Stöd Ukraina

Kristofferjs blogg

Söndag 23 Januari 2011
Känner att det är dags att bli lite flitigare och ladda upp bilder och uppdatera bloggen.
Det var ett tag sedan jag var här nu och jag borde ta och berätta om mina senaste resmål.
Idag laddar jag upp bilder och i veckan kommer jag att skriva om vår Thailandsresa som vi köpte här genom reseguiden i julas.
Kan ju se att bloggandet från semestern i Grekland blev lite i hastigaste laget så jag får väl ta och fixa till den lite;)

Ha det bäst så länge...
Fredag 2 Juli 2010 - Kalampáka
I dag så körde vi till fastlandet för att besöka Meteora, ett av UNESCOs världsarv. På vägen dit så körde vi av motorvägen för tidigt och kom över bergen istället för att åka genom tunnlarna på motorvägen. Bergsvägarna är ju som de är, med få räcken, krokiga smala vägar och många skarpa kurvor. Vi hade beräknat att det skulle ta ca 3 timmar att köra dit men det tog över 5 timmar.
Bitvis så kände jag för att vända och köra hem igen. Allra helst när vi låg i ca 30 km/h i en uppförsbacke och spö regn efter en lastbil.

När vi väl kom fram så ändrade jag mig snabbt. Det var helt otroligt att se detta underverk . Klipporna stod som uppväxta ur marken och det såg ut som ansikten som var avbildade ur formationerna på klippväggarna. På vissa av topparna har man även byggt kloster.
När vi kom upp till en plats med bra utsikt och tittade ut över landskapet så var det som att hela själen fick ro och 5 timmars bilfärd var ett minne blått.
Vissa utav klostren kan man besöka mellan vissa tider men det råder strikt dresscode som på så många andra heliga platser, kvinnor måste ha klänning och får absolut inte ha shorts eller korta kläder. Män måste ha långärmat och byxor.
Tyvärr hann vi inte med att besöka något kloster men det var juste nog att glida runt på klipporna några hundra meter upp i luften. Det är svårt att beskriva känslan i ord man måste besöka Meteora för att förstå det.
När vi hade blivit mättade av den underbara utsikten så tog vi och käkade gott i den närliggande staden Kalambala. Vi valde att slå oss till bords på en fräsch familjeägd restaurang som heter så passande som Meteora.

Meteora är helt klart en upplevelse som jag rekommenderar.

Just det, som tur var tog bara hemresan 3 timmar.
Torsdag 1 Juli 2010 - Nidri
Jo då har vi tillslut kommit fram till överraskningen då.
När vi väl hade landat i Preveza och hittat Apollos personal på flygplatsen så fick vi reda på att vi skulle bo på hotellet Elina Studios. Vi hade inte en aning om vad det var för hotell men när vi frågade reseledaren på bussen så sa hon att det är det hotellet man får när man reser ospecificerat. Tankarna snurrade vad det var för place vi skulle tillbringa en vecka på.
Vi var framme på hotellet vid midnatt i måndags. Efter ca en timme på transferbussen kom vi fram, hotellets värd Jerry tog emot oss och visade oss rummen. Det var ju inget fem stjärnigt precis, men Jerry var riktigt trevlig och hjälpsam redan första dagen. Standarden är ungefär som ett normalt svenskt vandrarhem. Vi har TV, kylskåp och balkong och bor centralt i byn Nidri. Jerry hade förberett två rum för oss, ett blått och ett rosa. Jag, min sambo och dotter tog det blå och vår polare Daniel tog det rosa. Jerry försökte förklara som jag förstod det att han ville ha tjejerna i det rosa och pojkarna i det blå. Eller så trodde han kanske att Daniel var pappan i familjen. I vilket fall som helst så gick han fram och tillbaka mellan rummen och försökte förklara något på engelska blandat med grekiska. Boy in this room, family in that room.

I tisdags så var vi runt och spanade in hamnen. Där efter lunchade på en taverna för att sedan sola och bada på den lilla steniga stranden som ligger en bit längre upp. Nidri är en väldigt liten by och tycker man det är tråkigt att gå runt och fynda kopior och käka på samma hak varje dag så bör man utforska allt det andra ön har att erbjuda. Vi bestämde oss rätt så snabbt för att hyra en bil och utforska ön på egen hand. Vi hittade en Jeep för 158 euro i 3 dagar med full försäkring på Euorcar. Vi bokade den till dagen efter och började planera vart vi skulle åka de kommande dagarna.

I onsdags så bar det av med Jeepen. Vi började med att åka upp till ett vattenfall med vandringsled som ligger ett stenkast väster om Nidri. Väl framme vid vattenfallet så märktes det att det är torr period nu. Trycket på vatten var ungefär som ur duschen på hotellet. Men det var ändå riktigt fint med lagom smal stig och fin natur. Därefter körde vi över bergen mot västkusten och stannade till på restaurangen The Katoghi i Vafkeri. Det ligger uppe på berget med riktigt fin utsikt. Det är ett mycket trevligt brittiskt par som äger restaurangen. Maten smakade dessutom bra och så fick vi en del tips på sevärdheter och fina vägar att åka. Tre vuxna och ett barn åt lunch för 25 euro inklusive dryck och kaffe. Vi åkte vidare till västra Lefkas och stannade till på stranden i Mili. Det var en fin liten vit strand med bra bad.

I torsdags så var det stranden Porto Kathsiki som vi navigerade till. Vi hade hört hur underbart vacker den är. Att den ska vara en av världens vackraste samt att om man plockar en sten ifrån den så ska man få ett rikt liv. Det var ju bara tvunget att besökas. Det tog ca en timme att ta sig dit med bil.
När vi kom fram förstod vi vad alla pratat om. Nedanför oss i en bergig bukt låg något som hämtat ur den blå lagunen eller en James Bond film. En underbart vacker strand med klart blått vatten, kritvita stränder och vita bergsväggar. I högtalarna uppe på sluttningen spelades Bob Marleys, Could you be loved och den karibiska känslan var fulländad. En bit ut i vattnet hade en yatch lagt till och det var packat med folk som stekte sig utmed stranden. Klart ett måste!
På vägen hem så åt vi souvlaki på restaurangen Bilvi som ligger ett stenkast från Kathsiki. Ett juste ställe med bra priser och gratis dusch och pool för gästerna.
Helt klart ett plus med dusch, att få slippa köra hem med ett lager salt på kroppen. Souvlaki och pommes gick på så lite som 1,30 euro.
Lefkas är ju en liten ö och det går snabbt att ta sig mellan byarna och sevärdheterna. Det som sinkar tiden dock är ju alla dessa krokiga bergsvägar. Men det gör absolut inget för utsikten är fett nice och man känner att man lever. Helst när man kommer på de smalaste vägarna och ser hur det stupar några hundra meter rakt ner.
Söndag 27 Juni 2010 - Lefkas
Ja då blev det av att prova sista minuten nu då, ospecificerat dessutom!
Jag, min sambo och en vän satt igår och kikade här på reseguiden och bestämde oss för att boka en sista minuten resa för oss tre och vår dotter. Vi hittade några billiga specificerade men valde tillslut att ta en veckas ospecificerad resa till Lefkas/Parga. Resan gick på 3000kr per person och vi åker redan imorgon. Nu är det bara att hålla tummarna och hoppas på att vi får ett bra och barnvänligt hotell. Ja det enda som känns säkert är ju att det kommer att bli bra väder. Men med turen på vår sida så blir det ett fint hotell också. Jag får uppdatera från Grekland hur det blir.

Nu ska jag gå och lägga mig förväntansfull.