Börjar tro att jag är taskigt navlad...ska diskutera det med min mor vid något väl valt tillfälle..Hon var ju närvarande när man klippte navelsträngen och kan kanske bringa lite reda i det hela...

Anledningen till att mina tankar går i de banorna beror på att jag helt plötsligt,utan
någon förvarning,började att planera min packning!!Hallååååå,det är två månader kvar!
Det som var förödande var att jag slogs av det faktumet att maken oxå ska ha med sig saker...
Alla som har varit i Thailand säger att vi ska ta så lite som möjligt med oss...Nu är frågan,vad är lite???

Jag har aldrig varit måttlig när det gäller att packa,vilket alltid varit mitt dilemma...Hur många gånger har man inte rest iväg med alldeles för mycket packning??Ständigt!=)
När man kommer hem så är åtminstone hälften oanvänt...
Så den här gången har jag bestämt mig för att ligga lågt,plocka fram det jag vill ha med mig
och sedan ta undan lite mer än hälften...Med lite tur får då maken med sig någon bråkdel
av det som han vill ha med sig...Då är det min tur att använda mig av den lilla förmåga av kvinnlig
list som jag besitter:"Men älskling,vill du skämmas för mig?SKA jag verkligen ha de här gamla trasorna??"
Vilket garanterar mig minst åtta tiondelar av väskan!

Så nu ska jag fundera på vad han inte behöver ha med sig så att jag får mer plats i väskan...