Jorgens blogg

Har slått klorna i mig igen. Nu när det blåst storm närapå varenda helg hela sommaren, så har jag ju fått komma på något annat att göra med fritiden :) Och jag har ju alltid gillat att fota, även om det fått stå tillbaka lite dom senaste åren.
Men så hittade jag en sida om Lomo fotografering, och då tog det fart. En lomokamera äger jag ju inte, men jag har lärt mig att fuska fram en Lomolook på bilderna. Görkul tycker jag. Gillar dom vilda färgerna som blir av detta. Och att fota helt utan regler, bara köra på :)
Sen fotade jag lite annat också ute i trollskogen, kika gärna på bilderna jag lagt upp...

Men nu till helgen ska det väl äntligen bli lite vrakdykning också, får hålla tummarna.

Ja då är det tur att man inte är en kotte :)
Men tråkigt är det, för alla vrakdyken man planerat i år blåser ju bara bort. Tur då att det finns lite landdyk att välja på och att man tycker det är kul att fota under vatten.
Fast idag var det lite jobbigt, eftersom vinden låg rakt in i viken vi dök i. Och då blåser det in en och annan brännmanet.
Det var rätt tjockt på sina ställen, och med det menas precis där vi kommer upp mot ytan igen.
Blidde dock några bra bilder på dom.

Men nu får det sluta blåsa tycker jag.

Nu e de inte roligt att vara intresserad av gamla vrak. Det blåser och regnar om vartannat så det är stört omöjligt att komma ut med båtarna. Det går ju förstås, men går det två meters vågor är det inte roligt att ta sig upp i båten igen. Och så finns det ju en stor risk att man blir hängande över relingen matandes mås. Då suger det att betala 500 spänn för utfärden.

Som väl är har jag ju undervattensfotografering som andra stora intresset också. Och blåser vraken inne så tar jag bara grejorna i bilen och drar till Gullmaren eller Lysekil och naturdyker istället.
Det är så illa att uvfotot börjar överskugga vrakdykningen.

Då kan man ju kanske fota vraken då tycker ni. Men så enkelt är det inte. För att få bra foton på vrak bör man fota med vidvinkel, och det har jag ingen just nu. Kommer.
Fast då skulle jag vilja ha en annan kamera. Och då drar kostnaderna iväg. En system, med några olika objektiv kostar ju mellan 8000 - 25 000 riksdaler. Och så ska man ha uvhus till det, med några olika portar till objektiven. Och det är inte billigt. Plus att man behöver en eller två kraftiga blixtar också. Så slutnotan för ett nytt uv-system lär hamna på runt 50 000 - 60 000. Vilket Kenosystem behöver man spela på för att få råd med det :)

Nu har det ju gått och blivit närapå stört omöjligt att orka dra på sig underställ och torrdräkt. Men vad gör man när man gillar att dyka. Det är bara att svettas på, och man får ju trotsallt lite svalka när man väl kommer ner en bit......

Och det märks att värmen kommit, för nu har planktonblommningen kommit igång på allvar, och maneterna har börjat bli fler till antalet, och dom växer till sig också, till dykarens förtret....

Japp, då börjar det röra på sig så smått. Varmare blir det i vattnet, dräkten är lagad. Och kameran putsad. Så nu ska det väl börja dyka upp foton lite oftare...

Och som ni ser, ni som inte tror på att det går att dyka i Svergie och se något. Hur fel ni har :) Visst finns det liv och rörelse i våra vatten också. Man får bara leta lite mer och ta det lugnt.

För dom som händelsevis gillar dykbilder och har hittat mig här på sidan. Kanske har märkt att det varit lite dåligt med uppdateringar av foton. Håll ut det kommer mera vad det lider.
Det har ju varit en blåsig vinter och det har hållt mig på landbacken, sen har jag haft lite otur med torrdräkter på sistone. Det har varit möss och gnagt på mina dräkter (?) :) så det har varit lite hål här och där som har behövts åtgärdats.

Men nu så börjar det ju bli varmt och gött ute igen, och dräkterna har reparerats så snart så. Börjar det fotas igen..

Undervattensfoto är svårt som bara den, men väldigt givande när man lyckas få till en bra bild. Många timmar i vatten och många runda ord över dåliga bilder är att räkna med i början, men håller man ut så kommer bilderna...

Ha de tills nästa gång....

Det blev som jag trodde, vi höll oss hemma i skandinavien... Och det var inte fyskam. Började semestern med en vecka på dykbåten M24. En charterbåt som koncentrerar sig på vrakdykning.
Och vrakdök gjorde vi så att det räckte och blev över.
Vi dök på den såkallade Ubåtsmassakern, eller E19 vraken.
Det är fyra tyska lastfartyg från första världskriget, som sänktes av den Engelska ubåten E19.
Dom ligger utanför öland och är ganska intakta ännu. Dom är ju mycket väldykta så att dom flesta detaljer som maskintelegrafer, rattar och sånt är borta. Men bra dykning är det.

Sedan blev det en tripp runt västkusten, med en avstickare upp i Norge. Närmare bestämt Halden. För där ligger nämligen Klartjärn. En totalt försurad skogstjärn, men ett rätt häftigt dyk. Klarblått vatten, och 30m sikt. Klart kul.

Mycket dykning blev det, och nu ska man jobba igen...

Kom hem från den fjärde Thailandresan för en vecka sedan. Och har stått och jobbat sedan dess. Det kliar i hela kroppen, och jag finner mig själv sittande och surfa runt efter billiga flygbiljetter.
Men tyvärr är väl det så, att eftersom man inte har tillgång till obegränsat med pengar så får man jobba ihop stålarna.
Men resan smakar väl bättre då, när man har slitit för, och längtat efter den.

Så nästa år blir det Malaysia och riktigt häftig dykning...

Tills dess, blir det utflykter i Sverige.