samma saker.
Lite senare på kvällen hade jag bokat bord på Black Sesame Kitchen http://blacksesamekitchen.com/ och det var ett helt drama att komma dit; jag blev inkastad på en buss och hade ingen aning om hur jag skulle komma dit men det gick! Väl på restaurangen - som var en family style dinner - hade jag intressanta samtal med alla amerikaner som var där och det var mer givande än själva maten om jag ska vara ärlig.
Dagen efter drog jag på en guidad tur till Förbjudna staden samt kinesiska muren och den delen som heter Mutianyuman där man kunde åka bob ner. https://sv.wikipedia.org/wiki/Mutianyuman . Det kändes mäktigt att vara på och klättra upp i trapporna för Kinesiska muren! Check på den! Sen drog vi boben ner och sen bar det av tillbaka till Beijong där jag på kvällen mötte upp Mattia och Vivana från tågresa 2. Vi drog på lite barer i hutongerna (hutonger är mellankvarter mellan de stora kvarteren. Omöjligt att hitta om ni frågar mig). Detta var min sista kväll i en stad jag helst slipper besöka en gång till.... Varför? Jo, det var för mycket folk, för mycket trafik och väldigt svårt att göra sig förstådd. Dessutom - när det bor så mycket folk i en stad antar jag att man inte orkar vara trevlig om man t ex råka stöta till någon eller bara vara allmänt artig med ett leende... MEN åk dit och upplev och få din egen uppfattning. Dagen efter drog jag hem från världens mest omoderna flygplats... Kan inte fatta att det var så eftersatt i en så stor stad...
Summan av kardemumman; Transsibiriska järnvägen är bland det roligaste jag gjort så jag kan inte mer än att REKOMMENDERA å det starkaste! Åk bara åk! Lyssna på Reslustpodden för "live"-upplevelsen. Nästa vecka åker vil till München och Oktoberfest!
//Från ett grått Gbg....
Jag återsåg flera från tågresa 1 + att ett stort gäng (vuxna) scouter från Australien var med på tåget så det blev ABBA-fest, salsa-party och allmänt stök under de 24 tim som det tog. Under kvällen stannade vi också för att med hjälp av mega-domkrafter byta hjul på tåget. Rälsbredden är annorlunda i Kina så därför behövdes denna åtgärd. Väldigt ineffektivt, tänker jag.
Väl framme i Beijing så sattes mitt tålamod på prov med en gång... Innan jag berättar vad som hände vill jag bara nämna att detta var första gången jag var i Kina och jag hade ingen riktigt koll på priser etc... I alla fall - jag blev BLÅ-LURAD i taxikön och betalade 45 euro til någon tjomme i kön som sedan forslade mig till en taxi som sedermera ändå skulle ha betalt..... Alltså - jag hade bara gett bort pengar till en lurendrejare och mitt hotell fick betala den riktiga taxinotan... HUR KAN JAG VARA SÅ KLANTIG??!! Pulsen gick upp, kan jag säga...
Efter denna incident och en välbehövlig dusch på mitt hotell: https://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g294212-d1435981-Reviews-Nostalgia_Hotel...
begav jag mig till Pearl Market vilket är en inomhusmarknad med i princip all tdu kan tänkta dig. http://www.shoppinginbeijing.com/sv/hongqiao-parlmarknad-pearl-market
JÄDRAR, vad aggressiva väskförsäljerskorna var!!! De drog och slet och gapade allt vad de orkade vilket till slut blev outhärdligt OCH jag kom ut därifrån med två väskor... Tror att de rimligtvis borde ha en kartell för att sedan splitta allt emellan sig för det vore det mest rimliga... Alla hade samma saker.
Lite senare på kvällen hade jag bokat bord på Black Sesame Kitchen http://blacksesamekitchen.com/ och det var ett helt drama att komma dit; jag blev inkastad på en buss och hade ingen aning om hur jag skulle komma dit men det gick! Väl på restaurangen - som var en family style dinner - hade jag intressanta samtal med alla amerikaner som var där och det var mer givande än själva maten om jag ska vara ärlig.
Dagen efter drog jag på en guidad tur till Förbjudna staden samt kinesiska muren och den delen som heter Mutianyuman där man kunde åka bob ner. https://sv.wikipedia.org/wiki/Mutianyuman . Det kändes mäktigt att vara på och klättra upp i trapporna för Kinesiska muren! Check på den! Sen drog vi boben ner och sen bar det av tillbaka till Beijong där jag på kvällen mötte upp Mattia och Vivana från tågresa 2. Vi drog på lite barer i hutongerna (hutonger är mellankvarter mellan de stora kvarteren. Omöjligt att hitta om ni frågar mig). Detta var min sista kväll i en stad jag helst slipper besöka en gång till.... Varför? Jo, det var för mycket folk, för mycket trafik och väldigt svårt att göra sig förstådd. Dessutom - när det bor så mycket folk i en stad antar jag att man inte orkar vara trevlig om man t ex råka stöta till någon eller bara vara allmänt artig med ett leende... MEN åk dit och upplev och få din egen uppfattning. Dagen efter drog jag hem från världens mest omoderna flygplats... Kan inte fatta att det var så eftersatt i en så stor stad...
Summan av kardemumman; Transsibiriska järnvägen är bland det roligaste jag gjort så jag kan inte mer än att REKOMMENDERA å det starkaste! Åk bara åk! Lyssna på Reslustpodden för "live"-upplevelsen. Nästa vecka åker vil till München och Oktoberfest!
//Från ett grått Gbg....
Lördag 25 November 2017 - Mongoliet
Resealbum: Transsibiriska järnvägen
Efter en relativt bekväm tågresa med trevliga italienska kupékompisar; Mattia och Viviana, så stannade tåget i Ulaan Bataar och i Mongoliet stannade jag i tre nätter. Väl på perrongen blev jag mött av min guide; Gunjin och en chaufför vid namn Tsagaanaa (Mr Driver). Detta var ordnat i förväg av min resebyrå och var värt varenda peng. För tre dygn med guide och chaufför så betalade jag ca 3 000 kr vilket jag är så glad att jag la till till min resa. Det är svårt att göra denna etapp rättvis i endast text så jag föreslår att ni kollar @reslustpodden på Insta för bilder och lyssnar på avsnitt 005. av Reslustpodden.
Gunjin var 23 år och pluggade vanligtvis i Turkiet men åkte hem på sommaren för arbeta som guide och Mr Driver hade jobbat som chaufför i över 30 år. Gunjin kan ni följa på Instagram @gunjiny
Efter en välsmakande frukost drog vi ut i ödemarken och till ett ställe som hette Gun Galuut vilket var en slags ger-resort men först stannade vi till vid en stor silverglänsande staty av Djingis Khan som var placerad mitt ute i ingenstans. En smått surrealistisk syn. Vi tog hissen upp i statyn och beundrade utsikten från 40 meters höjd. Antar att detta är ett måste när man är i Mongoliet. Förutom några få turistbussar på vägarna var det mest får och getter som stannade upp trafiken då och då :). Det var så tyst, öde och stort. En väldigt speciell men härlig känsla! Det är inte särskilt ofta som man får uppleva ett sådant fridfullt landskap. https://www.tripadvisor.se/Attraction_Review-g940014-d1647043-Reviews-Gun_Galuut...
Väl framme blev jag inkvarterad i en ger; en ger är ett typiskt runt nomad-tält som en tredjedel av Mongoliets befolkning faktiskt bor i året runt. Den skyddar mot både värme och kyla och var möblerad med sängar och ett litet bord med pallar samt en braskamin.
Jag fick lite quality time med min guide. Hon berättade om den ngt problematiska situationen i Mongoliet där väldigt många utbildar sig men att jobben dessvärre inte finns. Resultatet har blivit att en stor del flyttar utomlands eller skaffar barn (då man får barnbidrag) och lever ganska fattigt. Det gällde även för hennes föräldrar vars byggföretag har lagts ner och mamman hade fått börja om att föda barn för att få ihop pengar... Tragiskt.
Hursomhelst - mina italienska vänner från tåget var också på samma resort så vi njöt av tystnaden, delade X antal flaskor vin och löste de flesta världsproblemen. Vad som är värt att nämnas är att Mongoliet är ett av de billigaste länder jag besökt. T o m importerat vin var billigt och inhemsk öl kostade ca 8 kr! Maten som serverades i restaurang-delen var god. Kött, potatismos och sås.
Dag 2 drog vi vidare och gjorde alla möjliga turistgrejor; jag höll i en örn, sköt pil, besökte buddhistiskt tempel, smakade på både nomadisk mat och nomadisk hembränt (allt smakade sur mjölk eftersom mjölk var basen i allt) och red halvvild häst (smått livsfarliga). Det var kul och det roliga var att man sprang på väldigt många från tågen!
Efter alla turistaktiviteter åkte vi till en ny ger-resort och jag, Gunjin och Mr Driver satt och lyssnade på musik och han fick välja låtar. Mycket ABBA blev det :). Det var en upplevelse som jag sent kommer att glömma! Musik förenar verkligen människor. Mr Driver kunde inte ett ord engelska men han kunde låtar och artister. Efter ett litet tag kom ett sydkoreanskt par och joinade in: Douglas och Eunice. De bodde i US men var mer koreaner än amerikaner om ni frågar mig (och som ni kan höra på deras brytning i avsnitt 005.). Douglas var otroligt rolig OCH lättpåverkad vad gäller alkohol :). Mr Driver hade åkt och hämtat en stor flaska med hembränt från samma nomad-camp som vi besökte tidigare under dagen och den gick ner - inte helt friktionsfritt då den som sagt smakade sur mjölk.... Jag sköljde ner med rödvin och jordnötter. Men kul hade vi i alla fall :)! Allra roligast hade jag och Douglas och minst roligt hade Eunice som försökte att hålla styr på den allt mer fulla Douglas :).
Dagen efter åkte vi från stäpplivet och tillbaka till det myllrande stadslivet i Ulaan Bataar med dess 1,5 milj invånare. Jag bodde på J Hotel - ett ganska nytt och fräscht hotell i city. Gunjin var vänlig nog att guida mig runt i stan med hjälp av hennes mamma som körde runt oss. Vi besökte Vinterpalatset, en kashmir-outlet och ett stort shoppingcenter och avslutade kvällen på en restaurang med mongolisk mat och live musik. Därefter mötte jag upp norskorna från tågresa 1 i en hotellbar. Väldigt bra dag! Dessutom hann jag med att slappa lite på Shangri La ; Mongoliets lyxigaste hotell. Det var så härligt att få lite lyx i tillvaron efter att ha levt i en väldigt olyxig miljö sista tiden.
http://www.shangri-la.com/ulaanbaatar/shangrila/about/
Dagen efter skjutsade Mr Driver mig till tågstationen och det var dags att hoppa på sista etappen mot Beijing! Sammanfattningsvis kan jag bara säga: ÅK TILL MONGOLIET! Det var en upplevelse utan dess like och då var jag bara där i tre dagar! Hade gärna åkt tillbaka och utforskat mer. Tips! Boka en guide och chaufför och upptäck landet!
På återseende nästa vecka! Mvh från ett iskallt Göteborg...
Gunjin var 23 år och pluggade vanligtvis i Turkiet men åkte hem på sommaren för arbeta som guide och Mr Driver hade jobbat som chaufför i över 30 år. Gunjin kan ni följa på Instagram @gunjiny
Efter en välsmakande frukost drog vi ut i ödemarken och till ett ställe som hette Gun Galuut vilket var en slags ger-resort men först stannade vi till vid en stor silverglänsande staty av Djingis Khan som var placerad mitt ute i ingenstans. En smått surrealistisk syn. Vi tog hissen upp i statyn och beundrade utsikten från 40 meters höjd. Antar att detta är ett måste när man är i Mongoliet. Förutom några få turistbussar på vägarna var det mest får och getter som stannade upp trafiken då och då :). Det var så tyst, öde och stort. En väldigt speciell men härlig känsla! Det är inte särskilt ofta som man får uppleva ett sådant fridfullt landskap. https://www.tripadvisor.se/Attraction_Review-g940014-d1647043-Reviews-Gun_Galuut...
Väl framme blev jag inkvarterad i en ger; en ger är ett typiskt runt nomad-tält som en tredjedel av Mongoliets befolkning faktiskt bor i året runt. Den skyddar mot både värme och kyla och var möblerad med sängar och ett litet bord med pallar samt en braskamin.
Jag fick lite quality time med min guide. Hon berättade om den ngt problematiska situationen i Mongoliet där väldigt många utbildar sig men att jobben dessvärre inte finns. Resultatet har blivit att en stor del flyttar utomlands eller skaffar barn (då man får barnbidrag) och lever ganska fattigt. Det gällde även för hennes föräldrar vars byggföretag har lagts ner och mamman hade fått börja om att föda barn för att få ihop pengar... Tragiskt.
Hursomhelst - mina italienska vänner från tåget var också på samma resort så vi njöt av tystnaden, delade X antal flaskor vin och löste de flesta världsproblemen. Vad som är värt att nämnas är att Mongoliet är ett av de billigaste länder jag besökt. T o m importerat vin var billigt och inhemsk öl kostade ca 8 kr! Maten som serverades i restaurang-delen var god. Kött, potatismos och sås.
Dag 2 drog vi vidare och gjorde alla möjliga turistgrejor; jag höll i en örn, sköt pil, besökte buddhistiskt tempel, smakade på både nomadisk mat och nomadisk hembränt (allt smakade sur mjölk eftersom mjölk var basen i allt) och red halvvild häst (smått livsfarliga). Det var kul och det roliga var att man sprang på väldigt många från tågen!
Efter alla turistaktiviteter åkte vi till en ny ger-resort och jag, Gunjin och Mr Driver satt och lyssnade på musik och han fick välja låtar. Mycket ABBA blev det :). Det var en upplevelse som jag sent kommer att glömma! Musik förenar verkligen människor. Mr Driver kunde inte ett ord engelska men han kunde låtar och artister. Efter ett litet tag kom ett sydkoreanskt par och joinade in: Douglas och Eunice. De bodde i US men var mer koreaner än amerikaner om ni frågar mig (och som ni kan höra på deras brytning i avsnitt 005.). Douglas var otroligt rolig OCH lättpåverkad vad gäller alkohol :). Mr Driver hade åkt och hämtat en stor flaska med hembränt från samma nomad-camp som vi besökte tidigare under dagen och den gick ner - inte helt friktionsfritt då den som sagt smakade sur mjölk.... Jag sköljde ner med rödvin och jordnötter. Men kul hade vi i alla fall :)! Allra roligast hade jag och Douglas och minst roligt hade Eunice som försökte att hålla styr på den allt mer fulla Douglas :).
Dagen efter åkte vi från stäpplivet och tillbaka till det myllrande stadslivet i Ulaan Bataar med dess 1,5 milj invånare. Jag bodde på J Hotel - ett ganska nytt och fräscht hotell i city. Gunjin var vänlig nog att guida mig runt i stan med hjälp av hennes mamma som körde runt oss. Vi besökte Vinterpalatset, en kashmir-outlet och ett stort shoppingcenter och avslutade kvällen på en restaurang med mongolisk mat och live musik. Därefter mötte jag upp norskorna från tågresa 1 i en hotellbar. Väldigt bra dag! Dessutom hann jag med att slappa lite på Shangri La ; Mongoliets lyxigaste hotell. Det var så härligt att få lite lyx i tillvaron efter att ha levt i en väldigt olyxig miljö sista tiden.
http://www.shangri-la.com/ulaanbaatar/shangrila/about/
Dagen efter skjutsade Mr Driver mig till tågstationen och det var dags att hoppa på sista etappen mot Beijing! Sammanfattningsvis kan jag bara säga: ÅK TILL MONGOLIET! Det var en upplevelse utan dess like och då var jag bara där i tre dagar! Hade gärna åkt tillbaka och utforskat mer. Tips! Boka en guide och chaufför och upptäck landet!
På återseende nästa vecka! Mvh från ett iskallt Göteborg...
Lördag 18 November 2017 - Irkutsk
Resealbum: Transsibiriska järnvägen
Som sagt - efter fyra dygn på ett ofräscht tåg och ett par vodkafester invärtes var det INTE tråkigt att ta en dusch samt att få största möjliga tyyyyyyystnad omkring sig! Jag och många andra från tåget hoppade av i Irkutsk, Sibirien. Vissa hade övernattning i stan (jag) och vissa hade varit smarta att åka en bit och övernatta vid Bajkalsjön (inte jag). Efter lite överläggande med mig själv tog jag en taxi de ca 70 km till Bajkalsjön och det ångrade jag inte!
Efter att ha kört en bra bit uppenbarade sig världens djupaste sjö (och till vattenmängd; den största) med sitt klarblåa vatten. Den lilla staden Listvyanka bjöd på utomhusmarknad, mindre restauranger och några hotell. Stranden var stenig och det var HÄRLIGT att få ligga och lapa sol utomhus! Vattnet erbjöd friska 14 grader; tack men nej tack till bad och runt omkring mig satt lokalbefolkning och knaprade på rökt fisk med händerna..... Myyyyzzz :).
Efter några timmar så var det dags att ta en taxi tillbaka till Irkutsk - en stad som hade föga att erbjuda... Det bor ca 700 000 pers där men det måste ha varit någon annanstans den kvällen... Väldigt utspritt centrum. Jag hamnade på någon trött restaurang där en tjej sjöng på den lilla scen och fem andra stod framför och dansade.... Allt andades "rysk glesbygd" fast vi var i en storstad. Jag åt snabbt upp och drog till hotellet och försökte sova men jetlagen hade kickat in så jag fick väl ca två tim på ögat innan det var dags att dra till tågstationen igen.
Största behållningen av detta stoppet var helt klart duschen, egentid och Bajkalsjön - i den ordningen. Men viktigt att komma ihåg om ni åker: åk till Bajkalsjön och inte Irkutsk!
Väl på stationen så var det ett mongoliskt tåg som skulle ta oss till Mongoliet vilket var en positiv överraskning! Jämfört med det ryska tåget var detta värsta de luxe-tåget då det var ca 30 år yngre OCH personalen log och var serviceinriktade. Mycket trevligt som omväxling efter att ha fått skäll i princip varje dag av den ryska tågpersonalen :).
Den här gången delade jag kupé med ett italienskt par som var supertrevliga och jag satt och tjötade med ett par slovenska "nyrika" killar i bistrovagnen. De tyckte verkligen att de var "the shit" och jag lät dem hållas... Det var underhållande på något vis och det var väl kul för dem att få glänsa lite (med en månadslön på ca 2 000 euro).
På kvällen var det dags för passkontroller ut ur Ryssland - ett projekt som tog för evigt. Inte färre än fyra kontrollanter kom in i kupén och kontorllerade och stämplade och kontrollerade och stämplade :). Sen blev det ett kontroll i Mongoliet vilket gick lite snabbare. Hela resan tog ca 24 tim men vi stod säkert still fyra tim totalt.
Väl i Ulaan Baatar så hade jag genom resebyrån bokat en tredagarsvistelse som skulle börja på mongoliska stäppen. En guide och en chaufför mötte mig på stationen och detta kommer att bli min favoritetapp som ni kan läsa mer om nästa vecka!
Tills dess - lyssna gärna på avsnitt 004. av Reslustpodden så kan ni höra exakt hur det var. Finns på Podcaster (iPhone) och Acast (Android)
Ha en trevlig helg önskas från Frankfurt flygplats (flygplatsernas armhåla...)
//LL
Nästkommande
Lyssna gärna på Reslustpodden och avsnitt 004 om ni vill höra hur det var! Nästa vecka
Efter att ha kört en bra bit uppenbarade sig världens djupaste sjö (och till vattenmängd; den största) med sitt klarblåa vatten. Den lilla staden Listvyanka bjöd på utomhusmarknad, mindre restauranger och några hotell. Stranden var stenig och det var HÄRLIGT att få ligga och lapa sol utomhus! Vattnet erbjöd friska 14 grader; tack men nej tack till bad och runt omkring mig satt lokalbefolkning och knaprade på rökt fisk med händerna..... Myyyyzzz :).
Efter några timmar så var det dags att ta en taxi tillbaka till Irkutsk - en stad som hade föga att erbjuda... Det bor ca 700 000 pers där men det måste ha varit någon annanstans den kvällen... Väldigt utspritt centrum. Jag hamnade på någon trött restaurang där en tjej sjöng på den lilla scen och fem andra stod framför och dansade.... Allt andades "rysk glesbygd" fast vi var i en storstad. Jag åt snabbt upp och drog till hotellet och försökte sova men jetlagen hade kickat in så jag fick väl ca två tim på ögat innan det var dags att dra till tågstationen igen.
Största behållningen av detta stoppet var helt klart duschen, egentid och Bajkalsjön - i den ordningen. Men viktigt att komma ihåg om ni åker: åk till Bajkalsjön och inte Irkutsk!
Väl på stationen så var det ett mongoliskt tåg som skulle ta oss till Mongoliet vilket var en positiv överraskning! Jämfört med det ryska tåget var detta värsta de luxe-tåget då det var ca 30 år yngre OCH personalen log och var serviceinriktade. Mycket trevligt som omväxling efter att ha fått skäll i princip varje dag av den ryska tågpersonalen :).
Den här gången delade jag kupé med ett italienskt par som var supertrevliga och jag satt och tjötade med ett par slovenska "nyrika" killar i bistrovagnen. De tyckte verkligen att de var "the shit" och jag lät dem hållas... Det var underhållande på något vis och det var väl kul för dem att få glänsa lite (med en månadslön på ca 2 000 euro).
På kvällen var det dags för passkontroller ut ur Ryssland - ett projekt som tog för evigt. Inte färre än fyra kontrollanter kom in i kupén och kontorllerade och stämplade och kontrollerade och stämplade :). Sen blev det ett kontroll i Mongoliet vilket gick lite snabbare. Hela resan tog ca 24 tim men vi stod säkert still fyra tim totalt.
Väl i Ulaan Baatar så hade jag genom resebyrån bokat en tredagarsvistelse som skulle börja på mongoliska stäppen. En guide och en chaufför mötte mig på stationen och detta kommer att bli min favoritetapp som ni kan läsa mer om nästa vecka!
Tills dess - lyssna gärna på avsnitt 004. av Reslustpodden så kan ni höra exakt hur det var. Finns på Podcaster (iPhone) och Acast (Android)
Ha en trevlig helg önskas från Frankfurt flygplats (flygplatsernas armhåla...)
//LL
Nästkommande
Lyssna gärna på Reslustpodden och avsnitt 004 om ni vill höra hur det var! Nästa vecka
Lördag 11 November 2017 - Irkutsk
Resealbum: Transsibiriska järnvägen
Så var det dags att göra sig hemmastadd på tåget - ett tåg som sett bättre tider om man säger så..... Toaletten ville du helst undvika om möjligt. Dusch finns ej så bara glöm normal hygien. Tåghytten bestående av fyra små britsar var OK. Jag fick underslaf vilket jag tyckte var bra för då kunde jag ha min väska under slafen samt att jag lapp att sitta i ngn annans bädd om du behövde bord. En liten parentes bara; LIVSVIKTIGA PRYLAR ATT HA MED:
- Alkogel
- Våtservetter
- Absolut torr
- Blue tooth-högtalare (för ev gemenskap)
- Grensladd (då det bra fanns två uttag per VAGN så kunde jag istället sätta i grensladden och på så vis kunde jag och typ 4 andra ladda samtidigt)
- Nudlar (menyn in bistron utlovade 99 % mer än vad som verkligen fanns). Stor vattentank med kokande vatten fanns i vagnen.
- Hörlurar/öronproppar
Mina första hyttkompisar var ryssar med begränsade engelskakunskaper som ni kan höra i Reslustpodden avsnitt 003 men de var väldigt trevliga! Alla sov i sina kläder....så även jag... Efter ett dygn kom en tysk herre vid namn Gert och han hade betalt extra för att dela hytten med max 1 pers så han och jag hade hela hytten för oss själva resten av tiden. TAACK GERT :)!
Tåget stannade ganska många gånger och Moskvas höghus-fasader byttes ganska snabbt till lantliga och skraltiga trähus förutom då vi stannade till i de större städerna som t ex Novosibirsk. Stoppen varade allt mellan 10 min till 45 min och det fanns alltid ngn kiosk el dyl där du kunde fylla på vatten/nudel/spritförrådet eller köpa en glass om du föredrog det.
Det var i alla fall en otroligt kul resa och jag träffade hur mycket roligt folk som helst. Den naturliga mötespunkten var bistrovagnen där kamrat Josh + en herre till arbetade med rysk serviceanda :). Vi hade dock superkul och i slutet på den fyra dagar långa resan kunde han också bjussa på några leenden när vi tyckte att vi kände honom :). Det blev en hel del dryck får man väl ändå säga och det var blandade åldrar ifrån alla jordens hörn i princip. Träffade ett gäng som reste i tredje klass.... Var där och kollade och jag kan bara säga; har ni möjlighet så ta 2 klass!!! De hade ingen AC och sov som packade sillar och efter typ dag tre utan dusch kan ni ju fatta själva hur det doftade där inne....
Denna del av resan var absolut roligast utifrån ett personlighetsgalleri-synpunkt samt fest-synpunkt. Vi hade vodkafest i min och Gerts hytt en kväll och gemensam allsång i bistrovagnen till Abba en kväll (det är här högtalaren kommer in i bilden) etc, etc... Kanske det var bra att resan inte varade längre än fyra dygn... För bilder: gå in och kolla mitt Insta: @reslustpodden
När vi hoppade av i Irkutsk, Sibirien var jag såååå redo för en dusch och egentid. Hur kul jag än hade så uppskattar man lite privatliv och inte minst en normal hygiennivå!!
Nästa vecka så bloggar jag om Irkutsk och Bajkalsjön som var det första övernattningen "på land". Under tiden; gå gärna in och lyssna på Acast eller ITunes/Podcaster på Reslustpodden!
Ha det bäst från ett härligt och myllrande Marrakech!
//LL
- Alkogel
- Våtservetter
- Absolut torr
- Blue tooth-högtalare (för ev gemenskap)
- Grensladd (då det bra fanns två uttag per VAGN så kunde jag istället sätta i grensladden och på så vis kunde jag och typ 4 andra ladda samtidigt)
- Nudlar (menyn in bistron utlovade 99 % mer än vad som verkligen fanns). Stor vattentank med kokande vatten fanns i vagnen.
- Hörlurar/öronproppar
Mina första hyttkompisar var ryssar med begränsade engelskakunskaper som ni kan höra i Reslustpodden avsnitt 003 men de var väldigt trevliga! Alla sov i sina kläder....så även jag... Efter ett dygn kom en tysk herre vid namn Gert och han hade betalt extra för att dela hytten med max 1 pers så han och jag hade hela hytten för oss själva resten av tiden. TAACK GERT :)!
Tåget stannade ganska många gånger och Moskvas höghus-fasader byttes ganska snabbt till lantliga och skraltiga trähus förutom då vi stannade till i de större städerna som t ex Novosibirsk. Stoppen varade allt mellan 10 min till 45 min och det fanns alltid ngn kiosk el dyl där du kunde fylla på vatten/nudel/spritförrådet eller köpa en glass om du föredrog det.
Det var i alla fall en otroligt kul resa och jag träffade hur mycket roligt folk som helst. Den naturliga mötespunkten var bistrovagnen där kamrat Josh + en herre till arbetade med rysk serviceanda :). Vi hade dock superkul och i slutet på den fyra dagar långa resan kunde han också bjussa på några leenden när vi tyckte att vi kände honom :). Det blev en hel del dryck får man väl ändå säga och det var blandade åldrar ifrån alla jordens hörn i princip. Träffade ett gäng som reste i tredje klass.... Var där och kollade och jag kan bara säga; har ni möjlighet så ta 2 klass!!! De hade ingen AC och sov som packade sillar och efter typ dag tre utan dusch kan ni ju fatta själva hur det doftade där inne....
Denna del av resan var absolut roligast utifrån ett personlighetsgalleri-synpunkt samt fest-synpunkt. Vi hade vodkafest i min och Gerts hytt en kväll och gemensam allsång i bistrovagnen till Abba en kväll (det är här högtalaren kommer in i bilden) etc, etc... Kanske det var bra att resan inte varade längre än fyra dygn... För bilder: gå in och kolla mitt Insta: @reslustpodden
När vi hoppade av i Irkutsk, Sibirien var jag såååå redo för en dusch och egentid. Hur kul jag än hade så uppskattar man lite privatliv och inte minst en normal hygiennivå!!
Nästa vecka så bloggar jag om Irkutsk och Bajkalsjön som var det första övernattningen "på land". Under tiden; gå gärna in och lyssna på Acast eller ITunes/Podcaster på Reslustpodden!
Ha det bäst från ett härligt och myllrande Marrakech!
//LL
Lördag 4 November 2017 - Ryssland
Tänkte att jag skulle blogga om mina resor som jag gör i Reslustpodden (finns på Itunes och Acast) och vi startar med Transsibiriska järnvägen - ett äventyr utan dess like. Då det var en väldigt händelserik resa kommer jag att dela upp den i fem delar. Vill ni ta del av upplevelsen så gå in och lyssna på Resluspodden och häng på!
Det var en bekant som nämnde att han skulle vilja åka transsibiriska järnvägen. Själv hade jag inte tänkt tanken men blev väldigt nyfiken och började ta reda på mer. Det finns eg. fyra olika rutter och den "riktiga" är Moskva-Vladivostok. Då jag ville besöka så många olika länder som möjligt valde jag den Transmongoliska rutten som går från Moskva-Peking via Ulaan Baatar.
Sagt och gjort - jag surfade runt och insåg att det smidigaste sättet att planera och genomföra resan var att boka via en resebyrå. Då man måste förboka specifika avgångar samt behöver tre olika visum var det väldigt skönt att överlåta det till resebyrån + att de hjälpte mig att boka alla hotell och guidningen i Mongoliet. Det som jag kunde vara flexibel med var hur länge jag ville vara i Moskva och Peking. Jag valde att vara borta i 14 dgr och detta blev min resplan:
23 - 25 juli Moskva
25 - 29 juli Tågsträcka (den längsta); Moskva - Irkutsk
29 - 30 juli Övernattning i Irktusk och besök till Bajkalsjön (tog taxi själv)
30 - 31 juli Tågsträcka; Irkutsk - Ulaan Bataar
31 - 3 aug Mongoliet (2 nätter på stäppen + 1 hotellnatt i Ulaan Baatar)
3 - 4 aug Tågsträcka; Ulaan Baatar - Beijing
4 - 6 aug Beijing
Jag valde att resa i 2 klass med del 4-bäddshytt. Du kan välja både 1 klass och 2 klass med del i 2-bäddshytt mot en kostnad. Enda skillnaden på 2 och 1 klass var att du fick mat serverad i vagnen och kunde välja att vara ensam i hytten.
Totalt betalade jag ca 25 000 kr inkl flygbiljetter, visum, alla hotell 3* med enkelrumsstillägg, och rundresan i Mongoliet med privat guide och chaufför.
Min resa började således i Moskva och det var en fantastisk stad som jag gärna reser tillbaka till då två dagar var lite för kort men jag fick med mig det viktigaste i alla fall. Sen var det dags att hoppa på tåget - den längsta av alla sträckor på 4 dygn. Jag hade bunkrat upp med proviant i form av: nudlar, tomater, nötter, vodka, gin och tonic. Det fanns givetvis en restaurangvagn men jag var lite osäker på kvaliteten på maten så därför kändes nudlar som ett säkrare kort (vilket visade sig var klokt då allt på menyn i princip var slut/fanns inte :)). Tåget som sådant var RISIGT och toaletten var VIDRIG och personalen var i 9 fall av 10 väldigt otrevliga MEN oj så kul resa det blev!! Ni hänger också med på att det inte erbjuds någon dusch på fyra dygn...?
Bilder: KOLLA IN MITT RESEALBUM. LÄNKNINGEN FUNGERADE EJ.... Ni kan oxå titta på Insta och FB; @reslustpodden
Sådär - vill ni uppleva det närmare så lyssna på Reslustpodden så kan ni ta del av resan. Skriver mer om livet på tåget i nästa vecka. Avsnitt finns på: http://www.acast.com/reslustpodden eller https://itunes.apple.com/se/podcast/reslustpodden/id1247553480?mt=2
Ha en bra helg!
//LL
Det var en bekant som nämnde att han skulle vilja åka transsibiriska järnvägen. Själv hade jag inte tänkt tanken men blev väldigt nyfiken och började ta reda på mer. Det finns eg. fyra olika rutter och den "riktiga" är Moskva-Vladivostok. Då jag ville besöka så många olika länder som möjligt valde jag den Transmongoliska rutten som går från Moskva-Peking via Ulaan Baatar.
Sagt och gjort - jag surfade runt och insåg att det smidigaste sättet att planera och genomföra resan var att boka via en resebyrå. Då man måste förboka specifika avgångar samt behöver tre olika visum var det väldigt skönt att överlåta det till resebyrån + att de hjälpte mig att boka alla hotell och guidningen i Mongoliet. Det som jag kunde vara flexibel med var hur länge jag ville vara i Moskva och Peking. Jag valde att vara borta i 14 dgr och detta blev min resplan:
23 - 25 juli Moskva
25 - 29 juli Tågsträcka (den längsta); Moskva - Irkutsk
29 - 30 juli Övernattning i Irktusk och besök till Bajkalsjön (tog taxi själv)
30 - 31 juli Tågsträcka; Irkutsk - Ulaan Bataar
31 - 3 aug Mongoliet (2 nätter på stäppen + 1 hotellnatt i Ulaan Baatar)
3 - 4 aug Tågsträcka; Ulaan Baatar - Beijing
4 - 6 aug Beijing
Jag valde att resa i 2 klass med del 4-bäddshytt. Du kan välja både 1 klass och 2 klass med del i 2-bäddshytt mot en kostnad. Enda skillnaden på 2 och 1 klass var att du fick mat serverad i vagnen och kunde välja att vara ensam i hytten.
Totalt betalade jag ca 25 000 kr inkl flygbiljetter, visum, alla hotell 3* med enkelrumsstillägg, och rundresan i Mongoliet med privat guide och chaufför.
Min resa började således i Moskva och det var en fantastisk stad som jag gärna reser tillbaka till då två dagar var lite för kort men jag fick med mig det viktigaste i alla fall. Sen var det dags att hoppa på tåget - den längsta av alla sträckor på 4 dygn. Jag hade bunkrat upp med proviant i form av: nudlar, tomater, nötter, vodka, gin och tonic. Det fanns givetvis en restaurangvagn men jag var lite osäker på kvaliteten på maten så därför kändes nudlar som ett säkrare kort (vilket visade sig var klokt då allt på menyn i princip var slut/fanns inte :)). Tåget som sådant var RISIGT och toaletten var VIDRIG och personalen var i 9 fall av 10 väldigt otrevliga MEN oj så kul resa det blev!! Ni hänger också med på att det inte erbjuds någon dusch på fyra dygn...?
Bilder: KOLLA IN MITT RESEALBUM. LÄNKNINGEN FUNGERADE EJ.... Ni kan oxå titta på Insta och FB; @reslustpodden
Sådär - vill ni uppleva det närmare så lyssna på Reslustpodden så kan ni ta del av resan. Skriver mer om livet på tåget i nästa vecka. Avsnitt finns på: http://www.acast.com/reslustpodden eller https://itunes.apple.com/se/podcast/reslustpodden/id1247553480?mt=2
Ha en bra helg!
//LL