Tisdag 28 December 2010 - Jönköping
Japp, nu har jag bestämt mig och idag ska jag ha packat klart mina saker till Thailand, handlat det sista till Emil (måste fixa lite småsaker som välling, gröt o sånt). Dessutom ska jag ha fixat allt annat som måste vara klart innan vi åker här hemma innan jag lägger huvudet på kudden ikväll. Lika bra att bestämma sig!
Om en vecka bär det av och jag vet ju av erfarenhet att det ändå har en tendens att "hopa" sig sista dagarna så jag ska försöka bli klar med allt mitt idag iaf.
Kom precis på att jag glömt avbeställa sophämtningen också....Ni ser, detta är inte det enda kan jag lova. Vi hade visst glömt att påminna Max förskola om att vi skulle åka så på deras avslutning så sa vi ju att vi ses den 7 mars o då står de som frågetecken där.....pinsamt!
Nehe, nu vill barnen ha lite uppmärksamhet så jag lämna detta för nu och återkommer snart igen!
Kraaaaaaaaaaaam
Om en vecka bär det av och jag vet ju av erfarenhet att det ändå har en tendens att "hopa" sig sista dagarna så jag ska försöka bli klar med allt mitt idag iaf.
Kom precis på att jag glömt avbeställa sophämtningen också....Ni ser, detta är inte det enda kan jag lova. Vi hade visst glömt att påminna Max förskola om att vi skulle åka så på deras avslutning så sa vi ju att vi ses den 7 mars o då står de som frågetecken där.....pinsamt!
Nehe, nu vill barnen ha lite uppmärksamhet så jag lämna detta för nu och återkommer snart igen!
Kraaaaaaaaaaaam
Onsdag 22 December 2010 - Jönköping
Jaaaa, det är precis så det känns just nu. Det finns sååååå mkt att göra men det är så svårt att få ihop det liksom. Det surrar en massa olika måsten och jag kan liksom inte greppa dem och få klart något.
Idag måste det bli andra bullar helt enkelt.
Har än så länge hunnit skjutsa Max till deras julavslutning, hem o ätit frukost, skjutsat stora killen på deras julavslutning (å fått höra att de ska umgås med tjejer efter skolan idag....mohahahaha...undrar om man får vara med:)?) och nu sitter jag här o skriver lite innan det är dags att hämta hem Felix o vilka mer det nu blir.
Undrar just om alla julklappar är klara än....har ingen koll just nu.
Jag är ju världens planeringsmänniska, men det skiter sig rejält nu. Kontrollbehovet får sig en rejäl känga kan jag lova och det innebär nog att jag också blir en tjurig jäkel som inte är allt för lätt att leva med. Oj, oj,oj....SKÄRPNING!
Å sen har vi ju Nyår, den ska vi fira här hemma....men där är nog allt redan klart o inplanerat, tror jag????
Mailade igår med härliga Agneta på Koh Lanta, vi måste ju fixa bil och jag är nog som sagt ganska krånglig för jag ger dem såååå mkt att stå i med bara oss. Stackarna, först ficar de en bil och sedan vill vi kanske ha en annan och dessutom så ska jag förhandla hela tiden. Jobbig jäkel som jag sa. Förlåt Agneta..om du eller någon av dina vänner läser detta. När jag kommer ner så ska jag släppa allt det där och bara vara en snäll och mkt mindre krånglig Sofie.
Nu tror jag minsann jag fått ur mig det mesta så nästa gång jag skriver här så ska jag nog vara på bättre humör och kommit en bit på vägen.
Många kramar till Er alla!
Idag måste det bli andra bullar helt enkelt.
Har än så länge hunnit skjutsa Max till deras julavslutning, hem o ätit frukost, skjutsat stora killen på deras julavslutning (å fått höra att de ska umgås med tjejer efter skolan idag....mohahahaha...undrar om man får vara med:)?) och nu sitter jag här o skriver lite innan det är dags att hämta hem Felix o vilka mer det nu blir.
Undrar just om alla julklappar är klara än....har ingen koll just nu.
Jag är ju världens planeringsmänniska, men det skiter sig rejält nu. Kontrollbehovet får sig en rejäl känga kan jag lova och det innebär nog att jag också blir en tjurig jäkel som inte är allt för lätt att leva med. Oj, oj,oj....SKÄRPNING!
Å sen har vi ju Nyår, den ska vi fira här hemma....men där är nog allt redan klart o inplanerat, tror jag????
Mailade igår med härliga Agneta på Koh Lanta, vi måste ju fixa bil och jag är nog som sagt ganska krånglig för jag ger dem såååå mkt att stå i med bara oss. Stackarna, först ficar de en bil och sedan vill vi kanske ha en annan och dessutom så ska jag förhandla hela tiden. Jobbig jäkel som jag sa. Förlåt Agneta..om du eller någon av dina vänner läser detta. När jag kommer ner så ska jag släppa allt det där och bara vara en snäll och mkt mindre krånglig Sofie.
Nu tror jag minsann jag fått ur mig det mesta så nästa gång jag skriver här så ska jag nog vara på bättre humör och kommit en bit på vägen.
Många kramar till Er alla!
Söndag 19 December 2010 - Jönköping
Hej Hopp!
Tiden bara springer ju iväg och inför denna resan har jag verkligen inte hunnit planera som jag normalt sett brukar vara en fena på. Bara 16 dagar kvar tills vi satt fötterna på dansk mark för vidare avfärd mot härliga Thailand :)
Nej, det är helt enkelt skillnade på att ha 2 barn och 3 barn, det måste det vara. Jag får inget gjort längre....eller jo, kanske lite men inte alls i samma utsträckning som innan 3:an kom.
Jag får liksom inte ihop livet riktigt. Just nu sitter jag tex här o ska skriva men tankarna är någon helt annan stans....vart är mina bikinisar??? Jag har gått o funderat på dessa bikinisar väldigt länge men får inte tummen ur o leta upp dem för det kommer ju alltid något ivägen som gör att jag glömmer bort det.
Vi är ju 5 som ska åka denna gången och Emil som nu är 14 månader behöver ju lite av varje med sig. Våra barn har ju fått allergier och eksem hela högen så det är en gedigen lista på en massa måsten som måste med till bara dem. Min lista får bli den sista att göras, det blir den alltid. Borde kanske ändra det där o göra min först för en gång skull? Då blir jag nog lite mer lugn.
Nu står Emil här o skriker o jag kan inte alls koncentrera mig så jag tror jag säger hej för denna gången o återkommer kanske snabbare än Ni tror, vem vet? Eller ska jag leta upp de där bikinisarna istället kanske?
Först ska skrutten i säng iaf.
Tjing så länge//Sofie
Tiden bara springer ju iväg och inför denna resan har jag verkligen inte hunnit planera som jag normalt sett brukar vara en fena på. Bara 16 dagar kvar tills vi satt fötterna på dansk mark för vidare avfärd mot härliga Thailand :)
Nej, det är helt enkelt skillnade på att ha 2 barn och 3 barn, det måste det vara. Jag får inget gjort längre....eller jo, kanske lite men inte alls i samma utsträckning som innan 3:an kom.
Jag får liksom inte ihop livet riktigt. Just nu sitter jag tex här o ska skriva men tankarna är någon helt annan stans....vart är mina bikinisar??? Jag har gått o funderat på dessa bikinisar väldigt länge men får inte tummen ur o leta upp dem för det kommer ju alltid något ivägen som gör att jag glömmer bort det.
Vi är ju 5 som ska åka denna gången och Emil som nu är 14 månader behöver ju lite av varje med sig. Våra barn har ju fått allergier och eksem hela högen så det är en gedigen lista på en massa måsten som måste med till bara dem. Min lista får bli den sista att göras, det blir den alltid. Borde kanske ändra det där o göra min först för en gång skull? Då blir jag nog lite mer lugn.
Nu står Emil här o skriker o jag kan inte alls koncentrera mig så jag tror jag säger hej för denna gången o återkommer kanske snabbare än Ni tror, vem vet? Eller ska jag leta upp de där bikinisarna istället kanske?
Först ska skrutten i säng iaf.
Tjing så länge//Sofie
Söndag 24 Oktober 2010 - Alanya
Resealbum: Turkiet - ensamma
Ligger här på stranden o lyssnar på journey, don't stop believin....en grymt bra låt! Idag är sista dagen här i Alanya, en vecka går så snabbt!! Vad har vi gjort egentligen? Solat precis hela de 4 dagar det varit sol o spelat yatzy, ätit hotellets all inclusive o druckit deras inte allt för goda vin! Vi har iaf bestämt att aldrig välja all incl igen, om vi inte åker m barnen vill säga! Ok att det är billigare men det är inte värt det ändå! Imorgon får vi träffa våra gullungar igen o jag längtar faktiskt jättemycket! Jag brukar faktiskt inte tycka det är något att dra iväg en vecka utan barn annars, men denna gången saknar jag dem! Många undrar om det inte är jobbigt att resa utan barnen så mkt men jag har svårt att tänka mig hela familjen mitt inne på manhattan, My god, kan ni se det framför er? Jag har väl kommit underfund med att en bra sester för hela familjen får man oman utgår från barnen o inte sig själv! Har barnen det bra så får jag o malen det bra, så enkelt! Därför blir det Thailand i 2 månader m hela familjen igen! Där får barnen vår uppmärksamhet, vänner, pool, aktiviteter, bestämma maten, äta glass, gå i skola (lite varje vardag), lära sig mer om kulturen, språket o en herrans massa annat bra! Å vi får njuta av att umgås o ha tid helt enkelt! Självklart saknar man sina vänner hemma o önskade att de kunde dela allt man upplever på en sådan resa men vi får dela med oss när vi kommer hem istället! Jag önskar verkligen att alla hade möjlighet att få resa som jag har fått göra, det ger så mkt energi! Nu är det faktiskt dags för ett dopp i det blå.....härliga liv!!! Kram
Onsdag 20 Oktober 2010 - Alanya
Resealbum: Turkiet - ensamma
Nu sitter man här efter en härlig massage på spa't på hotellet! Solen lyser m sin frånvaro sedan vi satte fötterna i Turkiet! Okej, kanske lite sol då men INTE i den utsträckning jag förväntat mig! Igår var en lugn dag m spa, läsa, äta,äta o lite mer äta! Idag blir en dag fylld av äta o shopping ser det ut som! Vad ska man säga om Alanya då?? Jag känner att jag blivit lite bortskämd på sista tiden o skäms lite över att säga att det finns så mkt bättre än detta, från mina ögon sett iaf! Men när jag ser på alla som just nu sitter här o dricker kaffe eller en öl.... Alla har all inclusive som är ett grymt smidigt alternativ... Så ser jag att många är helnöjda i de e ju härligt att få se! Helnöjda o lyckliga...ser de ut som iaf, man vet ju aldrig vad som döljer sig! Funderar på om det är fler som åkt hit o lämnat som barn hemma bara för att få lite egentid tillsammans?! Undrar också om de kommer fram till något viktigt som kan göra livet enklare i vardagen? Jag skulle så gärna vilja veta alla saker som gör vardagen lite smidigare o mindre krävande! Några tips? Nu kom maken precis här o vi ska ut o rasta plastkorten lite tror jag...han verkar på shoppinghumör faktiskt! han är jättebra på att shoppa till sig när vi är ute o reser o jag är såååå dålig på det! Kram så länge!
Söndag 17 Oktober 2010 - Jönköping
Resealbum: Turkiet - ensamma
Imorgon bär det av till landet dit jag sa att jag aldrig mer skulle sätta min fot i.....what ever :)
Nu sitter jag här i huset o är ultra super stressad över att precis inget alls är klart tills vi ska åka imorgon.
Listan på saker att göra är ENORM o om jag ska gör allt det där kommer jag inte sova en blund innan morgonen gryr kan jag lova.
Det får helt enkelt bli som det blir!
Ville bara skriva ett par rader för det var så länge sedan jag skrev här på reseguiden. Jag har ju hunnit med ett antal resor sedan vår 3 månaders tur till Thailand 2008-2009. 3 vändor till New York, Budapest, Belgien och nu Turkiet för att i Januari återvända till Thailand igen (Denna gång blir det "bara" 2 månader dock.....)!
Imorgon bär det iallafall av till Turkiet en vecka med maken för vi helt enkelt behöver detta. Lilla Emil är ju en liten gla skit men de andra 2 huliganerna kör med mig hela tiden men det är väl så det är att vara mamma helt enkelt. Jag beundrar dem som har fler än 2 barn. Jag har 3 men är INTE helt nöjd med att dygnet runt känna mig otillräckligt. Tänk...att bara få en timma då o då för sig själv utan en massa måsten. De timmarna är borta i mitt liv och nu måste jag hitta dem igen. Så nu fick maken följa med till Turkiet och hitta dem med mig. (ok, det var han som ville åka för jag hade inte ens tid att tänka på det)
Mamma har precis kommit hit och har nu en veckas kamp med alla tre killarna här hemma som säkert är som små ljus nu när vi är borta. När man kommer hem får man givetvis höra "de är ju så snälla o goa hela tiden" "vi fattar inte hur Ni kan säga att de är jobbiga" osv. Ni har säkert hört det där själva....
Nej, nu ska jag inte sitta här o skriva mer för nu ska jag ta tag i de där måsterna som står här på min lista....kanske borde börja fundera på att packa lite också....eller inte än!
Ha det härligt så hörs vi snart igen//Kram Sofie
Listan på saker att göra är ENORM o om jag ska gör allt det där kommer jag inte sova en blund innan morgonen gryr kan jag lova.
Det får helt enkelt bli som det blir!
Ville bara skriva ett par rader för det var så länge sedan jag skrev här på reseguiden. Jag har ju hunnit med ett antal resor sedan vår 3 månaders tur till Thailand 2008-2009. 3 vändor till New York, Budapest, Belgien och nu Turkiet för att i Januari återvända till Thailand igen (Denna gång blir det "bara" 2 månader dock.....)!
Imorgon bär det iallafall av till Turkiet en vecka med maken för vi helt enkelt behöver detta. Lilla Emil är ju en liten gla skit men de andra 2 huliganerna kör med mig hela tiden men det är väl så det är att vara mamma helt enkelt. Jag beundrar dem som har fler än 2 barn. Jag har 3 men är INTE helt nöjd med att dygnet runt känna mig otillräckligt. Tänk...att bara få en timma då o då för sig själv utan en massa måsten. De timmarna är borta i mitt liv och nu måste jag hitta dem igen. Så nu fick maken följa med till Turkiet och hitta dem med mig. (ok, det var han som ville åka för jag hade inte ens tid att tänka på det)
Mamma har precis kommit hit och har nu en veckas kamp med alla tre killarna här hemma som säkert är som små ljus nu när vi är borta. När man kommer hem får man givetvis höra "de är ju så snälla o goa hela tiden" "vi fattar inte hur Ni kan säga att de är jobbiga" osv. Ni har säkert hört det där själva....
Nej, nu ska jag inte sitta här o skriva mer för nu ska jag ta tag i de där måsterna som står här på min lista....kanske borde börja fundera på att packa lite också....eller inte än!
Ha det härligt så hörs vi snart igen//Kram Sofie
Tisdag 3 Mars 2009 - Jönköping
Resealbum: Funderar
Jo, nu är det minsann min vän Ulrika, sedan en herrans många års tur att få uppmärksamhet.....jag har inte varit hos henne mer än 1 gång sedan hon flyttade till Göteborg för 2 år sedan. Det är så jag skäms.....tänk att man alltid har haft något som hindrat mig från att åka iväg till henne i 2 år.....
Nu bestämde jag iallafall att jag åker för att jag vill träffa henne o dotterna Nellie, 1 år och bara få umgås och spendera tid tillsammans. På fredag bär det av, vi ska bara sitta o äta gott, prata o mysa. Kanske tar en liten fika på stan, prata mera och har man tur...så kanske man springer på något schysst att handla....nödvändiga prylar såklart, inget annat!
Vänner är viktiga och man ska nog inte ta vänner för givet.......så i mitt liv från o med nu så är familjen och de allra bästa vännerna på första plats....resten får komma efter.
Kramis
Nu bestämde jag iallafall att jag åker för att jag vill träffa henne o dotterna Nellie, 1 år och bara få umgås och spendera tid tillsammans. På fredag bär det av, vi ska bara sitta o äta gott, prata o mysa. Kanske tar en liten fika på stan, prata mera och har man tur...så kanske man springer på något schysst att handla....nödvändiga prylar såklart, inget annat!
Vänner är viktiga och man ska nog inte ta vänner för givet.......så i mitt liv från o med nu så är familjen och de allra bästa vännerna på första plats....resten får komma efter.
Kramis
Måndag 2 Mars 2009 - Jönköping
Resealbum: Funderar
Ja, lågkonjunkturen blev man ju inkastad i så fort man satte fötterna på svensk mark och det undgår ju inte en kotte att Sverige just nu har ett något risigt läge...om man jämför med tidigare vill säga.
Men hur det än är så har vi det bra här hemma i Sverige.
Det beror ju givetvis på vad vi jämför med men eftersom jag vistats i Thailand i 3 månader nu så jämför jag ganska snabbt med just det land.
Jag tänker på små sáker som luften vi andas in.....så mkt tjat om alla skit som släpps ut, men hur skönt är det inte att gå ut o gå en promenad o bara andas in vår härliga luft. Om man jämför såklart......
Det är ju så friskt o skönt. Snön ligger fortfarande vit utanför vårt hus och solen kikar fram mellanåt, luften luktar underbart....så så dåligt har vi väl inte det trots att ekonomin kanske har dalat en aning...eller mkt för vissa.
Jag hur som helst tycker vi har det bra i Sverige...om man jämför med vissa andra länder och det råder säkert väldigt delade meningar om min åsikt...men så tycker jag!
Idag har jag ett arbete att gå till som känns skönt, jag vet att många dessvärre inte har det och jag lider med Er, jag har en man, 2 barn, en villa, bil, svärföräldrar, mamma o pappa och en bror m familj tom.
Mina månader i Thailand har ändrat min syn på saker o ting, till viss del.
Det finns viktiga saker i livet och sedan finns det en massa måsten som man ibland önskade var färre, men så är livet och vad man kan göra för att må så bra som möjligt med dessa saker är att fundera på vad man egentligen vill och kan göra.
Behöver man jobba så mkt egentligen? När jag skriver man i detta fall menar jag ju givetvis jag...
Behöver jag ha det så rent i mitt hus som jag vill? Behöver tvättkorgen vara tom och all tvätt vara struken på fredagar? Behöver jag ha storhandlat varje torsdag för att slippa det på helgen?
Behöver jag vara med på sonens träningar mer kanske? Behöver jag sitta med hans läxor mer än jag gör? Behöver jag umgås med vänner fast jag egentligen bara borde vara hemma o vila själv m familjen...bara för att jag får dåligt samvete när jag säger nej?
Ja, som Ni serhar jag en hel del funderingar på vad jag ska göra med mitt liv och hur jag ska göra för att det ska passa mig o min familj på bästa sätt.
Nu tror jag inte att jag är ensam om detta på nå´t sätt....vi är nog många som funderar på vad man egentligen håller på med.
Pengar är ju i mångt om mycket väldigt gott att ha, och kan många gånger underlätta enormt. Men är det så extremt viktigt att vi jobbar ihjäl oss för att få in de små extra slantarna som kanske gör att vi får köpa den där nya teknikprylen (inte jag, min man) eller kanske ett par nya gardiner (det är dock jag)?
För mig är det idag uppenbart att det INTE är så viktigt med pengar att det är värt att åsidosätta familjen.
Men sedan ska man också ändra det betendet och det är ju det som inte är enklast. Man måste verkligen fundera på hur man vill ändra det och hur det påverkar.
Men en sak känner jag ju.....mina månader i Thailand har gjort mig starkare när det gäller mig själv och vad jag vill. Det är ju klart att jag måste leva ett liv som jag vill. Man kan ju inte leva ett liv som utgår ifrån ett jobb...det blir ju skevt, iallafall för mig.
Från nu o fraåt ska jag försöka fundera ut hur jag på bästa sätt för mig själv o min familj ska få ett så bra liv som möjligt med kvalitet så klart.
Är det nu någon som läser detta o känner att Ni kan biidra med några bra tips så skriv....som bara den!
Sköt nu om Er tills jag skriver nästa gång.....
Kram
Men hur det än är så har vi det bra här hemma i Sverige.
Det beror ju givetvis på vad vi jämför med men eftersom jag vistats i Thailand i 3 månader nu så jämför jag ganska snabbt med just det land.
Jag tänker på små sáker som luften vi andas in.....så mkt tjat om alla skit som släpps ut, men hur skönt är det inte att gå ut o gå en promenad o bara andas in vår härliga luft. Om man jämför såklart......
Det är ju så friskt o skönt. Snön ligger fortfarande vit utanför vårt hus och solen kikar fram mellanåt, luften luktar underbart....så så dåligt har vi väl inte det trots att ekonomin kanske har dalat en aning...eller mkt för vissa.
Jag hur som helst tycker vi har det bra i Sverige...om man jämför med vissa andra länder och det råder säkert väldigt delade meningar om min åsikt...men så tycker jag!
Idag har jag ett arbete att gå till som känns skönt, jag vet att många dessvärre inte har det och jag lider med Er, jag har en man, 2 barn, en villa, bil, svärföräldrar, mamma o pappa och en bror m familj tom.
Mina månader i Thailand har ändrat min syn på saker o ting, till viss del.
Det finns viktiga saker i livet och sedan finns det en massa måsten som man ibland önskade var färre, men så är livet och vad man kan göra för att må så bra som möjligt med dessa saker är att fundera på vad man egentligen vill och kan göra.
Behöver man jobba så mkt egentligen? När jag skriver man i detta fall menar jag ju givetvis jag...
Behöver jag ha det så rent i mitt hus som jag vill? Behöver tvättkorgen vara tom och all tvätt vara struken på fredagar? Behöver jag ha storhandlat varje torsdag för att slippa det på helgen?
Behöver jag vara med på sonens träningar mer kanske? Behöver jag sitta med hans läxor mer än jag gör? Behöver jag umgås med vänner fast jag egentligen bara borde vara hemma o vila själv m familjen...bara för att jag får dåligt samvete när jag säger nej?
Ja, som Ni serhar jag en hel del funderingar på vad jag ska göra med mitt liv och hur jag ska göra för att det ska passa mig o min familj på bästa sätt.
Nu tror jag inte att jag är ensam om detta på nå´t sätt....vi är nog många som funderar på vad man egentligen håller på med.
Pengar är ju i mångt om mycket väldigt gott att ha, och kan många gånger underlätta enormt. Men är det så extremt viktigt att vi jobbar ihjäl oss för att få in de små extra slantarna som kanske gör att vi får köpa den där nya teknikprylen (inte jag, min man) eller kanske ett par nya gardiner (det är dock jag)?
För mig är det idag uppenbart att det INTE är så viktigt med pengar att det är värt att åsidosätta familjen.
Men sedan ska man också ändra det betendet och det är ju det som inte är enklast. Man måste verkligen fundera på hur man vill ändra det och hur det påverkar.
Men en sak känner jag ju.....mina månader i Thailand har gjort mig starkare när det gäller mig själv och vad jag vill. Det är ju klart att jag måste leva ett liv som jag vill. Man kan ju inte leva ett liv som utgår ifrån ett jobb...det blir ju skevt, iallafall för mig.
Från nu o fraåt ska jag försöka fundera ut hur jag på bästa sätt för mig själv o min familj ska få ett så bra liv som möjligt med kvalitet så klart.
Är det nu någon som läser detta o känner att Ni kan biidra med några bra tips så skriv....som bara den!
Sköt nu om Er tills jag skriver nästa gång.....
Kram
Söndag 15 Februari 2009 - Norrahammar
Hej på Er!
Tänkte bara skicka iväg en sista blogg tillhörande vår semesterresa......
Nu är vi tillbaka hemma efter en grymt bra resa hem, jag sov faktiskt 8 timmar på flyget, visst e det sjukt bra?!
Barnen sov också skapligt hörde jag av maken som inte sov så mkt......
Just nu står Marcus i köket o tryckte precis på kaffeknappen för att ta det innan han börjar jobba nu vid 08.
Han jobbar ett låååångt pass som sitt första arbetspass men ser nog fram mot att få träffa kollegorna igen tror jag!
Vi landade ju kl 05.55 på Kastrup i fredags morse (en stund innan utsatt tid), möttes av -6 grader, men vilken frisk luft!
Efter att jag hade mutat mig till 4 nya biljetter med det tidigare tåget...och blivit 1200 kronor fattigare så satte vi oss iallafall med våra glada barn och 5 stora resväskor, 4 handbagage på tåget hem 07.36...
Den synen innan vi hade kommit ombord måste varit rolig.....
När vi skulle byta tåg i Malmö så säger Felix....Mamma, jag fryser om mina fötter....o där står han med flip flop mitt i smällkalla vintern på perrongen där det även stod mängder m andra resenärer som kollade lite konstigt. Ungen hade ju knappt känsel i fötterna....han hade bestämt sig för att ha flip flop på sig hela vägen hem så han kunde springa bort till sin bästis Simon i dem när han väl var hemma....vilken vilja va?
Men i Malmö på centralstation tog viljan slut.....han frös och jag fick leta i packningen, den ena väskan efter den andra innan jag hittade hans gympadojs. Stackarn.
När svärmor o svärfar hämtade oss på stationen så var barnen så glada och ju närmre hemmet vi kom desto mer pratsamma blev dem.........och bara det värmer ju och gör att man känner sig mindre vemodig att komma hem.
Väl hemma, strålade sol, massor av snö och ett fint stort, rent hus...o alla härliga grannar...det kändes inte alls jobbigt när vi klev in i vårt hus, allt det jobbiga var plötsligt borta. Så skönt.
Vi blev välkomnade av våra grannar med singha o tulpaner....oo svärmor o svärfar hade vridit upp våra värmepumpar och köpt tulpaner så det var så varmt o skönt.
Vi tände en brasa o fikade på de goda öggestorpsbullarna vi köpt på mitt favvofik på vägen hem......livet blev inte så grymt bara för att vår härliga resa till Koh Lanta o Slow Down tog slut för denna gång.
Det har varit en fantastisk tid som vi kommer leva på ett bra tag och här hemma är ju en annan tid som vi nu måste göra något bra av så vi kan få en skön tillvaro även här....så är det bara.
Förresten, mamma o pappa kom i fredags em upp med en SÅÅÅÅÅ stor supergod smörgåstårta som vi fick som alla hjärtansdags present från dem. Mamma hade gjort den på morgonen....gissa om det var gott?!
Nu är det dags för mig att göra ett nytt resealbum....fast från mitt liv här hemma...återkommer med den!
Massor av kramar o tack än en gång för att Ni läst!
Ut o res för tusan!
Tänkte bara skicka iväg en sista blogg tillhörande vår semesterresa......
Nu är vi tillbaka hemma efter en grymt bra resa hem, jag sov faktiskt 8 timmar på flyget, visst e det sjukt bra?!
Barnen sov också skapligt hörde jag av maken som inte sov så mkt......
Just nu står Marcus i köket o tryckte precis på kaffeknappen för att ta det innan han börjar jobba nu vid 08.
Han jobbar ett låååångt pass som sitt första arbetspass men ser nog fram mot att få träffa kollegorna igen tror jag!
Vi landade ju kl 05.55 på Kastrup i fredags morse (en stund innan utsatt tid), möttes av -6 grader, men vilken frisk luft!
Efter att jag hade mutat mig till 4 nya biljetter med det tidigare tåget...och blivit 1200 kronor fattigare så satte vi oss iallafall med våra glada barn och 5 stora resväskor, 4 handbagage på tåget hem 07.36...
Den synen innan vi hade kommit ombord måste varit rolig.....
När vi skulle byta tåg i Malmö så säger Felix....Mamma, jag fryser om mina fötter....o där står han med flip flop mitt i smällkalla vintern på perrongen där det även stod mängder m andra resenärer som kollade lite konstigt. Ungen hade ju knappt känsel i fötterna....han hade bestämt sig för att ha flip flop på sig hela vägen hem så han kunde springa bort till sin bästis Simon i dem när han väl var hemma....vilken vilja va?
Men i Malmö på centralstation tog viljan slut.....han frös och jag fick leta i packningen, den ena väskan efter den andra innan jag hittade hans gympadojs. Stackarn.
När svärmor o svärfar hämtade oss på stationen så var barnen så glada och ju närmre hemmet vi kom desto mer pratsamma blev dem.........och bara det värmer ju och gör att man känner sig mindre vemodig att komma hem.
Väl hemma, strålade sol, massor av snö och ett fint stort, rent hus...o alla härliga grannar...det kändes inte alls jobbigt när vi klev in i vårt hus, allt det jobbiga var plötsligt borta. Så skönt.
Vi blev välkomnade av våra grannar med singha o tulpaner....oo svärmor o svärfar hade vridit upp våra värmepumpar och köpt tulpaner så det var så varmt o skönt.
Vi tände en brasa o fikade på de goda öggestorpsbullarna vi köpt på mitt favvofik på vägen hem......livet blev inte så grymt bara för att vår härliga resa till Koh Lanta o Slow Down tog slut för denna gång.
Det har varit en fantastisk tid som vi kommer leva på ett bra tag och här hemma är ju en annan tid som vi nu måste göra något bra av så vi kan få en skön tillvaro även här....så är det bara.
Förresten, mamma o pappa kom i fredags em upp med en SÅÅÅÅÅ stor supergod smörgåstårta som vi fick som alla hjärtansdags present från dem. Mamma hade gjort den på morgonen....gissa om det var gott?!
Nu är det dags för mig att göra ett nytt resealbum....fast från mitt liv här hemma...återkommer med den!
Massor av kramar o tack än en gång för att Ni läst!
Ut o res för tusan!
Onsdag 11 Februari 2009 - Koh Lanta
Vad fasen.....av alla dagar vi varit här så mår jag skit just idag...nu när alla våra vänner sitter nere på restaurangen och äter o dricker gott!? Är inte det märkligt?
Jag försökte få i mig de underbara räckmackorna här o fick ju i mig bra mkt men sen va.....det var ju bara att gå hem o upp m mackan igen. Onödigt!
Å nu tänker jag såhär, Marcus var ju dålig för ett par dagar sedan, en vecka eller så o han var sjuk i ca 4 dagar. Kom från alla håll o kanter o han blev ju liggandes här hemma för att han inte orkade något alls.
Om jag nu har fått det så kan man ju snabbt räkna ut hur min hemresa imorgon kommer bli!!!!
jag ska smida en plan....
Om jag nu är sjuk o det skulle behöva komma från alla håll o kanter ochjag sitter på ett flyglan är det ju inte så käckt (mamma har den erfarenheten o det vill jag INTE vara med om), men om det nu blir så ska jag så fort plingen m bälterna hörts springa till toan o låsa in mig där o stanna där fast de kommer luftgropar o annat. Jag kommer vägra gå ut, what so ever!
Plan 2 är att ta med en blöja...i värsta fall menar jag! Hur kul kan det vara att sitta o känna att man behöver göra nr 2 men inte får gå på toan pga luftgropar...inte så grymt. Göra det i brallan tänker jag inte!
Nej, nu kom min lilla huligan här...o han luktar blöt hund....måste fixa honom!
Vi hörs!
Tjing
Jag försökte få i mig de underbara räckmackorna här o fick ju i mig bra mkt men sen va.....det var ju bara att gå hem o upp m mackan igen. Onödigt!
Å nu tänker jag såhär, Marcus var ju dålig för ett par dagar sedan, en vecka eller så o han var sjuk i ca 4 dagar. Kom från alla håll o kanter o han blev ju liggandes här hemma för att han inte orkade något alls.
Om jag nu har fått det så kan man ju snabbt räkna ut hur min hemresa imorgon kommer bli!!!!
jag ska smida en plan....
Om jag nu är sjuk o det skulle behöva komma från alla håll o kanter ochjag sitter på ett flyglan är det ju inte så käckt (mamma har den erfarenheten o det vill jag INTE vara med om), men om det nu blir så ska jag så fort plingen m bälterna hörts springa till toan o låsa in mig där o stanna där fast de kommer luftgropar o annat. Jag kommer vägra gå ut, what so ever!
Plan 2 är att ta med en blöja...i värsta fall menar jag! Hur kul kan det vara att sitta o känna att man behöver göra nr 2 men inte får gå på toan pga luftgropar...inte så grymt. Göra det i brallan tänker jag inte!
Nej, nu kom min lilla huligan här...o han luktar blöt hund....måste fixa honom!
Vi hörs!
Tjing