Grannens studsmatta står oanvänd utan skrikande barn.
Inga gräsklippare brummar och inte ens biltrafik som hörs.
Tystnad och frid råder i vårt villaområde.
Många har rest ifrån.
Till något annat.
Ser ut över min trädgård och allt det vackra i skön sommarvärme och njuter av stillheten och tystnaden.
En spännande bok i handen och ryggläge.

Nåja, det låter skönt men jag har lite oro i kroppen.
Jag är en person med mycket spring i benen.
Som ständigt är på väg någonstans.

För några dagar sedan for jag runt i köket, tusen ting på gång samtidigt, när olyckan var framme.
Maken befann sig i köket och i en vända snodde jag runt och drämde foten rakt in i hans häl.
Attans, vad ont det gjorde!
Tittar ner på en tå som spretar åt helt fel håll.
Ringer rådgivningen som säger att jag måste ta mig till akuten om tån är felställd.
Ber maken köra mig dit (hans häl klarade sig för övrigt helt utan skador)

På sjukhuset börjar väntan.
Först på att träffa en läkare sedan ta sig till röntgen som visade ett tydlig brott samt felställning.
Ner till akuten igen.
Bedövningssprutor sedan vänta på att de skulle verka.
Då kommer kurret i magen och jag funderar över den lilla silltallriken jag åt vid tolvsnåret.
Varför tänker man inte på att ta ett kokt ägg eller nåt innan man far iväg till akuten?

Klockan visade över 9 på kvällen när läkaren bänder allt tillrätta. Gör så gott han kan som kirurg. Ingen ortoped finns på plats så det få duga.
Upp till röntgen och tillbaka igen.
Bilder före och efter visar hyfsat resultat men kirurgen lovar att visa en ortoped dagen efter för utlåtande.
Maken har jag för länge sedan skickat hem för att ta rätt på maten vi lämnat i köket i all hast.
Ringer honom efter kl 10 på kvällen och ber om hämtning.

Så, kontorsråtta som jag är så krävs ingen sjukskrivning men jag märker att det gör riktigt ont när jag traskar runt för mycket.
Jag längtar till skogen och alla kantareller och alla blåbär som är på väg att mogna men det får vänta.
Vandrarkängor passar inte min fot just nu även om jag enbart är ihoptejpad och inte gipsad.
Det fungerar hyfsat med en Teva sandal.

Så, nu ligger jag still fast jag inte riktigt vill.
Försöker att njuta av stillheten.
Just nu bryter ett muller fram och det regnar lätt. Åska på gång!

Ska ta min bok igen.

Fyra veckor! Så lång tid tar det för ett benbrott att läka.

Oj, tålamod......nu kom störtregnet!

Sommaren är kort och det mesta regnat bort. Så är det ju....