Bibchens blogg

I 90 gr.s vinkel stretar vi åt ena hållet och åt andra hållet flyger vi. Iförda vindkläder och toppluva tar vi oss en långpromenad längs stranden, maken och jag. Vår farföräldrarroll har paus en vecka och vi kan gå i vår takt, samt hinner utbyta ett och annat ord med varandra.
På ena sidan skummar havet och tar våra ord med sig. På andra sidan stäcker sig ängarna över Flommen. Gräset ligger nästan ner, och korna har slagit sig till ro i läskydd bakom tångvallen. En stillsam syn mitt i stormen! Dofterna från havets uppspolade tångruskor väcker barndomsminnen. Har alltid älskad att vandra längs stränderna i väder och oväder, i tid och otid. Fast barfota är bäst, och det är inte gynnsamt idag. Trots stormen dyker ingen bärnsten upp.
Vi viker av från stranden och beger oss in mot byn, där Sveriges bästa cappucino serveras hos "Da Aldo".
Det bränner i kinderna.
Sommarlivet är härligt

Äntligen strandväder! Som belöning efter att ha hängt upp mina utställningstavlor får vi en heldag på stranden. Bad i hav efter en utsökt strömmingslunch på "Fiskehuset" i Skanörs hamn.
På seneftermiddagen är det dukning för gårdens 8 barn inne i vår lilla huslänga. Farfar serverar "danska frikadeller". En tradition sedan flera år tillbaka.
Stordisk till ackompagnemang av "Allsång på Skansen", som alltid ger en hemkänsla för en till Stockholm utflyttad gräbba! :-)

Hemma i Stockholm öppnade vi alla dörrar och fönster för att få tvärdrag!
Här i Skanör har vi satt på alla elementen!
Vår första dag blir ingen stranddag. Men vi har ett kreativt barnbarn med oss (10 år), som älskar att filma. Nu har hon gjort ett synopsis på en film om hur man levde här på "vår" sommargård förr i tiden. Hon filmar uppe på vinden tillsammans med två andra flickor, som bor i andra gårdslängan. Med flätor i håret och raka klänningar ska hon filma dem i skolmiljö. Vi beger oss till "Falsterbo museum" för att bl.a. hitta den gamla skolsalen.
Ett besök hos Aldo´s och äta glass (brrr....) ingår alltid i ett barnbarns sommarprogram.
Eftermiddagen kommer farmor att ägna åt förberdelser för tavelutställningen på Skanörs bibliotek fr.o.m. i morgon och hela juli.
Välkomna!
___________________________________________________________________________________

Just nu skiner solen i stormens öga!
Servietterna blåser iväg, glasen ramlar omkull, besticken kommer på sned
Vad gör det?
Skam den som ger sig.
Maten ska ätas UTE på sommaren!

När junivädret klär sig i högsommardräkt blir kulturlivet lite eftersatt. Då är det bara trädgårdsjobb och ett och annat horisontalläge i solstolen som gäller. Så har det varit i år.
Idag har vi dock haft möjlighet att "kultura" lite på Skansen. Först ett dignande smörgårdsbord (extrapris för den som prenumererar på DN!) , därefter en förbokad sittplats på VIP-läktaren vid Sollidenscenen.
Genrepet på kvällens "Allsång".
Mätta och belåtna intar vi våra platser. Solen är snäll och kryper bakom ett par lätta stackmoln, så att det inte ska bli drönvarmt. Ingen solhatt behövs men dock solglasögon. Funderar på om jag också borde haft öronproppar! Det öronbedövande ljudet blir dock snart en vana, när Måns Zelmerlöw med sitt glada skratt presenterar kvällens artister. Han konstaterar att här får alla vara med och sjunga, känd som mindre känd och tom vi i publiken får delta i de allsångerna. Stämningen är på topp! Trots rep. behöver inget omtas. Allt sitter som en smäck! Kanske den höga stämningen i publiken delvis beror på "smörgåsbordets tillbehör"? Skönsjungande artister som Carola, Gyllene tider, Zara Larsson, Passenger och Kammarkören underhåller oss under bar himmel.

Det är trångt på spårvagnen. Alla vill ju hem och se programmet på TV!! :-)
__________________________________________________________________________________

ALLSÅNG PÅ SKANSEN
"Allsång på Skansen är en direktsänd allsångskväll från Sollidenscenen på Skansen i Stockholm. Programmet har sänts i TV nästan varje sommar sedan den 3 augusti 1979 (varje sommar sedan 1990) 1, och sänds en kväll i veckan klockan 20–21, numera under 8 tisdagar efter midsommar, d.v.s. under det svenska sommarlovet (tidigare sändes dock endast 6 eller 7 program). Bosse Larsson var allsångs- och programledare när det första programmet sändes i TV. Sedan 2011 är Måns Zelmerlöw ledare." (Wikipedia)

Dag 1
Till Istanbul ska vi fara!
Maken, jag och två av våra släktvänner. Solen är småvänlig när vi lämnar Arlanda med Turkisk Airways. Jag får platsen bredvid en ung student från Bangladesh. Han studerar i Stockholm, och ska nu hem och hälsa på sin familj. I tre flygtimmar talar vi om kulturlikheter och skillnader. In emellan serveras fri mat och fria drycker, och snart ser jag minareter och moskéer skymta under planet. Förväntningarna är stora!

Efter något omständig passkontroll med stämpel!! i passet, får vi transfer till hotell "President". Rusningstrafik håller körhastigheten.
Vi boar in oss i två toppenrum, och bestämmer oss för att anta erbjudandet om "äta två för en" i hotellets terrassmatsal med utsikt över hustak och hav. Får sällskap av en mås, som spatserar utanför fönstret och glor in på oss. Flöjtmusik ledsagar blek solnedgång, och vi avslutar första dagen med en godispromenad (Turkisk delight) till ljudet av spårvagnsgnissel och böneutrop.

Dag 2
5.00 första böneutropet i högtalare över hela sta´n. Kort nattsömn. Vi vaknar dock till vid den stora frukostbuffén, som innehåller det mesta för att förbereda oss för dagens stadspromenad. Vi går längs en av huvudgatorna "Veniceriler Cadessi" mot vårt första mål "Blå moskén". På torget står en hel mängd gamla bilar uppställda. De kommer från Tyskland till Istanbul för vidare färd till Jordanien, där de ska säljas för enhetspriset 1100 Euros. Biltaken är lastade med leksaker till barnen i Jordanien. Vid Blå moskén ringlar sig köerna fram, tills vi får veta att nu är den stängd för bön till kl. 14.00

" Blå moskén är en av världens mest berömda religiösa byggnader. Den beställdes av sultan Ahmed I och uppfördes mellan 1609 och 1616 av hovarkitekten Mehmet Aga. De sex minareterna sågs till en början som en skymf mot Mekka".

Otroligt vacker och imponerande byggnad. Vi stannar utanför ett tag och betänker hur man kunde klara av att bygga en sådan hög kupol! Sedan går vi vidare till nästa mål "Hagia Sofia". Praktfull kyrka under ständig ombyggnad. Vi släpps in efter sedvanlig säkerhetskontroll av väskor och jackfickor.

" Den mer än 1400 år gamla Hagia Sofia "den heliga visdomens kyrka" är ett av världens främsta och mest inflytelserika byggnadsverk. Osmanerna byggde om kyrkan till moské på 1400-talet och lade till minareter, gravmonument och fontäner".

Det är inte svårt att bli betagen, en smula eftertänksam och stum, när man kliver in i denna mosaikbeklädda stora kyrksal. Den fascinerande väggmålningen av Kristus, som skrapats fram, får mig att känna mig Iakttagen. Ögonen på Kristusfiguren "följer" mig vart jag går.

Dags för lunch ute i det fira. Trevlig restaurang i på trappa. Kall turkisk öl och omelett blir det för mig. Det räcker, för att få energi till att köa till nästa mål "Basilikacisternen", vilket ger det hittills mäktigaste intrycket.
Hur i all sin da´r kunde de bygga så här?

" Den väldiga underjordiska vattencisternen är ett fint prov på bysantinsk ingenjörskonst och Istanbuls mest annorlunda sevärdhet. Den nuvarande cisternen anlades under Justinianus år 532 på samma ställe som en äldre cistern, för att tillgodose vattenbehovet i Stora palatset på andra sidan av Hippodromen. Osmanerna var ovetande om cisternens existens i ett helt århundrade efter erövringen. Den återupptäcktes när man såg att folk hämtade vatten och tom fångade fisk genom att sänka ner hinkar i hål i sina källare. Cisternens tak vilar på 336 över 8 meter höga pelare. Två av pelarna vilar på Medusahuvuden."

Här i Istanbul kan man verkligen gör riktig "Cappucino", vilket glädjer en mellanmålstörstig själ.
Vi sicksackar hemåt genom små gator kantade med skoförsäljare, såväl grossister som detaljhandlare. Pittoreskt att se på, men oj vad de jobbar tungt och bär stora, tunga säckar. Det är bara män som säljer skor här. Nu är skönt att gå hem och vila ben och fötter på den breda hotellsängen.

Ut igen. Taxi!
- Vad tar du för att köra oss över på andra sidan till Tünel?
- 40 lire.
- Ok.
Vi sätter oss in, och när han rivstartat säger han.
- Fix pris 40, men om det r mycket trafik 60!
Klart han kör de mest trafikerade gatorna med stockningar, som han dock skickligt schvisar förbi i hög fart.
Det kostar 60 lire, men vi är glada att vi kommer helskinnade fram.
Vi hamnar i ett intressant område, där vi bl.a. passerar "Svenska konsulatet", som ligger inbäddat i en grön väl inhägnad trädgård. Vi hittar efter en stund en turkisk restaurang, där vi äter mört lammkött och turkisk delight , medan vi lyssnar till turkisk folkmusik. En inhemsk, mysafton.

Dag 3
Den matnyttiga frukosten intas i soldimma. Idag är vårt första mål "Topkapipalatset". Det syns på långt hål denna enorma byggnad. Imponerande. Innanför den höga stenmuren, som vaktas av militär, kommer vi till en grön oas. Det är lördag och många grupper samlas här. Trångt i säkerhetskontrollerna. Vi missar biljettköpet och får börja om igen, men det löser sig snabbt. Vi vandrar runt och beundrar, skatter, vapen, brynjor, klockor m.m. och till sist har vi sparat det mest intressanta "Haremshuset".

"Mehmets II:s palats byggdes 1459-1465. Det fick formen av flera paviljonger på fyra stora gårdar för att efterlikna osmanernas tältförläggningar. Palatset var ett säte för regeringen fram till på 1500-talet, och det öppnades för allmänheten 1924."
"Haremet.
Ordet harem kommer från det arabiska ordet för "förbjudet". Här bodde sultanens hustrur, konkubiner och barn, vaktade av svarta slaveunucker. Vid ett tillfälle bodde det över 1000 konkubiner i haremet.De sista kvinnorna flyttade ut 1909."

Lite underlig stämning, när man gick därinne i rummen, där kvinnorna bodde på en sidan och på den andra, fina bodde sultanen. Lite skönt när vi kom ut på gården att ta en nypa frisk luft.

Vårt nästa mål för dagen är en båttur på Bosporen. Ska bli skönt att vila fötterna en stund. Men vad händer, dimman rullar in som tjock mjölk, och det blir helt omöjligt att se längre än ett para meter framför sig. Onödigt med båttur då, konstaterar vi och vänder om och promenerar till lite mindre tjusiga kvarter, där vi på en gata hittar en lunchrestaurang med vita dukar!. Förts blir vi serverade ett stort luftigt bröd med en slags färskost till. Gott!
Efter en stunds vila med mycket förbipasserande att titta på traskar vi nerför mot havet. I kvarteren möter vi verkligen ett annat Istanbul än de palatsrika områdena. Mycket intressant husblandning. Gammalt möter nytt. Vi promenerar i dimman längs vattnet och tar oss hemåt. Nära hemma beger vi oss till närliggande "Stora basaren", som får bli det sista målet. Hade nog väntat mig något annat. Detta liknar mer en flott galleria än en marknadsbasar. Dock var vi inte runt nere i laburinten, där det säkert var andra typer av marknadsvaror. Det får bli nästa gång. Enligt lilla guideboken är det lätt att gå vilse i laburinten, och just nu ville fötterna hem.
Senare hittar vi en lite restaurang på storgatan, trevligt inredd men mina spareribs åkte ut igen. Segare än skosulor.
Kvällen blir sen, när vi avslutar den på vännernas hotellrum. Många intryck att bearbeta.

Dag 4
Strålande sol. +26 gr. Hade varit alldeles för varmt för promenader i stadsmiljö idag, så det gör inget att flyget ska ta oss hem. Bra service med researrangören "Airtours" och vi blir hämtade vid hotellet precis på utsatt tid. Tur att vi har god tid på flygplatsen, för här kommer ingen in utan två säkethetskontroller, en passkontroll och vägning av handbagage. Har några lire kvar, så taxfree får ett besök.
Istanbul "tesekurlach" (min stavning) Tack - Kommer gärna åter!

Det var längesedan jag beställde biljetter till "Lotta på Bråkmakargatn" på Stadsteatern. Skulle ha gått med 6-åringen, men hans bästis bjöd på födelsedagskalas samma dag, samma tid. Och det ska man inte ta ifrån sitt barnbarn. 10-åringen i den andra sonfamiljen har ett stort teaterintresse (precis som farmor), så det skulle nog gå att locka med henne, trots lite barnsligt pjäsval.
Det blev en höjdare!!!

________________________________________________________________________________
"Lotta på Bråkmakargatan
Lotta är inte liten. Så det så. Hon är nästan fem år och kan allt faktiskt. Eller nja, allt utom slalom då. Den gången hon provade att åka slalom var det nära att Bamsen blev kolijox. Ja, Bamsen är en björn, ingen gris som Jonas och Mia-Maria säger, möjligtvis är han en grisbjörn. Det är viktigt att alla vet det.
Men just nu har Lotta inte tid att bråka, för hon har precis flyttat hemifrån. Det kan man om man inte trivs där man bor. Så det så.
Astrid Lindgrens berättelser om Lotta på Bråkmakargatan har älskats av generationer barn och vuxna. För första gången får vi se Lotta på teaterscenen. Dramatikern och regissören Johanna Huss har samlat flera av Astrid Lindgrens berättelser om Lotta på Bråkmakargatan i denna nya bearbetning för teaterscenen. Här får vi möta Lotta när hon flyttar hemifrån, när hon fyller år och när hon lär sig cykla." (ur programbladet)
________________________________________________________________________________

Vi avslutade vår eftermiddag med glass i stora lass i Gallerian.
Smakerna vit choklad och limone

Jag visste det!!
Visste att det skulle bli en fantastisk show med min favorit Arja Saijonmaa. Men att den skulle få ett sådant gensvar av publiken kunde man inte ana. Vi sjöng, klappade och stampade samt dansade Zorba sittande. Vi var som en enda stor familj, många med minnen från "68-tiden".
Jag blev helt betagen, och det var svårt att samla sig på hemresa från Södra teatern.
_______________________________________________________________________________
Arja Saijonmaa
"Den hemliga stranden"
KONSERT / SHOW
En musikalisk resa - att finna sin väg & våga leva sin dröm
Musik, kärlek och engagemang! Arja Saijonmaa gör en unik föreställning om sitt musikaliska liv. Det blir en personlig och spännande skildring om att finna en väg och om att våga leva sin dröm.

Föreställningen tar avstamp i Arjas bok En ung naken kvinna. Det är tidigt 70-tal, en tid präglad av ideologi, politisk musik och frihetskamp. Arja får erbjudande om att följa med på den grekiske världsstjärnan Mikis Theodorakis världsturné. Hon tar steget och kastar sig rakt ut i det okända. En musikalisk resa tar sin början.

Hon säger det aldrig rent ut. Men hela föreställningen blir en lång hyllning till Mikis Theodorakis och ett tack för allt han betydde. För henne. Och för grekernas och därmed mänsklighetens kamp mot diktatur. Detta är en helkväll med Arja Saijonmaa. Missa inte den. Södermanlands Nyheter

Medverkande: Arja Saijonmaa och musikerna Petri Somer (piano och sång), Ricardo Padilla (slagverk) och Vidar Skrede (Bouzuki) (ur programbladet)
_________________________________________________________________________________

Det är bara att lyckönska göteborgarna som ni får ta del av de två sista föreställningarna!

Far fyller 75! Hur ska vi fira det, tänker han och jag? Jo, med en familjefest på Vildmarkshotellet och besök på Kolmårdens djurpark.
Vårvärmen hälsar oss alla 13 välkomna till hotellet som badar i sol. Tre bilar rullar in på parkeringen, och efter incheckningen i fyra rum bredvid varandra, smakar det gott med en kall öl på uteterassen. Barnen är lunchhungriga och äter i matsalen före det efterlängtade äventyrsbadet i hotellets bottenvåning. Att de inte blir uppluckrade av flera timmars dyk, lek och simning i strömmande bad är helt otroligt.
Maken och jag varvar med att se på de badande barnfamiljerna och sola på terrassen med minstingen i vagnen. Före kvällsaktiviteterna får vi en skön stunds vila i de sköna hotellsängarna. Några av oss föredrar massage.

Så blir det dags att fira julbilaren! Samling på vårt rum, där vi serverar medhavd Champagne i medhavda höga glas. Chips och Pommac finns också på vårt "dukade" skrivbord. En liten stund får vi sedan stå i middagskö till andra sittningen kl. 20.00. Lammsteken smälter i munnen, och vi har valt olika tillbehör av sallad och potatisvarianter, så det blir en smakfest för de stora. De små har egen buffé, där det får äta vad och hur mycket de vill. Kan sägas, att pannkakorna tog slut på en minut! :-)
Lillan sover i vagnen bredvid oss, de större barnen går på disco och 6-åringen håller till i lekrummet med diverse underhållning. Vi vuxna sitter länge vid bordet och diskuterar livet över några glas vin och läckra efterrätter.

Efter en god natts sömn och ett pass yoga för de morgontidiga, väntar frukostbyffé i matsalen med strålande utsikt över Bråviken. Vädret står oss bi, när vi sedan drar iväg på dagens långtur i djurparken. Djurparken har ännu inte öppnat för allmänheten, så vi vandrar lugnt omkring utan köer. Roligast är "apariet", där chimpanserna underhåller. Vår 6-åring har fått en leksaksapa, som han viftar med, men se det tycker en av chimpanserna inte om. Hon tar en stor gren och dänger iväg rakt på örat på vår lille grabb. "Aj, aj, aj".....pappa som är läkare, kan dock konstatera att ingen kroppsskada vållad, men tårarna av förskräckelse och kränkning tar en stund. Men inte vill grabben lämna apariet för det . Det är för roligt att vara där.
Näst roligast är "delfinariet". En guide berättar om de i år födda delfinerna, och hur de nu tränas inför de kommande showerna. Vi får vara med om ett litet träningspass, och t.o.m vår lilla bebis tycks gilla, när delfinerna hoppar och sprätter vatten.
I parken ser vi många spännande djur s.s. tigrar, pandor, snöleoparder, hemuler, kameler, antiloper, flodhästar, vildhundar mfl.
Lättlunch i "Safarirrestaurangen", och till sist måste vi ju bara se de små, roliga surikaterna!

Jubilaren kan inte annat än vara mycket nöjd med så tacksamma och glada barn/barnbarn!

Den är ca 4 timmar lång - pjäsen av Lars Norén som maken jag och två av våra vänner bestämt oss för att se!! Undrar hur det ska gå? Vi förbereder oss med en god middag på restaurang "Italiano" i närheten av teatern. Förväntansfulla går vi runt hörnet till Dramatens lilla scen. Där det redan fullt med folk i kö till garderob och toaletter. Vi har platser på rad 4, som i praktiken visar sig vara rad 2, då det förstorat scenen och tagit bort två stolsrader. Stolarna är sitt vänliga, vilket ger en god start.
Nu kan pjäsen börja!
__________________________________________________________________________________

"SOM LÖVEN I VALLOMBROSA"
"Det är sommar och den stora familjen samlas som vanligt i skärgårdshuset. Semesterlivet puttrar på, men under ytan kokar det av förödande förälskelser som riskerar att splittra allt.
Ett år senare möts de igen.

Det är en tragikomisk, vacker och underhållande pjäs med vass dialog och en rad knivskarpa porträtt. Lars Norén är här tydligt inspirerad av Tjechov och skriver för en stor ensemble. Bland rollerna märks den pressade skådespelerskan Lena och hennes syster Sonia, den erkända dramatikern Olof och hans betydligt hippare kollega Samuel, samt den unga och mentalt sköra skådespelerskan Clara.

Här återförenas regissören Vibeke Bjelke med Stina och Ylva Ekblad efter succén med Kristina Lugns Idlaflickorna. Den centrala rollen som Olof spelas av Reine Brynolfsson. Värt att notera är också att Björn Granath spelar samma roll, Fredrik, som han gjorde i den uppmärksammade tv-versionen från 1995.

Pjäsens titel är ett citat från John Miltons Paradise Lost (1667).

I rollerna
Sonja Ylva Ekblad
Fredrik Björn Granath
Lena Stina Ekblad
Olof Reine Brynolfsson
John Iwar Wiklander
Gabriel Johan Holmberg
Samuel Hannes Meidal
Umberto Hans Klinga
Clara Marianne Vassbotn Klasson

Regi Vibeke Bjelke" (ur Dramatens hemsida)
_________________________________________________________________________________

Man märker inte att det gått nästan 4 timmar! Var tog tiden vägen? Det kunde gärna få hålla på ett tag till. Så vasst, så fyndigt, så skickligt spelat, underhållande och tänkvärt.
Heja ensemblen! Heja Lars Norén!
Avslutningen på pjäsen, som jag inte vill avslöja här var mycket speciell.

Nu äntligen är vägen öppnad genom tunnlarna från Puerto Rico till Puerto Mogan. Tar bara 4 min. Undrar hur fort det går från flygplatsen/i Las Palmas? Man undrar bara var bilarna ska ta vägen? Det finns ju inga parkeringsplatser i Puerto Mogan. Det ska dock bli skönt att slippa den branta bergvägen!