Jambo_habaris blogg

Som jag nämnt tidigare har vi hyrt in en person för hushållsarbete så som städning, tvättning m.m. Normalt är hon knuten till huset och jobbar i huset en dag i veckan för att sköta om det när det inte bor någon här och är då betald av husägaren. När folk bor i huset ökar arbetstiden och vi har anställt henne för sex dagar i veckan.
För någon vecka sedan meddelade hon att hon var sjuk så hon fick en dag ledigt för att gå till doktorn. Dagen efter var hon ett par timmar tidigare än normalt. Hon visade en remiss att hon skulle till Mombasa för att röntgas och ville ha pengar till transport och röntgen. Hon fick ytterligare en dag ledigt och pengar till transport och läkarbesök och röntgen. Sedan fick hon även pengar till medicin. Vi har varit i kontakt med husägaren och han tar över eventuella ytterligare kostnader.
Vi som är ute och reser, vad har vi för ansvar? Den juridiska delen täcks normalt upp av försäkringar men hur är det med den moraliska aspekten? VI hade inte behövt betala någon sjukvård för vår hemhjälp. Vi hyrde båt, med besättning, av lokala fiskare och var ute och seglade. Om något hänt skall vi då hjälpa till?

Vi bor mycket bra. Området med 20 hus är omgärdat av en hög mur, dock ej mot havet. Anläggningen sköts av ett tiotal anställda och har två nattvakter. Det är en liten idyll innanför murarna. Men, för det skall fungera behövs även el och vatten och med det kan det vara både si så. Det är ofta strömavbrott vilket är lite förargligt när man står och lagar mat och någon gång har det fått bli kex och ost i ställe för middag. För säkerhetsbelysningen inom området finns reservgenerator. Vattnet klaras med stora markförlagda cisterner. Alldeles innan vi kom så var vattenförsörjningen bruten i 3 veckor men nu fungerar det.
Säkerheten tycker jag är god. Förutom de två nattvakterna finns det larm i varje hus som går till ett vaktbolag med säte ca 1 km härifrån. På stranden och runt anläggningen är det ok att röra sig dagtid och att gå ner och sätta sig på stranden när det är mörkt är väl ok men längre promenader längs stranden i mörker rekommenderas inte. En 4 km dålig grusväg genom bushen, om man nu kan kalla det grusväg i det skicket, förbinder oss med stora vägen och jag frågade vår taxichaufför om det var lämpligt att gå där dagtid. Han avrådde.

Många här nere, som lever på oss turister, klagar på att det är så lite turister på Mombasakusten. Till och med killarna på stranden, som försöker prångla ut egna gjorda souvenirer, klagar. Alla skyller på konflikten med Somalia och säger att alla turister är i Tanzania. Visserligen har UD, som många länder i Europa, lagt ut en varning för Kenyakusten men sist jag såg den gällde den bara närmast somaligränsen och för Lamu med omnejd. Här nere vid Mombasa verkar allt lugnt men det kanske är så att gemene man tror att det är farligt utefter hela kusten.
Vi känner lokala förmågor som blir lidande p.g.a. bristen på turister. När anläggningarnas gäster blir färre eller uteblir så blir personalen permitterad, ibland 3 dagar, ibland 3 veckor, och det utan lön.
Att turisterna är i Tanzania kanske stämmer. Vi har försökt köpa en safariresa till Ngorongoro och Serengeti nu i februari men det har inte varit möjligt eftersom logerna uppe i parken är fullbokade. Researrangörerna tyckte att vi skall vänta till april men jag vet inte för då regnar det ju och då är det inte roligt att stå i takluckan. Vi får försöka ordna något tidigare. Men det går även göra småutflykter från Tiwi.

Tiden bara rusar fram, snart har vi bott här i Tiwi 3 veckor. Vi börjar komma in i de nya rutinerna. Vi brukar promenera lite på stranden varje dag och då bada i oceanen. Några gånger i veckan åker vi in till Ukunda/Diani för att handla mat och någon kväll då och då får det bli restaurang besök i Diani.
I närheten här vi bor finns inga stora turistkomplex. Om vi går norrut finns först Tiwi lodge som har en liten camping. Har sett några tält under veckoändan men i övrigt verkar det öde. Sedan kommer vi till Coral Cove, 5-6 stugor för korttidsuthyrning, som ägs av en svenska. Ytterligare en bit norrut, vid strandens slut, ligger en mindre turistanläggning, med ett tiotal stugor, som är öde.
Promenerar vi söderut i ca 20 min. så kommer vi till liten italienskägd turistanläggning. Här verkar det endast bo italienare. De brukar vara 10 och 15 gäster på stranden. Vi fortsätter ytterligare 15 min mot söder. Där stöter vi på en tidigare stor turistanläggning som brann ner för ca 2 år sedan. Då hette den Travelers' lodge och användes bland annat av svenska resebyråer. I dag heter den Amani och renovering pågår. De har dock öppnat en liten restaurang på stranden och när vi häromdagen var inne och tittade på menyn så hade de 6 nattgäster. Från Amani ser man de första turistanläggningarna nere på Diani Beach. Att fortsätta till det nordligaste hotellet på Diani beach bedömer jag tar 25 - 30 min.
Utöver detta finns här i Tiwi lite privathus och kanske någon mindre anläggning inne mellan träden.
Så man kan säga, det är ingen trängsel på stranden.

Några resor blev det under 2011, bland annat en snabbt beslutad resa till Kenya, se resealbumet en oplanerad resa. Ut över denna resa besökte vi Paris under sommaren och gjorde 2 resor med bil i Europa.

När vi var i Kenya 2011 beslutade vi oss att försöka långtidshyra ett hus här på Mombasakusten. Vi fick kontakt med en samfällighetsförening i Tiwi med 20 hus alldeles intill stranden. En medlem kunde tänka sig att hyra ut sitt hus till oss och så blev det. Sitter på terrassen och skriver detta, det är mörkt, stjärnklart och jag hör vågorna som bryter mot revet.

Nu har vi varit här drygt en vecka, håller fortfarande på med inhandling av alla nödvändigheter. Eftersom det inte finns någon restaurang i närheten lagar vi de flesta måltiderna själva. Det är en massa små detaljer som behövs för ett hushåll så som socker, salt, kryddor, mjöl, ja det skulle säkert gå att fylla sidan med allt man behöver.

Utöver att laga mat gör vi inte mycket i huset då vi hyrt in hjälp med alla andra sysslor. Så vi har god tid att ägna oss åt vad vi vill.

2010 01 19

Ja, nu är vi inne i år 2010 och starten av året blev inte vad vi planerat. Vi har varit tvungna att ställa in vår nostalgiresa till Muscat i Oman och vidare till Kenya, platser där vi tidigare bott. Men vi får försöka komma iväg på några andra resor under året.

Under 2009 blev det några resor. Förutom i Thailand var vi två gånger i Baltikum, en resa till Glasgow och en tripp med bil i norra Tyskland, bl.a. Rugen.

Under den senaste månaden har jag suttit och redigerat gamla filmer med bl.a. resor. Några filmklipp från dessa redovisas i resealbum:

- En resa som inte kan köpas, Mocambique, 4 månaders resa på 7 minuter .
- 5,5 år i Oman, några filmklipp. (Läggs ut om några dagar).

I övrigt önskar jag alla RG-medlemmar en god fortsättning på år 2010 med många trevliga resor som vi kan få del av.

Peo

I mitt första inlägg vill jag berätta om vår reseplanering 2009.

Vi har i vår hunnit med Thailand. Vi har varit i Thailand två gånger. Förra gången, för 23 år sedan, reste vi runt i landet och avslutade med en vecka på Karon Beach. Då fanns det ett hotell på denna stranden. I dag lär det vara fullt med anläggningar där. I år var vi i Ao Nang och Krabi. Det var trevligt att åter vara i Thailand efter så många år.

Nu i slutet av maj åker vi till Tallinn i några dagar. Det skall bli roligt att komma dit. Har ni några saker som man inte får missa så vore det jättefint om vi får reda på det.

Den 11 juni lyfter vi min svågers båt från Grebbestad till Dals Ed med bil för att åka Dalslands Kanal.

I slutet av juli åker vi en weekend till Glasgow.

Hösten har vi inte planerat än, men någon resa hoppas jag att det skall bli.