Bibchens blogg

Leta bärnsten är bäst att göra efter stormar. Fast man kan ju vänta tills stormen bedarrat, och inte som jag ge sig ut i stormens öga. Helt ensam vandrar jag längst ut på revlarna väl skyddad av vindkläder, regncape, toppluva och vantar. När jag passerar naturistbadet, ser jag de svarta molnen komma allt närmre. Denna dag är det nyöppnat för det stängda fågelnäset (16/7), premiärdag, och då kan man inte vänta på vackert väder. Det är bara att klä sig rätt och vandra den timslånga vandringen längs strandkanten.
När stormen och regnet härjar som värst "tältar" jag under min regncape och mumsar medhavda vindruvor. Nog en lustig syn, ifall det kommer någon annan.
Någon bärnsten blir det inte idag, men väl en vrakbit, som kan passa som hylla el. väggdekoration.

Med pressleg. och kamera går det att komma nära. Nära hinderbanan på Falstrebo Horse Show!
Undrar varför så många hästar vägrar just vid det hindret jag står. Kanske för att jag har min kapuschong över huvudet, för att skydda mig från isvindarna. Nä, det beror nog på det rutiga mönstret på hindret, kanske oroar det hästens ögon??
God lunch i tältet och bra extrapris på sista regncapen blev bästa behållningen av dagens hästbesök.

Falsterbo Horse Show fredag-söndag
"Sveriges största ridsportshändelse i år.
Internationella stjärnor blandas med svenska medaljhopp, bland andra kommer hela svenska OS-lagen i hoppning och dressyr och flerfaldiga tyska OS-medaljören Isabell Werth att tävla. De tre viktigaste hopptävlingarna under veckan är FEI Nations Cup™ på fredagen, JMS Falsterbo Derby på lördagen och Longines Falsterbo Grand Prix på söndagen." (google)

Det är lördag och vernissagerna hopar sig på gallerierna på Näset. Tar min "gula vän" och cyklar runt i Skanör och Falsterbo, för att bese olika konstarter. Det visas oljemålerier, akvareller och skulptur av såväl erkända som ännu icke erkända konstnärer. Intressanta, givande möten med konstnärerna. Detr är det som är vitsen med att gå på vernissagedagen.
Ett muséebesök på en gammal gård från 1658, Andreas Lundbergsgården blir avslutningen på min dagsrunda.

BG Karlsson, "Galleri Källan"
"Jag är född 1954 och fick min första duk av min mor när jag var 12 år gammal. Min första utställning ägde rum för mer än 30 år sedan. Det var en liten enkel utställning i Sösdala Sparbank som då var något väldigt stort för mig. Första halvan i mitt måleri handlade enbart om landskap. Jag satt ofta ute i naturen och målade och jag kände hur jag blev ett med naturen. I mitten på 80-talet läste jag en bok om förra sekelskiftets konstnärer och där startade min nyfikenhet på livet då. Jag tolkar dåtiden på mitt sätt och tjusningen är att jag aldrig får reda på det riktiga svaret. Det är alltid ens egna sinnesstämning just nu som avgör stämningen i mina målningar. Romantiker som jag är inbillar jag mig att värme och gemenskap fanns det mer av förr och är något som många av oss har glömt att ta med från det förflutna.
Numera bor jag i ett litet torp med mina 3 katter utanför Ljungby." (Google)

Lars-Åke Åberg, "Galleri Palm"
"Kanske var det den ibland återkommande drömmen om ett stenhus vid havet,
Ett hus befriande fritt från vårt älskade gamla trähus ständiga underhåll.
En dag stod det där i ateljén, i vit Carraramarmor placerat på två cylindrar, klart för flytt.
Vad jag då inte visste var att jag just påbörjat ett skulpturarbete ständigt åtföljt av längtan,
glädje och sorg liksom drömmar och minnen." (google)

Friede Hart-Knutsson, "Galleri Stallet"
"Lusten att skapa går som en röd tråd genom mitt liv. Från vävning, batik, textila kompositioner har nu pensel och färger blivit mina redskap. Jag använder mig av akvarell- och vattenbaserade oljefärger och blandar även min egen äggoljetempera .
Jag har nu slutat yrkesarbeta och gått in i en ny livsfas där måleriet blivit en viktig del av min tillvaro. Nu finns både tid och rum för min skaparlust.
Sedan en tid tillbaka bor jag delar av året i Provence där ju allt som stimulerar kreativiteten finns. Ljuset, färgerna, lugnet, byarna, bergen, människorna, vinfälten, vinet, maten, husen, naturen … allt detta vill jag ge uttryck för i ”Mina penseldrag”." (Google)

Andreas Lundbergagården Östergatan 10 Falsterbo
"Gård Nr 1" i Falsterbo med anor från 1658, som visar hur ett skepparhem från mitten av 1800-talet kunde se ut." (google)

Det är sig likt. Ändå inte. Ängen utanför gården höljs i dimma och jag trevar mig fram längs stigen, som leder till havet. Ljungdoften gör sig påmind, och kornas råmande förvarnar om åska. Inget väder eller oväder håller mig borta från den dagliga motionen. Den sker per cykel eller via promenader. Idag går jag.
En bit därframme kan jag skönja strandkonturen och höra havets vredgande. Gympaskorna suger in vatten från de översvämmade Flommarna. Min regncape står som ett segel, när jag flyger fram. Sanden är mer än fuktig. Jag vandrar längs strandkanten långt ut på Näset. Mina fotspår spolas snabbt bort av vita skumvågor, och här och var får jag hoppa längre upp på stranden. Promenaden går i motvind ena hållet och i flygande medvind åt andra. Utdelning, en liten bärnsten ler mot mig i vattenbrynet. Eftersom jag redan är blöt om tårna, kliver jag i och fångar upp en bit av "havets guld". Ännu en önskan får jag göra. Känner mig rik med årets tre bärnstensfynd.
"Det spricker upp över Näset ", och regncapen klistrar mot armar och hals. Av med den. Solen värmer. Nästa lager av kläder åker också av. I shorts och linne med övrigt inrullat i ryggsäcken, tar jag plats i en sanddyna och njuter den allt avtagande vinden. Nu smeker den bara i nacken. Jag känner mig tacksam att åter får uppleva denna barndoms sällsamma njutning. En känsla jag tar med mig i vintertid hem till Stockholm.

Åskan slog ner någonstans, troligen i havsbandet just utanför oss. Värdens datormodem gick sönder, så nu får jag sitta på biblioteket, om jag vill vara uppkopplad. Fast idag är det för andra gången strandväder, så då går det ju inte att sitta inne. Svårt att lägga in bilder, så mina naturvandringsfoto får ligga på is så länge.

Eller rättare sagt en halvdag, för när solen tittar fram genom åskmolnen är det dags att återvända till Skanör och friden. Eftersom vi har ett ickesystem här i vår stad, får vi då och då ta en tur till närliggande orter s.s. Höllviken eller Trelleborg., och fylla på förrådet. Ett glas kallt på solsidan är en ren eftermiddagsnjutning!

När man sover i en lite för liten säng med daggfuktiga lakan, är det lätt att ryggmusklerna strejkar. Tur då att man har nära till Gässlingens SPA. 1/2 timmes massage gör susen. Efter en så´n behandling gäller det att dricka en massa...........vatten!

Genom slithålet i den blå gardinen väcker solstrålen mig, och det en härlig morgon med frukost på innergården. Det lilla huset blir snabbt iordningsställt, och motionsrundan kan ta fart. När den är avklarad, packar jag ryggsäcken, tar på cykelhjälmen och trär solstolen över pakethållaren. Trampar iväg på min "gula hyrvän" med solen i ögonhöjd och en stilla bris i nacken.
Efter hand befolkas stranden i sakta mak och barnfamiljer tar plats ända ner i vattenbrynet. Min randiga solstol får stå lite längre upp i vasslä. Ska jag eller ska jag inte? Hm. Kanske doppa tårna bara, eller vada efter bärnsten. En liten en rullar upp vid mina fötter, och den får förenas med de andra därhemma. Många önskningar blir det! :-)
Timmar går härligt sakta, men snart kurrar magen, och det blir dags för "sillamacka" i hamnen. Keps, solglasögon och hög skyddsfaktor. Sitter en bra stund på träbänken på Fiskaffärens uteservering. Kaffemiss vid sidanomkiosken, som inte tycks ha mycket hum om, hur man gör en äkta cappucino. Får återgå till fabvoritstället Da Aldo i morgon.
Förmiddagens strömavbrott slog ut datorfunktionen på gården, men nu är den tillbaka. En liten stund i skrivarlyan, det varma vindsrummet med utsikt över havet. Förbereder mig för kvällens besök i Skanör Kyrka "Tankar och Toner".

Viktigt att se möjlighter i.st. för hinder. Sååå roligt att få hänga upp och visa sina foton baserade på Skanörnaturen. Många besökare på Skanörs Gästis som beundrar och kommenterar bilderna från en älskad natur. Spontana möten skapar dialog som väcker barndomsminnen från svunnen tid.
Här är jag nära!

Nu börjar det dra ihop sig till min utställning på Skanörs Gästis. Fick bärhjälp från gården av reseguidevännen "Sierra", upphängningshjälp av reseguidevännen "Livsgjutare"!
Lönar sig att vara med på RG! :-)
Som belöning blev det Cavalunch på den heta Skanörstranden. Svalt dopp 18 gr.

En solkväll vid middagstid. "Gratiskonsert" från grannrestaurangen "Gässlingen", Jazz samtidigt som kyrklockorna ringer helgmål från "Skanörs kyrka" samtidigt som grannen klipper gräs med gammal gisten motorgräsklippare.
Maken och jag behöver inte prata - hörs inte ett ord!

Årets första bärnsten hittad idag i solstrålarna på den heta vita sanden. Då får man önska sig något!
Tystnad!