Vi blev rekommenderade att köpa utflykten till Pamukkale av ett lokalt reseföretag. Det skulle bli mycket billigare, än att köpa av reseföretagen. Resan kostade ca. 440 svenska kronor hos Pacho Tours. Då inkluderades middag dag 1 och frukost dag 2 och övernattning för oss båda. Fritidsresor ville ha 575:-/person för ungefär samma sak dvs. ungefär tre gånger så mycket. OBS Detta var 1998. Du har väl läst bloggen om Pamukkale?

Vi fick en stadsrundtur hos Pacho Tours alldeles gratis, för att vi köpte en båttur också efter Pamukkaleresan. Klockan halv 10 blev vi hämtade till båtturen. Vi åkte förbi klippan mot borgen och ner i hamnen. Vi tog plats på övre däck. Vi hade en ”engelsktalande” guide, som berättade lite för oss. Det första vi åkte förbi var rundbågar uppbyggda i klippan. Det var ett mycket gammalt skeppsvarv, berättade han. Sen visade han på ”Kärleksgrottan”. Den gick igenom hela klippan och mynnade ut på andra sidan berget. Den kallades för Kärleksgrottan, därför att Marcus Antonius skulle ha haft Kleopatra med sig där. En del av passagerarna hoppade i plurret, simmade in och klättrade upp på berget ungefär 15 meter och gick sen genom grottan och kom ut på andra sidan berget. Där blev de tvungna att dyka från 40 meters höjd ner i vattnet och simma ut till båten igen. Vår guide, Denniz skulle naturligtvis utmärka sig och hoppade ner i vattnet ännu högre ifrån. Det var tidvis mycket lågt till taket i grottan. Man hade fått gå dubbelvikt på sina ställen och dessutom var man barfota, eftersom vi inte fick ha skor på oss ombord. Vi låg på soldäcket hela dagen och badade från båten 4 gånger. Det fanns en liten kille i 12årsåldern med ombord. Han var mycket pigg och käck. Han hjälpte till med det mesta ombord och var väldigt duktig. Ibland dansade han till den turkiska musiken. Den ”engelsktalande” guiden, Denniz hade stora luckor mellan tänderna i fram. Han talade mycket dålig engelska dessutom. Lunchen ombord serverades på nedre däck. Den var mycket god och bestod av grillade kycklingbitar med pasta. Efter lunchen kom det en båt ut till oss och en magdansös kom ombord och dansade för oss.

Så kom nästa utflykt, stadsrundturen, som vi ju hade fått gratis. Först körde vi till Damlatasgrottan, som upptäcktes av en tillfällighet 1948. I grottan är det 98 % luftfuktighet och det utsöndras en del radioaktivitet. Luften sägs vara nyttig för nerv- och astmasjuka att inandas. Grottan såg nästan ut som en kyrka inuti. Det gick en brant trappa ner i grottan och det gick mängder av folk ner och upp.

Efter grottan körde bussen och förde oss på slingriga vägar upp på bergets topp till borgen. Där fick vi se lämningarna av en bysantinsk kyrka, som senare använts som moské. Det fanns tre murar i borgen, den yttre första, sen den andra längre in och så den tredje längst in. Vid ingången till borgen stod det en hel del kvinnor, som ville sälja broderade dukar. Borgen användes naturligtvis, som försvar mot anfallande fiender. Man kunde till exempel hälla över fienden med varm olja om den kom för nära. Från en av plattformarna i den yttre muren runt borgen brukade man avrätta misshagliga fångar genom att knuffa ut dem över kanten. Först hade de fått chansen, att överleva med att, om man kunde kasta en sten ända ut i havet, skulle man få leva. Det var aldrig någon, som lyckades med den bedriften, för det var för långt ut till havet. Sedan blev det nerfart på en svindlande väg med en otroligt vacker utsikt över stan och havsbukten. När vi hade kommit ner till hamnen fick vi en drickapaus. Sedan fördes vi till en stor juveleraraffär, där det naturligtvis förväntades att alla skulle handla.

Vi körde utefter fortsättningen av Atatürk Cadessi efter monumentet och ut mot östra stranden. Så småningom svängde vi av till vänster upp mot bergen. Där stannade vi efter en inte så lång färd vid en restaurang. Två bröder ägde marken runtomkring. Den ene hade tagit hand om jordbruket och den andre hade varit i Tyskland och tjänat pengar. När han kom igen startade han en restaurang och dit brukade många människor åka. Han med restaurangen hade byggt upp den i turkisk stil. Det fanns några öppna hyddor på stolpar, där man fick sitta på kuddar på golvet runt ett lågt bord på turkiskt vis, när man åt. Så hade man långbord och stolar efter floden, som flöt intill. Man hade byggt upp en damm med säckar runt, så familjens barn kunde bada och ha roligt i dammen. Familjens collie gick runt och skällde när barnen badade för att hålla koll på dem, när han blev orolig. Nedanför fördämningen hade man satt upp långbord och bänkar ute i vattnet, så om man ville, kunde man bli serverad sin mat där ute. Maten ja. Alla fick ihåligt sesambröd och en tallrik full med turkiska smårätter. Vi beställde varmrätt till också. Hela lunchen kostade ca. 240:-. Sen blev det hemfärd.

Det här var några tips till eventuella resenärer till Alanya. Pamukkaleturen kan man även få från många andra ställen i Turkiet. Trevlig resa.