Tips om Queensland

Här hittar du tips, råd och inspiration från oss och våra medlemmar
Blogginlägg om Queensland
Daintree Rainforest
Copyright © Bejjan888™ [Idag satte vi nordlig kurs] längs Queenslands kust och målet var Daintree Rainforest, en av världens äldsta regnskogar. Det var en heldagstur och vi skulle inte komma tillbaka till hotellet förrän till kvällen, så jag packade ner lite snacks i väskan. Vi samlades i hotellreceptionen vid sju på morgonen och väntade in vår buss. När bussen dök upp, tänkte vi nog alla… vad är det där? http://www.reseguiden.se/bilder/525498 Det såg ut som en hybrid mellan en liten buss, lastbil och en Land Rover… en gigantisk fyrkantig skolåda helt enkelt. Peter, vår guide och busschaufför, hoppade ut ur bussen och förklarade att detta var vår buss för dagen. Eftersom vägarna norr om Cairns inte alls håller samma standard och är bitvis smala och branta, så skulle vi inte kunna åka en ”vanlig” bekväm buss. Bussen som Peter körde var en specialdesignad Izuzu-buss som endast tillverkats åt företaget han jobbade för, för en nätt liten summa på AUD$400 000 (ca 3 miljoner SEK) per buss. http://www.reseguiden.se/bilder/525499 Första sträckan längs Savannah Way var helt okej. Rak, fin bred motorväg. Vi stannade till lite snabbt vid ett fält för att se på vilda Wallabies. Tyvärr kunde vi bara se dem på långt avstånd. Solen klättrade ju allt högre upp på himlen och eftersom Wallabies inte kan svettas och därmed riskerar att överhettas, så är de i skuggan för att undvika den varma solen mitt på dagarna. http://www.reseguiden.se/bilder/525500 Därefter åkte vi längs Captain Cook Highway norrut mot Port Douglas och Mossman. Än så länge var vägen bra. Att sitta i den ”fyrkantiga skolådan” (bussen) kändes lite överflödigt eftersom vägen hittills varit helt okej. Men, men. Det var en bra AC och lädersätena var sköna, så det kändes dumt att klaga. http://www.reseguiden.se/bilder/525501 Efter ett tag dök det helt plötsligt upp en mycket smalspårig järnväg på vänster sida om vägen. Peter berättade att det var så kallade sockerrörståg som järnvägen var till för. Tyvärr var det inte skördesäsong för sockerrör när vi var där, men googlar man på ”sugar cane trains cairns” kan man se hur själva tågen ser ut. http://www.reseguiden.se/bilder/525502 Sockerrör är en viktig inkomst för Australien och under 1930-talet man var väldigt angelägna om att bekämpa den skalbagge (Dermolepida albohirtum) som orsakade skador och sjukdomar i sockerrörsplantage. Man beslutade att importera Sockerrörspaddan som man hoppades skulle äta upp skalbaggarnas larver. Problemet är bara att skalbaggarna har ett starkt yttre skal och deras ägg och larver ofta begravs under jord, så Sockerrörspaddans närvaro hade föga effekt. Istället har paddan lavinartat spridit sig och invaderat hela nordöstra Australien och påverkat både växt- och djurliv. Hos en del arter, såsom vissa varaner och ormar, har populationen minskat kraftigt. Sedan paddan introducerades, har paddan utvecklats i vissa områden av landet och fått längre ben, för att kunna förflytta sig snabbare och längre. Detta har i sin tur lett till att paddan utvecklat artros. Sockerrörspaddan är giftig för både djur och människor och är därför svår att bekämpa. Djuren i Australien har inte kunnat adaptera till paddans toxin och man tror att inom ungefär 10 års tid så kommer alla krokodiler och sköldpaddor i Australiens sötvatten, leva sida vid sida med Sockerröspaddan. Idag producerar Australien 5 miljoner ton råsocker om året och den sjukdomsalstrande skalbaggen är fortfarande ett problem. Efter drygt två timmars bussresa stannade vi vid Mossman Gorge. Mossman Gorge ligger i den södra änden av Daintree National Park med natursköna under och är en del av Wet Tropics World Heritage Area. Branta bergskedjor, uråldrig regnskog och kristallklart vatten är bara en del av vad man kan uppleva här. http://www.reseguiden.se/bilder/525503 Från parkeringen kunde vi se ett vackert knallrött träd, eller ja, dess löv var knallröda. Passande nog, hette det Flame Tree. http://www.reseguiden.se/bilder/525504 Vi började med att fika. Kaffe/te och lite fikabröd. Därefter samlades vi runt en lägereld och genomgick en rökritual av en man ur den lokala befolkningen Kuku Yalanji. Kuku Yalanji har bott i området i tusentals år och som besökare får man en spirituell och kulturell upplevelse. Rökritualen är för att rensa bort onda tankar och själar och att vi som grupp ska gå in i deras skog gemensamt som en, och inte som en grupp. En transferbuss tog oss sedan uppför och in i regnskogen. Turen tog inte mer än fem minuter, men man uppskattade ändå att slippa gå, då det var rejält brant och den fuktiga värmen ute gjorde sitt. Framme vid Baral Marrjanga, började vi gå längs en upphöjd gångväg. Med vår Guide Peter i spetsen, i sina khaki-shorts och kängor, kändes det snarare som om man var på en safari. Det var fuktigt och varmt trots att solen gömde sig bakom molnen titt som tätt. Gångvägen kantades av bland annat av världens största ormbunke, King Fern, med stora gröna blad. http://www.reseguiden.se/bilder/525505 http://www.reseguiden.se/bilder/525515 Allting var så grönt. Trädens blad, de slingrande växterna, mossorna och buskagen. Peter berättade att här, högst uppe i bergen, lever den giftigaste spindeln i hela Australien; Sydney Funnel Web Spider. Dess gift är två gånger så starkt som cyanid och död kan inträffa redan efter 2 timmar. Barn redan inom 15 minuter. Ett motgift togs fram 1981 och sedan dess har ingen dött från bett från Sydney Funnel Web Spider. Men som tur är, är spindeln mest aktiv på nätterna då den dagliga värmen skulle torka ut spindeln, vilket kändes skönt att veta! Daintree Rainforest namngavs efter Richard Daintree, en australiensk geolog och fotograf under 1800-talet. Området omfattar Daintree National Park, delar av State Forest och en del privatägda marker. Hela 30% av Australiens grodor, reptiler och pungdjur, 20% av alla fågelarter, 65% av alla fladdermöss- och fjärilsarter finns i Daintree Rainforest, ett artrikt område som upptar endast 0,1% av Australiens totala landmassa. Regnskogens ekosystem är ett av de mest komplexa systemen i världen med många endemiska och unika växtarter. Här finns 12 av världens 19 primitiva blommande växtfamiljer och ett av de äldsta och distinkta träden är det så kallade Idiot Fruit Tree, Idiospermum australianse. Trädet existerar bara här i Daintree Rainforest och växer helst tillsammans i grupper om 10-100 träd. Namnet Idiot Fruit Tree har uppkommit från dess latinska namn Idiospermum australianse och existerar bara här i Daintree Rainforest. Trädet växer i grupper om 10-100 träd tillsammans. Den äldsta kända fossilen av träden är 120 miljoner år gammal. Kärt barn har många namn, likaså Idiot Fruit Tree som ofta kallas för Green Dinosaur, Idiot Tree eller Ribbonwood. Idiot Fruit Tree har haft en ”skakig” historia med flera tillfällen när man trott att trädet helt dött ut, bland annat på grund av skogsavverkning för sockerplantage. Men under 1970-talet fann man återigen tecken på att trädet existerade när en boskapsuppfödare vaknade upp en morgon och påträffade ett par av sina kor döda. Han trodde att hans kor blivit förgiftade och lät obducera sina döda kor. Veterinären fynd i magsäcken var Idiospermum-frön, stora som knytnävar, som svalts hela och var näst intill intakta. Nyfikenheten över frönas kapacitet att döda en hel ko, genom att först orsaka spasm och därefter paralysera nerverna, sände han prover från fröna till Queensland Herbarium. Prover visade att fröna var så pass giftiga att de flesta djur inte kan äta dem utan att bli kraftigt förgiftade. De innehåller det kemiska ämnet Idiospermuline som påverkar signalerna mellan nervcellerna och orsakar anfall. I små doser kan Idiospermuline användas för att rädda liv. Lite här och där såg vi ändå stora högar av bruna, till synes, hopkrattade löv. Peter berättade att lövhögarna skapas av den australiensiska buskhönan. Det är hanen som samlar dessa löv i högar upp till 4 x 2 meter i yta och 1 meter höga. Ett flertal honor kommer sedan och lägger ägg i hanens bo. Äggen kan bli upp till 9 x 5 cm och ungarna är flygfärdiga inom några timmar efter att de kläckts. Efter en stund fick vi syn på en buskhöna som kom spatserande genom skogen. En relativt stor svart fågel med röd och gul hals och huvud. http://www.reseguiden.se/bilder/525507 När vi nått Manjal Dimbi Lookout fanns en liten sandstrand där man kunde bada i Mossman River. http://www.reseguiden.se/bilder/525508 Buskhönan, som av naturen är lite tjuvaktig av sig, hittade en liten påse, som någon lämnat utan uppsikt och tog snabbt med sig den springandes därifrån. På vägen tillbaka får en annan guide (alltså inte vår guide Peter) syn på någonting intressant på ett träd längs gångvägen. Alla flockades runt trädet och började ta kort. På håll syntes det ingenting. Vad var det dom tog kort på?? http://www.reseguiden.se/bilder/525509 Till slut kom jag närmare trädet och fick berättat att det satt en ödla på trädstammen. Jag tittade och tittade… Öööhm, vart då? Tänkte jag. Jag såg ingenting! Tillslut, när guiden pekade så såg jag den. Det var en Northern Leaf-Tailed Gecko, eller Forest Dragon kallad. Den var riktigt bra kamouflerad mot trädstammen alltså. Kan du se den? Vi åkte tillbaka ner till besökscentret med transferbussen och efter en kortare paus, samlades vi vid den ”fyrkantiga skolåda” (bussen) och åkte vidare norrut längs Mossman Daintree Road. Nu fick vår terrängutrustade buss ”bekänna färg”. Vägen var betydligt sämre nu med tvära kurvor och branta partier. Asfalten var heller inte av bästa kvalitet och trots bra stötdämpning i bussen så kändes det som om man kanske skulle behöva uppsöka kiropraktor efter denna bussfärd. Ryggen tog definitivt stryk. Man kan inte låta bli att undra varför de inte underhåller dessa vägar bättre, om det nu är sådana populära vägar att åka för turister? Det var otroligt vacker att åka längs sandstränderna på ena sidan och den gröna och frodiga regnskogen på den andra. http://www.reseguiden.se/bilder/525510 Vi svängde av och fortsatte längs Cape Tribulation Road. Kort därpå kom vi fram till Daintree River där det inte ens fanns en bro. All trafik över floden skedde med en så kallad kabelfärja. Att ersätta färjan med en bro har diskuterats och trots att kabelfärjans avgifter genererat över AUD$4 miljoner (25 miljoner SEK), har förslaget röstats ner av den lokala fullmäktige. http://www.reseguiden.se/bilder/525511 Färjan tog inte mer än 5 minuter, och vi kunde fortsätta till Alexandra Range Lookout. Härifrån fick vi en fantastisk vy ut över regnskogens frodiga gröna trädkronor. Vackert och rofyllt. Vi samlades vid bussen igen och åkte en dryg halvtimme till Noah Creek, där vår lunch väntade. Ett litet ställe, som jag inte tror många skulle ha vetat om att det fanns, om man åkte förbi. Inte direkt skyltat och det kändes som om det var privat och kanske mest anordnat för de guidade turerna. Grillat kött, korv, sallad, smörgås och vatten eller saft. En fruktsallad fanns som efterrätt. Det var varmt och fuktigt och jag var inte direkt hungrig. Mest törstig. Man drog sig för att gå in i bussen igen med tanke på att den stått i solen under lunchen. Men, den effektiva AC:n gjorde att det blev snabbt svalt och skönt inne i bussen igen. Sista stoppet för dagen, trodde jag i alla fall, var Cape Tribulation. Cape Tribulation är en udde i norra Queensland, inom Daintree National Park. Platsen namngavs av den brittiska navigatören och upptäcktsresanden James Cook i juni år 1770, när hans skepp Endeavour gick på grund ibland korallreven utanför udden. I Cooks anteckningar kan man läsa; ”the north point was named Cape Tribulation because here begun all our troubles”. http://www.reseguiden.se/bilder/525512 En gångväg ledde genom regnskogen ner till en sandstrand. Längs gångvägen fanns varningsskyltar om att både krokodiler och maneter fanns i vattnet här. Till och med en flaska med vinäger fanns tillgänglig om någon ändå skulle välja att bada och bränna sig på en manet. Peter, vår guide, berättade att det finns Box Jellyfish här vars tentakler kan bli upp till 3 meter långa. Så man hinner oftast bränna sig på tentaklerna innan men hinner se själva maneten. Bränner man sig ska vinägern hällas på brännsåret inom 10 minuter. Brännsåret orsakas av ett gift som ”äter upp” skinnet. Giftet går sedan vidare via nerverna och når tillslut hjärtat och leder till döden. För äldre personer och barn, kan denna process leda till döden så snabbt som inom 2 minuter. http://www.reseguiden.se/bilder/525513 http://www.reseguiden.se/bilder/525514 Vi gick ner till stranden och det fläktade knappt någonting från havet, utan solen gassade på rätt så rejält. Jag, tillsammans med några från gruppen, gick längs stranden och mangrove fram till en liten stig. Stigen ledde oss upp till en vacker utkiksplats över udden, stranden och havet. http://www.reseguiden.se/bilder/525516 http://www.reseguiden.se/bilder/525517 Efter att vi samlats vid bussen igen, vände vi tillbaka söderut. Vi stannade till längs vägen och gick kortare små gångvägar i regnskogen. Men nu kändes det som om det var mest pina. Vi var nu på väg tillbaka mot Cairns och man var trött och det var varmt och fuktigt ute. Att gå av och på den ”fyrkantiga skolådan” var nu bara besvärligt. Man ville bara sitta inne i bussen med den svala AC:n. Men vi gjorde ett kort stopp vid en glassaffär, Daintree Ice Cream Company, där vi inte hade mycket tid på oss. Det var snabbt ut ur bussen för att köpa glass och sedan in i bussen igen. Men det var så välbehövligt med en svalkande glass. Äta fick vi göra under bussresan. Vi hade en tid att passa. http://www.reseguiden.se/bilder/525518 När vi kom tillbaka till Daintree River och där kabelfärjan fanns, skulle vi åka på krokodilsafari på floden kl. 15.30. Så ut ur bussen igen, i värmeböljan. Som tur var, fanns det tak på den lilla flodbåten. Men det var extremt varmt ändå. Det var vindstilla och den enda gången som det fläktade var när flodbåten åkte. http://www.reseguiden.se/bilder/525519 Båtturen var en timme lång och vi fick se fyra mindre krokodiler. Den största var ungefär en meter lång och runt tre år. Den entusiastiska krokodilguiden påstod att det hade simmat en krokodilhanne på fyra meter uppströms, bara dagen innan. Jag kan varken säga bu eller bä om detta, men det kunde ju bara vara snack för att få oss intresserade och verkligen sitta och kika efter krokodiler under båtturen. Krokodilsafarin avslutades med fika i ett litet hus på andra sidan floden. Ägarna där, hade en gullig liten fransk bulldog som väldigt gärna också ville ha fika. Under tiden hade vår guide Peter tagit bussen med kabelfärjan över till den sidan och väntade på oss där. http://www.reseguiden.se/bilder/525520 Nu var det raka vägen tillbaka till Cairns igen, utan fler stopp längs vägen, trodde vi. Men vi hann med ett sista stopp vid Rex Lookout. Klockan var strax före sex och solen hade börjat gå ner bakom de höga bergstopparna. Efter en lång dag med mycket sittande i den ”fyrkantiga skolådan” (bussen), var man trött och slut. Ryggen kändes krokig efter de dåliga vägarna och man var bara så trött. En middag i den Libanesiske restaurangen på hotellet, sedan var det dags för sängen.
av Bejjan888 25 dec. 2018 Resealbum: Nya Zeeland och Australien
Cairns - Det Tropiska Norr
Copyright © Bejjan888™ [Efter ett par dagar, stillasittande, i en buss] var det skönt med en ledig dag. Inga tider att passa, bara ta det lugnt i sin egen takt. http://www.reseguiden.se/bilder/525423 Cairns läge i norra delen av Norra Queensland ger staden ett tropiskt monsunklimat med regnperiod från november till maj med häftiga monsunregn. Under denna period är det inte ovanligt att det bildas cykloner i området. Cairns har ett varmt och fuktigt klimat, till skillnad från Alice Springs och Ayers Rock som har varmt och torrt klimat. Så även fast solen inte sken ute, blev man snabbt fuktig och varm fast man knappt gjorde någonting. http://www.reseguiden.se/bilder/525426 Cairns, hamnstaden med en idag blomstrande turism och sockerindustri, har mycket att tacka för sitt läge och klimat. Direkt närhet till havet har bidragit till stark exportindustri och dess geografiska läge med närhet till många populära turistmål för långväga turister, såsom Stora Barriärrevet. Stora Barriärrevet är ett av världens sju underverk. Redan 1770 ritade James Cook in den framtida platsen för Cairns på kartan, då vid namn Trinity Bay. Först hundra år senare började man fundera över Trinity Bays potential som hamn. År 1876 grundades staden Cairns i all hast, i huvudsak på grund av den guldåder som upptäckts vid tidpunkten. Idag är staden omgiven av frodiga skogar och miltals av vita sandstränder med turkost havsvatten med omfattande marint liv. http://www.reseguiden.se/bilder/525424 För att undvika den varmaste delen av dagen försökte jag komma iväg tidigt på förmiddagen. Tittade man på kartan så var Cairns gator i stort sett ordnat i ett enda rutmönster. Så det var relativt enkelt att hitta. Vårat hotell låg ganska nära strandpromenaden, så jag gick längs den i riktning mot den konstgjorda lagunen. Det kan tyckas ingivande att ta ett dopp i det turkosa havsvattnet som följer strandpromenaden, men gör INTE det. http://www.reseguiden.se/bilder/525425 Dagtid går det knappt att bada på grund av ebb, men på kvällen när det är flod och havsvattnet når stranden, simmar det även saltvattenkrokodiler omkring i det turkosa vattnet. Bara för några år sedan var det en person som ändå trotsade alla varningsskyltar och tog sig ett kvällsdopp. Personen blev attackerad av en krokodil och avled. Så vad ni än gör – bada inte i havet när ni är i Cairns! http://www.reseguiden.se/bilder/525427 http://www.reseguiden.se/bilder/525428 Däremot går det alldeles utmärkt att bada i den konstgjorda lagunen som ligger i staden. Den är öppen i stort sett hela dagarna utom på onsdagsförmiddagen, då lagunen görs rent och saltvattnet byts ut. Det finns grundare del för de yngre besökarna och en lite djupare del för de äldre. Lagunen är bemannad med badvakter under öppettiderna. När jag nådde fram till lagunen var det riktigt mulet och ett par regndroppar kom ner. Men det var varmt regn, så det gjorde ingenting. Och trots detta och att det var måndag, så var lagunen välbesökt. http://www.reseguiden.se/bilder/525429 Maskvipa. http://www.reseguiden.se/bilder/525430 Billabongduva. Internationellt sett är Cairns en stad med stort utbud av restauranger, konst, kultur och butiker. Regionen har även en stark aboriginsk kultur som varat i ungefär 40 000 år och enklast att få ta del av denna kultur är att besöka en av de många lokala parkerna och kulturcentra som finns. Från lagunen gick jag längs Shield Street i riktning mot Cairns Central Shopping. På en av sidogatorna (Grafton Street) såg jag en affär med svensk flagg. http://www.reseguiden.se/bilder/525431 På skylten stod det Café Fika, Swedish Shop Cairns Australia. Det var ju svårt att bara gå förbi, så jag gick för att undersöka saken lite närmre. Mycket riktigt, när jag kom fram fanns det typiskt svenska varor såsom Kungsörnens snabbmakaroner, Marabou Chokladkaka, Lingonsylt, lösgodis mm, mm. Jag var ju bara tvungen att gå in! Det visade sig ganska snabbt att tjejen i kassan var också var från Sverige. Så vi kom i samspråk, på svenska såklart. Jag var ju bara tvungen att fråga om de hade Ostbågar, men tyvärr var de slut och de skulle få nästa leverans veckan därpå – så typiskt! Just där och då, i det varma vädret, hade jag jättesug efter de salta Ostbågarna. Men efter en snabb kik på deras meny började det kurra rejält i magen efter både köttbullar, våfflor, godis och en massa annat. Men det var fortfarande inte riktigt lunchtid ännu, så jag tog en meny och sa att jag skulle återkomma lite senare. Jag fortsatte längs Shield Street och kom fram till Cairns Central Shopping, ett stort shoppingcenter med allt från klädaffärer, frisörer, restauranger och biograf. Hela två våningar, fulla med affärer, och det var rea överallt. Och eftersom de var på väg mot sommar var det bikinis, klänningar, kjolar och flip-flops in absurdum. Inne i shoppingcentret var det rejält svalt och skönt. Jag gick runt och kikade och fastnade tillslut för en tunika i linne i koboltblå. Det liksom talade till mig – köp mig. Den var jättefin och passade perfekt att ha i det varma klimatet här i Cairns. Jag var nog inne i shoppingcentret i en timme innan jag kände att det var dags att gå tillbaka till den svenska affären för lunch. Det fick bli köttbullar, potatismos, brunsås och lingonsylt. Även om det var pulvermos, så smakade det jättegott eftersom jag nu levt på restaurangmat i drygt 3 veckor med mycket kött och strips… så var pulvermoset rena himmelriket där och då. http://www.reseguiden.se/bilder/525432 Nu var solen i princip så högt upp på himlen som den bara kunde och det var supervarmt ute. Nu ville jag bara tillbaka till hotellet och ligga på sängen och ta det lugnt. Det kändes som en evighet innan jag kom tillbaka och den tropiska värmen gjorde mig galen. På kvällen var vi flera som samlades i receptionen och gick till den restaurang som Michael, representanten från researrangören, rekommenderade. Någon gata från hotellet låg Cock & Bull, en restaurang med mysig miljö, med en pub och två kök. Vilket kök man fick gå fram till och beställa vid berodde på vad du valde från menyn. En heads up, om ni besöker denna restaurang är att portionerna är gigantiska! Är man ett sällskap, så dela gärna en tallrik på två personer (om man vill ha samma mat). Personalen var vana vid att man delade, så det var inget konstigt. Även om portionerna var gigantiska, var inte priserna särskilt mycket dyrare än på en vanlig restaurang. På menyn fanns nog det mesta, allt från glutenfria rätter, sallader till spaghetti och köttfärssås, lasagne och grillat kött. http://www.reseguiden.se/bilder/525433 Jag och en till från gruppen, beställde in en ”Death by Chocolate”, en dessert som bestod av chokladglass, kladdkaka och grädde. Eftersom priset inte skiljde sig från andra desserter tänkte vi inte mer på det. Men när vi hämtat desserten till vårat bord insåg vi hur stor den egentligen var. Och trots att vi var två som delade, så orkade vi inte äta upp allt. Speciellt inte efter de gigantiska huvudrätterna som vi just ätit. Men efter lite googlande så var denna efterrätt Cock & Bulls signatur och var känd för att den var så enormt stor och att ingen orkat äta upp den själv. Hotellet låg bara nåt kvarter längre bort och det var knappt man orkade gå, efter all mat och glass.
av Bejjan888 16 dec. 2018 Resealbum: Nya Zeeland och Australien
Adjö till revet
Så har sista dykdagen kommit. Ska bli skönt att komma hem till sin egna säng igen och träffa er alla igen speciellt Frida o Anton men är det något som jag kommer att sakna så är det turkost vatten med tusentals små/stora fiskar. Som Walley, en Maori Wrasse på ca 1m och är helt blå. Tam som en hund kommer han och hälsar när jag dyker ute vid Moore Reef "The Lagoon" med Reef Magic, ett av företagen som har dykresor ut till revet! Ser sedan en Barracuda på ca 1m och en stingrocka. Massor av småfisk av alla olika färger, simmar helt plötsligt med 100-tals småfisk runt huvudet för att sedan sekunden senare se de försvinna bort! Jättelika musslor, korallrev med blå växter som försvinner blixtsnabbt om man rör handen framför de! Dykguiden drar fingertoppen över en svajande korall och den ändrar färg. Buskar med klarblå färg på topparna så man tror det är belysning! Så det är med en lite sorg man lämnar för att åka tillbaka till fastlandet men.... I skrivande stund är det fredag och sista dagen innan flyget går imorgon....regnet har öst ner hela dagen vilket är tur för då har jag hunnit skriva klart bloggen! Så sammanfattningsvis skulle jag råda alla som kan och har möjlighet att ta er till Australien och upplev ett otroligt land....ta dykcertifikat....upplev ett av världens 7 underverk.....se världens äldsta regnskog....upptäck ett land med ett vänligt folk och där man faktiskt hör frasen "No worries mate" väldigt ofta eller "How u doin mate?" "Cheers mate, I'm fine! But I'm going home, take care....see ya!"
av Noworriesmate 29 apr. 2016 Resealbum: Från Sydney till Cairns 2016
Akvariedykning
När båten jag skulle bott på fortfarande är trasig så är nästa dykresa som jag bokat med 3 dagar och 2 nätter på båt lite svårt att få till. Fast dyka ska jag så dagen efter jag klarat certifikatet så åker jag ut på en dagresa ut till Stora Barriärrevet. Fjärilar i magen förstås men när det fungerade rätt bra den fjärde o sista dagen på utbildningen så känns det ok! Lyckligtvis så visar det sig att av de 35 på båten så är det bara jag som har certifikat och får därför dyka ensam med en av guiderna. För att ta sig ut till revet så är det en 2 tim lång båtresa....nu visar det sig vara riktigt blåsigt så jag sitter med spänd väntan på om jag ska bli sjösjuk som 85% av de andra passagerarna....det gungar upp o ner/rullar sidledes men lyckligtvis så påverkas jag inte....nu är det så att ute vid revet är sjön inte lika hård som på vägen dit och enligt utsago så försvinner sjösjuka direkt man hoppar i vattnet men det är ju ändå skönt att slippa. Första dyket blir med en ung kille som heter Gabriel....så fort vi kommer ner så är alla fjärilar borta....bara en härlig känsla av viktlöshet när vi bara "svävar" fram över botten. Vi hittar Nemo....hittar en stor sköldpadda som lagt sig att vila mellan två korallblock....den sticker ut sitt huvud vi tittar på varandra på ca 30cm avstånd...så härligt! Sikten är nu kanske 8-10m vilket säkert inte är det bästa men en otrolig förändring från Fitzroy Island. Vattnet är varmt och man vill aldrig gå upp känns det som, inte en gång känns det skrämmande. Inte ens när vi simmar bredvid korallrev på ena sidan vid en brant och man vet att där nere på djupare vatten finns hajar. Har ju sett kartan innan vi dök ner. Nu är det mest revhajar som är räddare för oss än vi för de men....när man väl är där vill man se en faktiskt men tyvärr! Pratar med Gabriel om hajar och han berättar att han och en kompis dök mycket efter musslor förut. Då fick de en "kompis" som alltid simmade lite bakom/ovanför de....som var en tigerhaj. "Vi brukade kasta upp krabbor till honom som han åt och han var aldrig aggressiv mot oss" Frågade förstås: "Hur stor var den då" tänkte att om man har en liten tigerhaj på 1m efter sig så är det nog inte så farligt. "Tippar på 4-4,5m" säger han lugnt "Jag är 1,95 och den var absolut dubbelt så lång som mig" Det är väl inte en sån haj jag vill se men intressant att höra ändå! //Benny
av Noworriesmate 29 apr. 2016 Resealbum: Från Sydney till Cairns 2016

Queensland Australien, Oceanien