Vem är en turist?
Ovan är en fråga som antingen får ett mycket snabbt svar genom konsensus eller en som skapar debatt.
En undersökning (jag läste den i 'Forskning och Framsteg' har jag för mig) visar att 90% inte ser sig som turister/vanliga turister medan de 10% som ansåg sig vara det gjorde samna sak som de tidigare nämnda 90 procenten.
Så vem är en turist?
En undersökning (jag läste den i 'Forskning och Framsteg' har jag för mig) visar att 90% inte ser sig som turister/vanliga turister medan de 10% som ansåg sig vara det gjorde samna sak som de tidigare nämnda 90 procenten.
Så vem är en turist?
Akademiskt sett så finns det en definition:
"Enligt Världsturismorganisationen (World Tourism Organisation, UNWTO) är en turist:
” [...] en person som för nöjes skull är minst tio mil från sin folkbokföringsadress under minst 24 timmar, enligt den kategorisering som är underlag för beräkningar av turistnäringens statistik."
Sedan kommer ju en subjektiv bedömning in.
Personligen känner jag mig som en turist när jag är på en plats med syfte att se och uppleva något under min fritid och som känns främmande för mig, oftast pga att det är ett förstagångsbesök.
Det gör tex att jag inte känner mig som en turist när jag är i Paris (kanske 20 besök bakom mig) även om jag definitionsmässigt är det.
"Enligt Världsturismorganisationen (World Tourism Organisation, UNWTO) är en turist:
” [...] en person som för nöjes skull är minst tio mil från sin folkbokföringsadress under minst 24 timmar, enligt den kategorisering som är underlag för beräkningar av turistnäringens statistik."
Sedan kommer ju en subjektiv bedömning in.
Personligen känner jag mig som en turist när jag är på en plats med syfte att se och uppleva något under min fritid och som känns främmande för mig, oftast pga att det är ett förstagångsbesök.
Det gör tex att jag inte känner mig som en turist när jag är i Paris (kanske 20 besök bakom mig) även om jag definitionsmässigt är det.
Jag känner mig som en turist bara jag åker till en annan stad i vårt land. Jag är ju inte hemma där liksom och hittar inte och det kanske finns något sevärt även där.
I Goa där min familj bor känner jag mig numera mindre som en turist även om jag ligger och solar och badar som andra turister men där är jag nog mer "hemma" än på fler ställen i vårt eget land.
Mvh
I Goa där min familj bor känner jag mig numera mindre som en turist även om jag ligger och solar och badar som andra turister men där är jag nog mer "hemma" än på fler ställen i vårt eget land.
Mvh
De tre nyckelorden in UNWTOs beskrivning är ju ”för nöjes skull”.
En turist är på resa utan plikter. För att upptäcka. För att det roar. För att det ger ett inre lugn. För att få sol på näsan. Because whatever floats one's boat.
Finns det laddning i ordet, så har det nog att göra med människors självbild...
Att vara turist är ju inte automatiskt detsamma som schablonbilden av flip-flopförsedda grupper av människor på solig destination, hukandes under parasoller. Backpacker, överambitiös fotograf, extremsportare eller seasoned safari traveler som är på plats oavlönat, utan tvång, utan fast bostad = tourist to the bone!
Sålunda: Jag är en glad turist. Även om jag ibland planlägger noga och naivt nog må ha förhoppningen att komma hem med tusen säljbara bilder, så är jag (trumvirvel och fanfar!) turist. Givetvis. Vad skulle jag annars vara?
Cheers,
:: hkn ::
En turist är på resa utan plikter. För att upptäcka. För att det roar. För att det ger ett inre lugn. För att få sol på näsan. Because whatever floats one's boat.
Finns det laddning i ordet, så har det nog att göra med människors självbild...
Att vara turist är ju inte automatiskt detsamma som schablonbilden av flip-flopförsedda grupper av människor på solig destination, hukandes under parasoller. Backpacker, överambitiös fotograf, extremsportare eller seasoned safari traveler som är på plats oavlönat, utan tvång, utan fast bostad = tourist to the bone!
Sålunda: Jag är en glad turist. Även om jag ibland planlägger noga och naivt nog må ha förhoppningen att komma hem med tusen säljbara bilder, så är jag (trumvirvel och fanfar!) turist. Givetvis. Vad skulle jag annars vara?
Cheers,
:: hkn ::
Jag kan heller inte se vad man annars ska kalla sig. Jag tycker att jag är turist så fort jag åkt till ett ställe för nöjes skull, dvs inte för att besöka någon eller jobba. Men ska man jobba eller besöka någon är man kanske "deltidsturist".
Att vara turist är väl heller inget att skämmas för? Kanske snarare vara stolt, det är ju inte alla som har möjligheten att resa för nöjes skull.
Att vara turist är väl heller inget att skämmas för? Kanske snarare vara stolt, det är ju inte alla som har möjligheten att resa för nöjes skull.
Absolut turist. om än en vetgirig sådan.
Men jag tycker att man kan skilja turism mellan rekreations turism och att turista i ett land för att lära sig något om landet och dess kultur. kort o gott, om man vill ha det bra och nöjer sig med detta eller om man har ett genuint intresse av landet man åker till och dess förutsättningar.
Men jag tycker att man kan skilja turism mellan rekreations turism och att turista i ett land för att lära sig något om landet och dess kultur. kort o gott, om man vill ha det bra och nöjer sig med detta eller om man har ett genuint intresse av landet man åker till och dess förutsättningar.
Njae Joakim, det funkar inte för mig. Jag väljer ju ofta resmål där jag kan kombinera strandslappande med lokalatkulturenturism, arkeologiochhistoriaturism och framför allt mat- och dryckturism. Allt är turistande på sitt sätt. Behövs inte skiljas åt.
När jag var yngre var jag väldigt rädd för att bli betraktad som turist. Jag är uppväxt på Gotland. Turist hade en väldigt dålig klang - det gällde typ bara de störiga stockholmarna som stannade i en vecka och skrek, skräna och skitade ner. De andra turisterna kallades sommargäster eller besökare :)
Det tog mig några år att inse att alla egentligen var turister i egentlig mening.
När jag var yngre var jag väldigt rädd för att bli betraktad som turist. Jag är uppväxt på Gotland. Turist hade en väldigt dålig klang - det gällde typ bara de störiga stockholmarna som stannade i en vecka och skrek, skräna och skitade ner. De andra turisterna kallades sommargäster eller besökare :)
Det tog mig några år att inse att alla egentligen var turister i egentlig mening.
Citerat från Lillaannaj:
Njae Joakim, det funkar inte för mig. Jag väljer ju ofta resmål där jag kan kombinera strandslappande med lokalatkulturenturism, arkeologiochhistoriaturism och framför allt mat- och dryckturism. Allt är turistande på sitt sätt. Behövs inte skiljas åt.
När jag var yngre var jag väldigt rädd för att bli betraktad som turist. Jag är uppväxt på Gotland. Turist hade en väldigt dålig klang - det gällde typ bara de störiga stockholmarna som stannade i en vecka och skrek, skräna och skitade ner. De andra turisterna kallades sommargäster eller besökare :)
Det tog mig några år att inse att alla egentligen var turister i egentlig mening.
Som Ekenskis tar jag illa vid mig... Njae Joakim, det funkar inte för mig. Jag väljer ju ofta resmål där jag kan kombinera strandslappande med lokalatkulturenturism, arkeologiochhistoriaturism och framför allt mat- och dryckturism. Allt är turistande på sitt sätt. Behövs inte skiljas åt.
När jag var yngre var jag väldigt rädd för att bli betraktad som turist. Jag är uppväxt på Gotland. Turist hade en väldigt dålig klang - det gällde typ bara de störiga stockholmarna som stannade i en vecka och skrek, skräna och skitade ner. De andra turisterna kallades sommargäster eller besökare :)
Det tog mig några år att inse att alla egentligen var turister i egentlig mening.
:-D
Oj förlåt, visste inte att du hade varit på Gotland och skrikit, skränat och skräpat ner :D
Ordet turist har ofta en dålig klang.
I resetidningar kan man ju t ex tänka tanken att byta ut ordet turist mot vilket folkslag som helst. Snacka om hets mot folkgrupp.
Själv tycker jag inte turist vara trist, snarare tvärt om - i dialog med andra turister får man ofta bra tips mm.
I resetidningar kan man ju t ex tänka tanken att byta ut ordet turist mot vilket folkslag som helst. Snacka om hets mot folkgrupp.
Själv tycker jag inte turist vara trist, snarare tvärt om - i dialog med andra turister får man ofta bra tips mm.
Jag ser mig själv som turist när jag besöker ett land för att göra alla turistiga saker, se alla sevärdheter och göra sådant som är typiskt turistigt. När jag var i London och åkte de röda bussarna för att se Big Ben och London Eye kände jag mig som den typiska turisten med kameran hängandes på armen.
Jag ser mig absolut inte som turist i New York där jag kan gatorna utantill och har guidat både turister och lokalbefolkning ett flertal gånger. Jag är inte där som turist och jag beter mig inte som turist. Jag har inget intresse av att se sevärdheterna längre eller äta på något överhypat turistställe. Jag har skaffat mig en vänkrets där och blir igenkänd på ställen där jag är återkommande kund varje gång jag åker tillbaka. Jag känner mig som en del av lokalbefolkningen, och de ser mig som en New Yorker. Men jag var absolut en turist i New York en gång i tiden!
Jag ser mig absolut inte som turist i New York där jag kan gatorna utantill och har guidat både turister och lokalbefolkning ett flertal gånger. Jag är inte där som turist och jag beter mig inte som turist. Jag har inget intresse av att se sevärdheterna längre eller äta på något överhypat turistställe. Jag har skaffat mig en vänkrets där och blir igenkänd på ställen där jag är återkommande kund varje gång jag åker tillbaka. Jag känner mig som en del av lokalbefolkningen, och de ser mig som en New Yorker. Men jag var absolut en turist i New York en gång i tiden!
Ordet turist har definitivt en klang som drar åt det mindre fina hållet. Allt handlar väl som det mesta om självbilden man har? Ingen vill vara det som alla andra tycker är sämst, tex turist vs inte turist? Jag sitter just nu i trädgården till lägenheten i New Jersey som jag lånar och känner mig definitivt inte som en turist men det är jag ju ändå.
www.svenskaresebloggen.wordpress.com
www.svenskaresebloggen.wordpress.com
Läste nyligen en beskrivning som jag gillar - att det finns två olika typer av turister, den ena som åker till en plats och framför allt frågar sig vad kan den här platsen erbjuda mig och den andra som åker till en plats och framför allt frågar sig vad gör de här/hur ter sig livet här. I och för sig gör man väl lite av båda delarna på en resa men kanske med betoning på den ena eller den andra.
Och där kom den, ja...
Merete Mazzarella, professor i litteraturhistoria, skriver en Under-Streckare om en ny bok.
Rubriken: ”En vädjan till den ofrivillige turisten”
I ljuset av vår diskussion här ovanför innehåller den ett par intressanta passager:
http://www.svd.se/en-vadjan-till-den-ofrivillige-turisten/om/kultur:under-strecket
”Professorn Ilan Stavans och journalisten Joshua Ellison är två amerikaner som är övertygade om att vårt resande har deklinerat, att det har blivit mer robotlikt, att dess spänning har blivit mer mekanisk, för att inte säga programmerad. Att vi ständigt ser nya saker utan att något längre känns nytt på riktigt. I sin bok ”Reclaiming Travel” (Att återerövra resandet, Duke University Press, 168 s) vädjar de om att fler igen skulle våga vara resenärer snarare än turister.”
Och senare:
”Att vara en riktig resenär är framförallt att ta sig ur sin bekvämlighetszon, att våga ta risker, att bejaka osäkerheten. Det är också att vara öppen för det främmande.”
Själv tycker jag att författarna till boken baserar hela dess existens på en konstruerad konflikt.
De bortser från att vi människor gör synnerligen medvetna val – och att vi har olika skäl att resa vid olika tillfällen.
Att jag ena veckan bara vill vila upp mig och få lite sol på näsan gör mig inte till ett lallande kolli. Jag är fullt kapabel att månaden efter resa till Centralafrikanska Republiken och där besöka pygméer, hälsa på musikforskare och fotografera låglandsgorilla. Att påstå att det ena är mer riktigt och finare än det andra är verkligen att underskatta oss som reser.
Well, well... kanske har SvD bara ett tunt inflöde av material så här i juli?
:: hkn ::
Merete Mazzarella, professor i litteraturhistoria, skriver en Under-Streckare om en ny bok.
Rubriken: ”En vädjan till den ofrivillige turisten”
I ljuset av vår diskussion här ovanför innehåller den ett par intressanta passager:
http://www.svd.se/en-vadjan-till-den-ofrivillige-turisten/om/kultur:under-strecket
”Professorn Ilan Stavans och journalisten Joshua Ellison är två amerikaner som är övertygade om att vårt resande har deklinerat, att det har blivit mer robotlikt, att dess spänning har blivit mer mekanisk, för att inte säga programmerad. Att vi ständigt ser nya saker utan att något längre känns nytt på riktigt. I sin bok ”Reclaiming Travel” (Att återerövra resandet, Duke University Press, 168 s) vädjar de om att fler igen skulle våga vara resenärer snarare än turister.”
Och senare:
”Att vara en riktig resenär är framförallt att ta sig ur sin bekvämlighetszon, att våga ta risker, att bejaka osäkerheten. Det är också att vara öppen för det främmande.”
Själv tycker jag att författarna till boken baserar hela dess existens på en konstruerad konflikt.
De bortser från att vi människor gör synnerligen medvetna val – och att vi har olika skäl att resa vid olika tillfällen.
Att jag ena veckan bara vill vila upp mig och få lite sol på näsan gör mig inte till ett lallande kolli. Jag är fullt kapabel att månaden efter resa till Centralafrikanska Republiken och där besöka pygméer, hälsa på musikforskare och fotografera låglandsgorilla. Att påstå att det ena är mer riktigt och finare än det andra är verkligen att underskatta oss som reser.
Well, well... kanske har SvD bara ett tunt inflöde av material så här i juli?
:: hkn ::