Tog med oss några väskor som vi la in i bilen innan frukost. På väg upp igen fick vi sällskap av en norrman i hissen och påmindes om att vi knappt hört några skandinaver på hela veckan. Checkade ut och påbörjade färden norrut. Lugn trafik och fina vägar men vid ett förarbyte upptäckte jag en buckla i förardörren så det kanske inte var så smart att byta parkering ändå. Vid slovenska gränsen byter vi till väg 216 som är betydligt mindre men väldigt naturskön. Inte så mycket mackar och när vi väl hittade en så blev det bara tankning. Fikade lite senare vid ett bageri i Zuzemberk precis bredvid ett slott, pistagecroissant med cappuccino fick räcka tills vi hittar något lite mer matigt för sen lunch. Hittade inget mer ställe att äta på innan vi helt plötsligt kört igenom den långa Karawankentunneln och närmade oss Villach där vi bokat rum på Hotel Seestuben. Då bestämde sig GPSerna för att balla ur och började vilja köra fram och tillbaka eller bara snurra runt. Svårt att lokalisera sig manuellt när man är van att få kartan presenterad. Till slut lyckades vi i alla fall använda Google Maps manuellt och hitta till hotellet bara runt en halvtimme senare än vi tänkt.
Fint rum med balkong som har utsikt över berg och sjö samt nakenbadare! Även nakensolare i hotellets trädgård som är full med solstolar. Finns också en bastu vid sjön men den behövdes nog inte en sån här dag med 28 grader varmt. Inget bad för oss dock utan vi styrde kosan till närmaste affär för att köpa något att äta innan middag som vi bokat kl 19 i hotellets restaurang. Frågade om vi kunde ändra till 19:30 men nein, nein det gick inte! Varför det inte gick fattade vi ännu mindre när vi sen kom ner till restaurangen kl 19 för det var inte direkt fullsatt. Närmaste affär var T&G där vi hittade bröd, skivad ost på mjölk från alpbete, ölkorv och öl. Detta avnjöt vi i solen på vår balkong och efter ett par timmar i solen var vi supertrötta och glada för att vi inte hade fått ändra på restaurangtiden. Vi fick ett fint bord ute och beställde pasta med räkor samt en örtlemonad som var något lokalt och jättegott. Matportionerna var typ för fyra personer och trots att vi båda tyckte vi åt jättemycket syntes det knappt på tallriken. Sen satt vi en stund till på balkongen och njöt av utsikten innan det ännu en gång blev läggdags.