Duvbos blogg

Torsdag 10 Oktober 2013

Gastein

Återkomsten till Gastein
Letar du efter fantastisk vandring , naturupplevelser, hisnande vyer, god mat, härliga spa, unika varma hälsokällor och gemytlighet ? Gastein är det. Häng med !
Dash 8, the quiet one, sätter ned hjulen mjukt men bestämt på runway 15. Vi har landat på Salzburgs flygplats i Österrike och är i Salzburgerland.

Det har liksom inte blivit av att åka till alperna på sommaren, men nu är vi här, och det skall bli trevligt att uppleva alperna sommartid. Jag har varit i Bad Gastein tre gånger tidigare, då var det skidåkning för hela slanten. Vi skall den här gången bo i en lägenhet på Sonnenwende Apartments. Ett trevligt boende visar det sig, med bra läge alldeles ovanför vattenfallet som ligger mitt i stan.

- Vintertid reser ca 14.000 gäster till Bad Gastein och på sommaren ca. 8000, enligt STS Alpresors VD Peter Johnson. STS Alpresor är den största svenska researrangören hit ner och har arrangerat alpresor i snart 40 år.
- Förut var sommargästerna nästan uteslutande +60 år men i och med vandringstrenden blivit starkare har snittåldern gått ned något. Vinterresenärer har större ålders-spann.

Det är söndag den 18 augusti och vi är på väg. Många tyskregistrerade bilar susar förbi, kanske inte så konstigt med tanke på att Tyskland med en befolkning på över 80 miljoner ligger strax nordväst om Österrike, tyska gränsen och Bayern ligger bara ett stenkast ifrån Salzburg.

Vi svänger av motorvägen vid Bischofshofen och in på väg 331. Vi har följt floden Salzach hela vägen ifrån Salzburg och nu slingrar den sig mestadels på vänster sida om vägen. Norr om Salzburg utgör Salzach gränslinje mellan Österrike och Tyskland innan den går ihop med floden Inn.

På väg 311 kör vi 26 km innan vi svänger vänster in på väg 167 och kommer direkt in i tunneln i berget vid norra delen av dalen. Solen bländar när vi kommer ut på andra sidan berget, nu är vi i Gasteinerdalen och har bara 20 km kvar till Bad Gastein. Vi passerar typiska alphus med massor av vackra blommor på balkongerna, korna betar långt upp efter alpsluttningarna, åkrarna är ansade och välskötta högt uppe i bergen, det ser helmysigt ut. Den första orten vi passerar är Dorfgastein, där har man verkligen bevarat bykänslan, husen står tätt och kyrkan är mitt i byn. Sedan kommer Bad Hofgastein som ligger i den bredaste delen av Gasteinerdalen. Båda dessa orter är bra att utgå ifrån om man vill vandra, fina leder finns i bergen runt omkring.

Är framme vid Sonnenwende strax efter klockan ett men får tillgång till lägenheten först kl 15:00.
Resandet suger. Vi känner oss hungriga, törstiga och behöver toalettbesök.
- Vart ska vi ta vägen ?
Vi beger oss nedåt på en av gångvägarna. Det är brant. Redan nu inser vi att vi kommer få motion så det räcker. Det kuperade landskapet präglar orten och livet i den. Inte nog med att det finns branta skidbackar här på vintern, det finns branta gator och gångvägar också. Och bra är att på vintern är gångvägarna isfria. Varmt vatten ifrån de varma källorna i berget leds under gångvägarna och det blir isfritt under skosulorna.
Vi går Grillparzerstrasse upp och passerar klassiska hotell Salzburger Hof och kommer upp på Kaiser-Franz-Josefs Strasse och Banhofplatze. Där vi slår oss ned vid restaurang Orania Stüberl som ligger mitt emot järnvägstationen. De har bra mat och trevlig betjäning.

Lägenheten ligger alldeles där det stora vattenfallet börjar. Från 3:e våningen har vi finfin vy över dalgången norrut och ser bland annat det klassiska Grand Hôtel de l’Europe en jugendbyggnad från 1904 och Stubnerkogel-liften som går upp till toppen av Stubnerkogel 2228 m.ö.h(meter över havet). Där uppe kan man gå på en av Europas längsta hängbroar. Dessutom finns garageplats för Fiestan i huset.

Det är måndag morgon. Vi har för dagen planerat en tur upp till Sportgastein. Bad Gastein ligger på 1000 m.ö.h och vi skall 589 meter högre upp. Vi satsar på lätt vandring första dagen. Vandrings-lederna är bra markerade och de finns med olika svårighetsgrader. En fördel är att ha en bra karta med sig, kan köpas vid turistinformationen som ligger vid Kaiser-Franz-Josef Strasse 27.
Vill man vandra i grupp går det också bra att anmäla sig vid turistinformationen och välja en vandring lätt, medel eller svår, en passande veckodag ur deras vandringsprogram.
På vägen mot Sportgastein passeras byn Böckstein, där delar sig vägen. Om man svänger vänster kommer man till ”väg 167:s ände” kan man säga. Landsvägen tar slut här. Skall man vidare söderut med bil härifrån får den fraktas på järnvägsvagn. Järnvägen byggdes innan det fanns landsväg in i Gasteinerdalen, den passerar Bad Gastein och härifrån, ”vägens ände” alltså, går rälsen genom Tauern-tunneln som är 8371 meter lång och tågen kommer ut på andra sidan berget vid Mallnitz. Därifrån kan man fortsätta bilandet ned till Italien och Venedig om man känner för det.

Vi svänger istället höger in på Heilstollenstrasse och kör vidare upp mot Sportgastein. Flera tunnlar passeras, och vi har dalgången Nassfelder på höger sida. Sportgastein ligger mitt i alpernas största nationalpark Hohe Tauern, vi betalar några euro för att få köra in. När vi kommer fram är här också ”vägens ände” dvs allmän väg slutar vid parkeringen. Dags för ”uppmjuknings-promenad” kan man säga, gå in skorna, Ruth ställer in gåstavarna och vi promenerar in i Nassfeld, en dalgång med en krans av berg som Kreuzkogel 2686 m.ö.h, Salesenkogel 2680 m.ö.h på norra sidan och Hohe Greisel 2974 m.ö.h och Schareck 3123 m.ö.h på den södra, dessutom flertalet hisnande bergstoppar däremellan. Det är fina vandringsleder just här och det känns utmärkt bra första dagen. Vi går mot Veitbauernhütte som ligger längst in i dalen. Passerar kohagar, Schareckalm, Pottinger Hütte, Moises Hütte, Nassfeldalm. Här ligger almarna nästan på rad, där kan man få sig någonting till livs. Mycket är egentillverkat, som ost, smör, bröd, skinka, korv och snaps.
Luften är kristallklar, myggfri natur, korna betar på alpsluttningarna, i dalgången hörs koskällor, himlen är klarblå. Detta är Hohe Tauern. Underbart helt enkelt! Här upplever man en levande landsbygd mitt i alltihopa.

Vi vänder tillbaka och passerar då Nassfeldalm, det stället håller öppet från början av juni till mitten av september. Vintertid är det otroligt mycket snö här, och då ser man knappt var almarna ligger. Vi går i nordvästlig riktning och ser Bockhartseehütte på 1933 m.ö.h. rakt framför oss. Den hüttan skall få ett besök också. Vi börjar vandringen uppåt. På vägen upp stöter jag på ett antal getter ute på en bergskam. En vidunderlig utsikt möter en när man kommit fram, häpnadsvärt vackert. På vandringen ned igen känns det nästan jobbigare att gå utför än uppför kommer jag på.
-Nu skulle det vara gott med en ”Kaffee mit Apfelstrudel”, säger Ruth när vi kommit ned och satt oss i bilen.

På den slingrande vägen tillbaka mot Bad Gastein passar vi på att svänga upp till Gasteiner Heilstollen. Det är ett ställe värt ett eget reportage. Där kan man nämligen få en speciell hälsoterapi med radon direkt inne i berget. I Radhausberget hade man på 1600-/1700-talet guld och silver-brytning men nu rullar små vagnar med människor rakt in i berget, det tar cirka 15 minuter till slutdestinationen. Där inne ligger man på britsar och får 44KBq/m3(44 kilobecquerel per kubikmeter) radonstrålning direkt ifrån berget. Detta är en unik terapi som stimulerar kroppens mekanismer så att självläkande krafter kommer i gång. Heilstollen-terapin sägs vara bra för kroniska sjukdomar. Vi gör ingen behandling, men är fikasugna. Och ser man på! På en skylt utanför deras cafe’ står skrivet med vit krita på svart, ”Kaffee und Apfelstrudel mit vanillesauce”. Som hittat!

Skönt att komma tillbaka till lägenheten och sätta sig på balkongen, vila benen och gassa i solen med en kall Stiegl och reflektera över dagen, ”after walk”. Ölet Stiegl är förresten Österrikes äldsta bryggeri med anor tillbaka till 1492. Mozart lär ha druckit deras dryck.

Dagen då det blev lite sämre väder passade vi på med en bilutflykt till Zell am See som ligger ca 56 km från Bad Gastein. Till Zell am See gick min andra skidresa till alperna 1978. Det roliga var när vi kom in i staden, jag kände ju inte igen mig efter alla år. Men plötsligt kände jag på mig, jag svängde vänster vid en korsning, och efter en bit uppför gatan på höger sida ligger Alpenrose, pensionatet jag då bodde på. Det såg precis likadant ut fastän nu med fina blommor hängande i blomlådorna på balkongerna.

Kul var återseendet av Alpenrose. Sent på eftermiddagen är vi tillbaka i Bad Gastein igen och det börjar kurra i magarna igen. Middagen intas på Banhof restaurangen. Banhof restaurangen ligger vägg i vägg med järnvägsstationen i Bad Gastein och där verkar restauranginteriören konserverad. Det ser likadant ut som för 24 år sedan då jag och min son var här på skidsemester, bortsett från nya gardiner och några andra attiraljer. Man känner någon sorts trygghet i det man känner igen, känns det som. Hur kommer det sig egentligen ?
Här intas Wienerschnitzel med tillbehör och en stor kall öl, bara ett måste när jag är i Österrike. Mumsfillibabba. Innan vi lämnar restaurangen träffar jag ägaren Dieter Schmelz. Han är tysk och drivit restaurangen sedan 1999.
- Nu kör jag två år till, sedan flyttar jag hem till Tyskland och blir pensionär, säger han. Han tycker att kunderna nuförtiden inte spenderar lika mycket som förr, troligtvis den ekonomiska krisen tror han är orsaken. Man får ju hoppas att någon tar över denna anrika restaurang där tiden ser ut att ha stått still. Väl värt ett besök. Vart har alla våra svenska järnvägsrestauranger tagit vägen ? varför finns inte flera kvar ?

Alpveckan i Bad Gastein har bara börjat. Bergen Stubnerkogel och Graukogel vandrar vi på, vi besöker borgen Hohenwerfen där filmen örnnästet spelades in, ser falkuppvisning, badar i varma källor. Här finns stort utbud för att ha en aktiv semester och riktigt bra hotell.

Det är så hälsosamt och stärkande i Alperna(fjällen)…., den gamla dängan stämmer, efter alla upplevelser under alpveckan. Oundvikligt jämför man med svenska fjällen, här är det mygg- och knott-fritt, men desto mera kossor ses på bergssluttningarna.

Åker du hit, missa inte Felsentherme. Det stället har flera pooler med 24-36 gradigt varmt källvatten direkt från berget samt flera olika bastubad. En värld av ”wellness”. Gasteinerdalen har anor flera hundra år tillbaka som kurort och det finns många intressanta spa-anläggningar att besöka.

Åter sitter vi i Dash 8:an och den taxar nu ut till runway 33. Hemresan går åter via Wien.
Varför har man inte varit ned hit på sommaren förr ? får lov att klämma i med klyschan ”bättre sent än aldrig”. En tur till Gasteinerdalen och Bad Gastein på sommaren är något jag varmt vill rekommendera dig. En tur hit är rena hälsokuren, som någon uttryckte det.
Clear for takeoff!
Dela med andra:    

Kommentarer
Roy säger:
Strålande blogginlääg, vilken detaljerad guide till Alpernas sommarfröjder. Gillar själv Alperna sommartid, brukar vara i Schweiz någon vecka varje år..

Härlig läsning!
Hälsningar,
Roy
Postat 2013-10-11 17:25  Anmäl

Skriv kommentar
Arkivet
Visa alla

Senaste inläggen

Gastein
6 år sedan
I "byn" igen, Belwobyn Åre
6 år sedan
En annorlunda resa
6 år sedan