I på morgonnyheterna här på belgisk tv fick jag veta att belgarna har minskat sina inköp av plastkassar till förmån för MILJÖN, bra tänkte jag. Här köper man så gott som aldrig en plastkasse, man medför sin egen shoppingväska, cykelväska eller den lilla hopknycklade nylonbagen. Och har man glömt dylik tingest så tillhandahåller affären kartonger eller fruktlådor att packa varorna i.Eller som jag själv i dag, hade naturligtvis glömt ovanstående alternativ och fick en bra shoppingkasse (förvisso med reklamtryck på ett vattenmärke jag dricker) av kassörskan.
Men vid närmare eftertanke så funderar jag litegrann på hurvida det hjälper att minska kass-inköpet när man här är barnsligt förtjust i alla sorters kemiska medel för huhållet. Under en period har jag varit hemhjälp, det är vanligt att man köper hushållsnära tjänster via ett bemanningsföretag. Så i brist på annat städade jag ett tag och vet nu precis vad folk har i sina städskåp, och det är en uppsjö av definitivt icke miljöklassade städtillbehör. Och det ska SPREJAS för att lukta gott... hu vale.
Så jag måste säga att det är lite dubbelmoral...
Sophanteringen (se tidigare blogg) har jag nu fått lite kläm på, däremot blev jag mycket förvånad då jag fick BETALA 35 euro för att kasta en gammal soffa på återbruksstationen, det kostade mer än den andra soffan jag köpt på loppis....
Och på återbruksstationen fanns till och med speciella behållare för att tömma ur sin gamla frittyrolja.
Vad det gäller fritterat så är det ett heligt ämne för belgarna och jag vidhåller att en gång i veckan räcker mer än nog trots stora protester från inhemsk sambo, fast å andra sidan så här i musselsäsong så var det inte så tokigt med en moulle frittes (musslor och strips)
Det gäller att välja mellan pest eller kolera.