Ja, vad säger man...Igår vaknade jag med gråten i halsen....ja det kom ur ögonen också faktiskt. Känns sorligt att behöva lämna denna underbara vardagen. Hoppas jag kan ta med mig lite av denna vardagen hem till Svedala. Man liksom längtar hem men ändå inte! Nu vet jag som tur är att när vi väl har landat så blir det görskoj och att man kommer in i allt fort. Alltså tiden med barnen och att vi är varann så nära har varit helt underbart. De tänker också på det nu när det närmar sig hemresa...hur enkelt allt har varit. Nu ska vi bara njuta av allt de sista dagarna sa Leo imorse :)
Barnen har varit helt underbara hela denna långa resan. Har jag skrivit vad Rektorn och Fredrik på skolan sa? Du har helt fantastiska barn, glada,pigga, roliga, sociala med glimten i ögonen. Fulla av upptåg men de lyssnar och tar till sig en tillsägelse. Bättre lovord kan man knappast få. Man blir stolt och glad så klart. Nu ska vi ha avslutningsamtal med deras lärare i veckan så får vi se hur det går.
Igår var vi på Relax bay och badade i vågorna med Heidi och barnen. Jag och Heidi tog en liten mangomojito coh njöt av solnedgången. Bra avslutning på en söndag.
Som toppen på allt så spelade jag nog min bästa volleyboll idag....kan bero på att det har kommit nya som får alla tillsägelser som gör att jag känner mig lite bättre.
Nu ska det fixas och donas i några dagar och på torsdag morgon åker vi till
Phuket så jag tror detta får bli
på återseende!
Kram till er alla som har lyssnat en stund...nu ses vi snart.
Och som jag skrivit förut så har det ju varit så skoj att ni har skrivit till oss. Det har förgyllt vår tillvaro här nere att ha kontakt med er alla.
