Tips om Sri Lanka

Hej Vår familj består av mamma Madde, pappa Håkan och barnen Mio (12 år), Meja (9 år) och Charlie (2 år). Vårt största gemensamma intresse är att resa! Nu har vi kommit hem och kommit in i Svenska vanor igen efter vår 17 dagar långa resa i Sri Lanka. Det bästa med att komma hem har varit maten! Sri Lankesisk mat är ingen höjdare. Några av dagarna levde vi på bananer, kex och ris! Men denna fantastiska resa kommer vi leva på länge: Magiska Tea Heights, så vackert att man inte riktigt kunde fatta det. Ägaren Thelina och de två killarna som hela tiden passade upp oss. Mio lärde Bennett (en av de här killarna) att spela UNO och på kvällarna när Charlie tyckte han var klar med middagen tog Thelina med honom ut och kollade på stjärnorna och månen. Vi fick också en rundtur på teplantagen och i kryddträdgården och sista kvällen åkte vi tuktuk till en utsiktsplats och njöt av solnedgången. Vi hade tänkt åka in till Kandy 1 dag men vi trivdes så bra att vi stannade på Tea Heights i stället de 2 dagarna vi var där. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526516 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526517 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526518 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526550 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526552 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526521 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526520 Charlie (och vi) älskade de egenodlade bananerna här. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526551 Charlie och Bennett efter frukost. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kandy/tea-heights-526545 Från Kandy körde vi slingriga små vägar till Ella (ca 5,5 timmar i bil). Vi har nog aldrig varit så glada att äta en pizza som när vi plötsligt körde förbi ett PizzaHut i Nuawara Eliya på vägen och bad med det samma vår chaufför att stanna! https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/nuwara-eliya/pizza-hut-526564 När vi kom till Ella så hade aporna sin ”highway” genom vårt hotell som de använde på em när de skulle upp till regnskogen i bergen. Ett eget vattenfall hade vi också. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/river-splendour-home-stay-526525 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/river-splendour-526554 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/river-splendour-526553 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/apor-526571 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/river-splendour-526575 Vandringen upp till Little Adams Peak var en lagom utmaning och vilken utsikt sen! https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/little-adams-peak-526526 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/little-adams-peak-526527 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/little-adams-peak-526528 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/little-adams-peak-526565 Vi tog en djungelpromenad till Nine Arches Bridge också som låg i närheten av Little Adams Peak. Stigen genom regnskogen för att komma fram till den berömda bron var så häftig (vi gick och gick och gick och efter ca 30 min var vi framme). Ormbunkar stora som träd!! https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/ella-526529 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/djungelvandring-till-bron-526567 I Udawalawe mötte vi elefanterna och jeepfärden kommer vi inte att glömma i första taget (ingen säkerhet över huvud taget här utan det var störst kör först). https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/tidig-morgon-526535 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/nationalparken-526536 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/nationalparken-526537 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kollar-efter-elefanter-526534 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/morgonsafari-526555 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/glass-526532 Vi bodde på häftiga Kottawatta i lyxtält och på frukostarna kom alla ekorrar ner och ville bli matade. Charlie var helt upptagen med att jaga ankorna (mycket nej, nej,nej till honom från vår sida här). Vi upplevde också den värsta åsk och regn skuren på mycket länge. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/kottawatta-village-526547 På vägen ner till Mirissa stannade vi till och badade några timmar i Hiriketiya. Här kommer jag att lägga några nätter om jag någonsin kommer tillbaka till Sri Lanka. Så kul vi hade i de stora vågorna och det varma vattnet. Charlie vägrade först att bada men vi tvingade bokstavligt talat i honom och sedan vägrade han att gå upp. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/hiriketiya-beach-526538 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/hiriketiya-beach-526539 Väl framme på Morning Star i Mirissa möttes vi av alla aporna. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/morning-star-526556 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/morning-star-mirissa-526540 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/aporna-forsoker-ta-vara-saker-526574 Otroligt mysigt hotell med en härlig pool och bästa frukosten ever. https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/bad-526542 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/morning-star-basta-frukosten-526557 På dagarna badade vi med de stora sköldpaddorna på den lilla stranden och på kvällarna åt vi mat på den stora stranden. Efter middagen var det tuktuk till mataffären för att köpa glass som vi tog med oss hem och åt. Detta blev en vana här nere (Charlie sa: middag, tuktuk, glass varenda kväll). https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/turtlebeach-526548 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/morning-star-526543 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/morning-star-526544 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/solnedgang-526541 Detta var våra starkaste minnen från resan, men det stora hotellet vi bodde på i slutet av resan (Riu i Ahungalla) var jätte fint och gillades av barnen (och Håkan för där spelades beachvolleyboll). https://www.reseguiden.se/bilder/riu-526559 https://www.reseguiden.se/bilder/riu-526561 https://www.reseguiden.se/bilder/riu-526560 Om man skulle sola lite fick man helt enkelt göra det i poolen för det var alldeles för varmt i vanliga solstolar. https://www.reseguiden.se/bilder/poolhang-riu-526573 Vårt allra sista stopp innan hemresan var utanför Negombo. Jag och Meja hade en mysig kväll i civilisationen där man till och med kunde betala med kort!!! https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/negombo/solnedgang-526562 https://www.reseguiden.se/bilder/sri-lanka/negombo/strandhang-526563 Morgonen vi skulle till flygplatsen började sådär i och med att de på boendet hade glömt att boka taxi till oss till flygplatsen. Sonen till ägaren fick köra oss och vi checkade in våra väskor 10 minuter innan incheckningen stängde. Lite svettigt måste jag säga! Nu har vi varit hemma i Sverige i en vecka men längtar redan tillbaka till värmen, underbara människor och fantastisk natur.

En bit norröver på den Lankesiska västkusten ligger ön Mannar. Längst västerut, vid den lilla fiskebyn Talaimannar, så sträcker sig en rad småöar, små skär, sandbankar och rev över mot den indiska subkontinenten så att man nästan kan ta sig till Indien torrskodd. Vi har tagit oss över hit för att beskåda Adams Bridge som naturfenomenet kallas. Annars finns inte mycket att säga om Mannar heller. En torr och lite småtråkig stad där inget händer. Vi bodde väldigt spartanskt hos en mycket trevlig familj som t.o.m. kom och vinkade av oss på järnvägsstationen. /Conny

Uppuveli har till skillnad mot Trincomale en riktigt bra beach med en del vettiga strandhäng och faktiskt även några större hotell. Samt naturligtvis en del små gästhus och andra mindre boenden. Det mesta är dock tomt och turisterna verkar inte riktigt ha hittat hit. Vi låg still här i några dagar så vi kunde få fira nyår på någon trevlig strandbar. Vi gjorde upp med ägaren till en av barerna att han skulle fixa till varsin pepparstek till oss på kvällen och gick dit i avtalad tid. Lankeserna är som indierna, trevliga men inte att lita på när det gäller överenskommelser, så vi var väl inte helt säkra på att få vad vi beställt. Mycket riktigt så fanns där ingen pepparstek åt oss, så vi drog vidare till ett annat ställe för att fira nyår med lite pizza istället. Idag drar vi vidare till västkusten så vi sitter nu och väntar på transport in till busstationen. Vår värd har nyss gett oss en något saltad räkning på boendet, men vi orkar inte bråka med honom. /Conny

Jag sov lite oroligt natten före flygningen då jag kände mig lite nervös inför min första ballongfärd. Vaknade till och med före innan klockan ringde och kvart över fem på morgonen kom en bil för att hämta oss till uppstigningsplatsen. När vi kom fram så fick vi en mindre frukost, bestående av kaffe ocnh macka. Vädret var vid den tiden på morgonen disigt och det var en stund osäkert om flygningen verkligen skulle bli utav, men efter en stund så började de blåsa upp ballongerna. Tio minuter senare så var det klart för avfärd. Korgarna bestod av fyra bås för passagerna samt ett stort bås för skepparen i mitten. Efter de nödvändiga kontrollerna av brännare och dyligt så lyfte vi sakta och säkert upp till 400 meters höjd. Utsikten däruppe ifrån var strålande när vi for fram i 13 km/timme. Det satt en kamera monterad utanför korgen. Den tog film av färden och även av oss så det finns dokumenterat på en usbsticka som Stefan köpte. Landningen skedde sedan efter en dryg timme på en lerig åker och därefter så förärades vi med champagnefrukost. Vi fick även i uppdrag att dela ut pennor till den stora åskådarskara av ungdomar som samlades vid ballongen. Därefter var det avfärd med bil tillbaka till boendet. En mycket trevlig upplevelse. Två timmars bussresa senare så anlände vi till Trincomale. För en gångs skull så hade vi tagit in på ett riktigt hotell. Vi hade lite förhoppningar på staden om att här skulle finnas lite barer och restauranger vid stränderna , men Trincomale visade sig vara en besvikelse. Två små huvudgator fyllda med småaffärer och en stor busstation och i övrigt inget mer att skriva om. Vi stannade en natt och drog sedan vidare till Uppuveli som ligger någon halvmil norr om staden. /Rune