Jennie1s blogg

Vi tog lite sovmorgon i gar, torsdag. Inte forrens 10.00 styrde vi tuk-tuken mot Angkor och forvantningarna var hoga. Intradet kostade oss 40 dollar, ett tredagars pass och foto tas pa plats. En dag kostar 20 dollar.

Det var mycket att insupa och trots varmen var det riktigt najs att fara runt pa omradet. Helena, jag och varan nyfunna van tysken. Denna dagen tog Mr Pisith oss med pa den lilla rundan som inkl. 5 stopp med bl a Bayon, Ta Keo(laskig) Det var trappor som valdigt laskiga. Och sa sag vi Ta Prohm och Angkor Wat.
Meningen var ocksa att vi skulle se solnedgangen men tyvarr var det molnigt denna kvall, vi fick se fram emot soluppgangen pa dag tva istallet.

Denna kvall avslutade vi med Tomb Rider pa Guesthouset, trevligt eftersom den ar delvis inspelad i Angkor. I sang, tidig morgon, fredag.

Onsdag den 16 april lamnade vi Koh Chang for att aka vidare till Kambodja. Vi var nog ganska nervosa bada tva, men det kommer vi aldrig erkanna. Vi akte minibuss i Thailand och nar vi stannade for att fixa visum var vi valdigt glada att det var tva fransman och en tysk med. Hur vi an stod pa oss kunde vi inte kopa visumet for 20 dollar, vi fick betala 32 dollar, surt.

Sedan blev det en jobbig timme med att bara packning och ga egenom passkontroll och ha en valdigt jobbig ""visumfixar"' i halarna, som var sa kaxig sa..

Val pa plats i Kambodja fick vi en bil till Siem Reap och den delade vi med tysken, som heter Holger, fick vi veta. Det kandes kalas att komma till Kambodja, arligt talat sa vet jag inte vad jag tycker om dom Thailandere vi traffat, jag far suga pa den karamellen.

Japp, som jag fatt veta genom att lasa pa reseguiden ar ju inte vagen till Siem Reap den basta men det gick annda bra. Val framme hade vi blivit inbokade pa Vinter Guesthouse. Jag tycker det ar ganska mysigt, 6dollar natten utan aircon, men det funkar. Det var aven dar som vi fick kontakt med varan tuk-tuk forare Mr Pisith Tek som standigt varit vid var sida och hjalpt oss att hitta bra restauranger och kommit med ideer om vad och hur vi ska gora. mina varmaste rekommendationer: pisith@taxiangkor.com.

I eftermiddags tog vi taxi ner till Bang Bao, en pir som kantas av affarer, rum och restauranger. Vi valde en taxi som inte var oppen, da Nyarsfirandet var inne pa sin andra dag.

Vagen har pa on ar varre an "Tjallmovagen", for dom som akt den... Valdans manga backar och slingrar sig fram, med valdigt skarpa kurvor. Pa vagen hem till hotellet blev vi staendes i en sadan kurva for att inte krocka. Och nar vi skulle vidare slirade vi tillrakligt lange for att vi skulle bli lite smanervosa, bade Helena och jag. Men tillslut kom vi upp.

Imorgon ar det sista dagen har sa det ar sola och bada som galler. Sedan tar vi bussen till Ankor Wat.
Sa far vi val se nar nasta inlagg kommer, beroende pa hur natet funkar dar.

Idag har vi varit med om ett riktigt nyars firande har pa Koh Chang, det borjade komma lite anningar igar om vad som skulle ske. Men jag tror nog inte att vi kunde riktigt forsta viden av det. Vi lag och slappade vi poolen lite pa formiddagen och vid lunchtid, skulle vi hitta nagot bra stalle att ata pa. Vi tog forsta basta och medans vi satt och at akte det forbi massor med Pick up bilar, med stora vattentunnor pa och givetvis var bilen full med folk som kastade vatten. Pa gatorna stod det mera folk som kastade tillbaka. Inte en manniska gick tor har idag.

Sa efter lunchen var avklarad gick vi for att bevapna oss, vi kopte inte den storrsta vattenpistolen, men det kanske vi borde ha gjort... Jag vet inte hur lange det tog, men vi klarade oss ett tag ialla fall, sedan var vi genomdrankta fram top till ta, hundra ganger om. Det blandas aven till babypuder och vatten till en liten gegga som man far ditklappat i ansiktet, samtidigt som man onskas Gott Nytt Ar.

Ja, det var en kalasrolig upplevelse att fa vara med om, och vad vi har hor sa fortsatter detta i ett par dagar till. Pa kvallarna verkar det ialla fall ganska lungt, sa man far passa pa att utratta lite da. Nu ska vi ga och ta en Thaimassage, 250 Baht.

Igar chekade vi in pa ett hotell som inte ryms i var budget, men det far val bli lite mindre shopping istallet.
Hotellet heter Cookies (tack Lynn!) Och hr trivs vi riktigt bra. Pool 5meter utanfor dorren och stranden 10meter utanfor.

For dom som tankt att akat till Koh Chang och aldrig varit har kommer lite info. Vi tog ett packetpris pa minibuss och bat, fran Bbk for 650 Baht. Nar man kommit over med farjan star taxibilar och vantar. Man sitter bakpa och det far plats ca 8 pers. Man betalar olika, saklart beroende pa vart man ska. Vi betalade 50 Baht var och akte till varat sjaskiga hotellrum som vi dagen efter byte bort mot Cookies. Pa Cookies kostar ett rum ca 2500 Baht pa "ratt" sida vagen dvs dar havet finns. Annars finns det mkt sjysta matstallen har och varan favvo for tillfallet ar, Buffalo bill steakhouse dar maten ligger runt 250 Baht.

Att ta sig fram om man vill utforska andra delar av on sker da med taxibilar som hela tiden aker fram o tillbaka, det ar bara vifta med handen och om det finns plats ar det bara att aka med. Som jag forstar det ar det som olika zoner, vilket avgor taxipriset..

Dessa dagar som kantats av nastan bara sol och bad, satter sina spar. Da det blaser ar det saklart valdigt latt att branna sig... och det vet vi ju alla, men anda sa hander det. Jag trodde efter min forsta Indienresa-04 att jag aldrig mer skulle branna mina fotter....aj da sa fel man kan ha!

Pa tisdagen, den 8 april, efter vi varit pa snakefarm. Som ar helt ok men inget man missar om man inte gar dit. Da, tog vi det oblitoriska tempelbesoket. Som ar ett maste vid varje resa, men som valdigt sallan har nagot att tillfora mig. Vi tog Tuk-Tuk till Wat Pho och tro mig det var det basta templet jag nagonsin varit pa, varm rekommendation. Kanske var det for att vi valde att ta en guidad tur och hittde formodligen den basta guiden av dom alla. Han var inte bara varan guide utan utsag sig sjalv till varan personliga fotograf.

Avslutade kvallen pa Mkb, annu ett stor varuhus och gick pa VIP-bio. Innan bion borjade fick vi bal, sedan krop vi ner i skona fotoljer och svepte in oss i filtar, det tog en kvart sedan somna jag. Helena vakte mig sedan sa jag fick se slutet i alla fall, och hon bedyrade att jag inte hade snarkat, bra.

Pa kvallen var det dax att packa kl. nio nastkommande dag borjade resan till Kho Chang, men det orkar jag inte skriva om nu. For det tar san tid nar jag ska sitta och leta efter a, a och o som inte finns... Sen lockar ju badet forstas med.

Sen ar det sa att det inte verkar finnas den minsta teckning pa mobilen har som jag kontaktar familjen om nagra dagar via telefon.

Det ar sa harligt att antligen vara framme pa Koh Chang... Dessvarahar vi inte hamnat i pluret an men det ar bara en tidsfraga..

Dagarna i Bkk var en possitiv upplevelse det anda som var synd var att det var for nagra av dom, det hade varit kul att haft nagra mer dagar dar.

Forsta kvallen nar vi chekat in pa Royal Hotel, gick vi till Koh San Road och chekade laget, det ar alltsa Backpakergatan i Bkk for dom som inte vet,Vgick dar an svan for att sedan ta en bit mat. Jag somnade valdigt utmatad pa kvallen och vara jatte pigg dagen efter.

Vi borjade med frukost pa hotellet for att sedan ta en tur pa floden, vi fick se stora odlor, mata fiskar och akte till ett orkideeplantage, det var jattetrevligt. Pa eftermiddagen akte vi till Siam Paragom, ett jattevaruhus som har allt, vi borjade med en matbit for att sedan ga vidare till bion dar vi sag en 3D-film som hette Sea monsters. Senare akte vi langst ner i detta varuhus dar vi gick pa Ocean seaworld, som jag varmt rekomenderar om nagon ska till Bkk.Kvallen avslutades pa 84:de vaningen i Bayoki sky hotell, dar vi at en jattebuffe. Vi han ocksa med att prova pa Skytrain, vilket var valdigt smidigt. Annars tog vi oss fram med bade Tuk-Tuk och Taxi meter. Tuk-Tuk gar fortare och Taxi meter blir billigare.

Då är vi på plats för att resa vidare till Köpenhamn.Och det här med dator är ett utmärkt sätt att fördriva tiden på! Resan upp till Stockholm gick bra och även avskedet av pappa och Jessica. Mamma blev det bara telefonavsked med för hon är sjuk..

Jag har som vanligt blivit utsedd till "the boss" av min kära far, vilket känns riktigt bra. Och bra känns det förstås när jag kan lämna tillbaka "the boss" märket efter vi kommit hem.

Det är nog sådär ett par timmar kvar till vi ska gå på planet, så jag ska väl ta och mingla vidare och låta den som betalar datorkalaset att ta över:)

För det första vill jag tacka för tips, förslag och ideér i forumet. Hoppas det kan hjälpa mig och min kusin Helena en bra bit på vägen, nu när vi ska ut på resa i asien.
För det andra så är det premiär för mig att blogga. Och det här med skrivande och att uttrycka mig är väl inte min bästa sida, men övning ger färdighet sägs det:)

Så va det dä här med resefeber då.... Är det så att hjärnspökena sätter igång när man ska ut och resa??
Jag minns inte riktigt om det var för någon vecka sedan.. Jag började bli kraslig i halsen, vilket sedan övergick till hosta blandat med lite feber, men det stannar liksom där. Visserligen började jag ju äta allt i pillerväg som jag kom över vitaminer, mineraler, hosttabletter, febernedsättande, jag sköljde näsan och gurgglade halsen och nu är jag i något mellanläge. Inte frisk och inte sjuk, frågan är åt vilket håll det går.
Min uppfattning är ialla fall att jag egentligen inte är sjuk, det är bara resefeber...

Efter 11.00 imorgon drar vi iväg upp mot arlanda, så det är väl snart dax att krypa ner. Vem vet vad för sängar vi kommer få sova på framöver... bäst att ta tillvara på sista natten i en riktigt mjuk och skön säng.
Det mesta är nerpackat nu och det känns som att jag har kontroll över läget, så.. allt är som vanligt då, då;)!!!