Dag för dag: Resealbumet "Mallorca till fots" av Sannarosell

5 juni 2012 - Puerto de Soller, Mallorca, Spanien
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
8 juni 2012 - Puerto de Soller, Mallorca, Spanien
8 juni 2012 - Deia, Mallorca, Spanien
10 juni 2012 - Puerto de Soller, Mallorca, Spanien
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
22 juni 2012 - Soller, Mallorca, Spanien
Upptäck ett Mallorca bortom parasollträngsel, paraplydrinkar och Bamseklubbar. Välj istället vandring bland olivlundar och citronträd, med makalösa utsikter över pittoreska bergsbyar och klippiga havsvikar. Den lilla spanska ön vi trodde vi kände så väl, efter år av charterturism, visar här sina lugna och genuina sidor.

Var, hur och när

Resans mål var att vandra i berg och dalar i Tratamuntanas vackra landskap. Bergskedjan är Mallorcas ryggrad, som sträcker sig som en bred kam över den nordvästra delen av ön. Här växer många olivträd som ger svalkande skugga åt den torra växtligheten och solskydd till de betande fåren.
Under den varma juniveckan som vi spenderade i vandringsskorna, gick vi några timmar under de tidiga och svala morgnarna medan vi på eftermiddagarna tog igen oss på stranden. Gröngölingar som vi är när det kommer till vandring, lärde vi oss ett och annat längs vägen.

Port de Sóller

Vi utgick från Port de Sóller vid kusten, som ligger drygt 5 minuters busstur från den större staden Sóller. ”Port” var dock inte den pittoreska fiskebyn vi hade drömt om, men allt finns ändå här i komprimerad form: pir, vacker strand, härligt bad, många caféer, barer och små strandshopar. Men vi saknade ett mysigt torg, ett hjärta i byn som knyter samman stadskärnan. Men allt ligger nära och bra i Port och det är väldigt enkelt att ta sig runt till olika vandringsleder härifrån, som ligger på olika nivå beroende på orken för dagen och säsongens väder.

Blommiga byn Deia

Första turen slutade inte alls i den pittoreska lilla byn Deia som vi hade sett framför oss, utan längs motorvägen M10:an vars asfalt var så brännhet att det skulle gått att steka ägg. Lärdomen var att inte titta för mycket på de vackra fikonträden eller mandelblommorna och heller inte lita på magkänslan när vi missat någon liten vägvisning… Med det i bagaget förberedde vi oss bättre inför nästa dags vandring: med karta, klocka, bussarnas tidtabell, nytt mod och framförallt blick för vandringsskyltarna.

Biniaraix och Fornalutx – byar på rad

Andra turen hade siktet inställt på två gamla byar; Biniaraix och Fornalutx som ligger på behagligt gångavstånd från Sóller, ca 2 timmar. Välutrustade startade vi mot Binaraix som vi nådde efter en lätt vandring på grusvägar kantade av dignande citron- och apelsinträd. En mycket liten by med några smala gränder mellan stenhusen.

Med glatt mod fortsatte vi för att nå Fornalutx och Mallorcas äldsta torg. När vi kom ifatt en liten grupp vandrare och deras guide kände vi oss helt i trygga händer och slöt oss till den käcka skaran som var utrustade med walkie-talkies och stavar. Vandringen blev brantare och brantare och sick-sack-stigen tycktes aldrig ta slut. Efter nästa krön måste vi kunna se ”vår” by eftersom vi gått långt längre än vad vi räknat med, tänkte vi förstås! Nu hade vi klockan till hjälp. Då upptäcker vi till vår förtvivlan att vi återigen ”gissat” oss till rätt väg och hamnat fel. Vandringsgruppen skulle på en riktig långvandring runt sjön Cuber och inte alls till Mallorcas äldsta torg. Besvikna på oss själva var det bara att ta samma väg nerför berget och noga följa den goda skyltningen till den efterlängtade byn och en paus på ett mycket idylliskt torg. Det var en underbar by med kullerstenar, fikonträd och flera torg. Väl värd att besöka trots omvägen över berget.

Viken vid Deia

Efter tre dagars vandring var åkommornabara varit lite stela vader och knackliga höfter. Solkräm, sköna skor och hatt är alltså att rekommendera! Den fjärde dagen toppade vi vår vandringsresa, så att säga, på längden och höjden. Målet för dagen var Cala de Deia, en vacker vik som ligger dryga kilometern nedanför den högt belägna byn, Deia. Det var en svettig vandring som tog oss genom djungelsnår, över stäpper, längs stupande klippor och under barriga trädgrenar men också genom lummiga lundar av olivträd och doftande lavendel. Turen tog dryga tre timmar enkel väg och nivån är medelsvår, eftersom turerna uppför och nedför berget verkligen känns i benen. Väl framme vid viken möttes vi av stormande vindar från havet. Efter en skön fikapaus med fläkt i håret stegade vi uppför mot själva byn för att fota den vackra kyrkogården och de blommande fönstergluggarna.

Bränslepåfyllning för vandrare

Att vandra på morgonen och ha siesta efter lunch är en utmärkt kombination som både kropp och knopp mår bra av. Vi tog tillfället i akt att frossa i Mallorcas alla solmogna grönsaker och kompletterade med färdiga tortillas och piroger från bageriet runt hörnet. Den spanska grönskakssoppan gazpacho (i tetrapak) är också en svalkande belöning för hungriga vandrare.

Vackra vändan till Sóller

Ny morgon och nya möjligheter. Lusten att ta på sig vätskebältet, dra ner solhatten över öronen och ge sig iväg var lika stor varje morgon. Vi hade tidigare tagit lokalbussen till grannbyn Sóller men nu ville vi istället ta vandringsleden. Det var en väldigt fin vandring genom små kvarter där en señor Alfonso börjat sälja färskpressad apelsinjuice till förbipasserande törstiga vandrare. Vi gick genom fårhagar och möttes av en vänlig tacka som tog täten och skuttade framför oss som en av naturens guider. Vi kunde plocka med oss några saftiga och riktigt söta citroner från trädens grenar eller ta från korgar som stod vid vägkanten med överblivna frukter. Sóller är den största byn i området och ståtar med en vacker kyrka och ett större Plaza España än de andra byarna. I Sóllers utkanter är turisterna färre och de äldre spanska herrarna fler vid kaffebarerna. En iskaffe eller färskpressad juice vid en sådan bar smakar alldeles underbart och ger ny energi till att fortsätta gå en stund till.

Avslutning med makalös utsikt

Sista vandringen gör vi till utsiktpunkten Torre Picada intill Port de Sóller. Efter att ha gått uppför, uppför och genom några skogsdungar så breder en himmelsk vy ut sig. Som en Törnrosaborg ståtar stenborgen vid klippstupen. Vi lutar oss försiktig ut över avsatsen och ser måsarnas ryggar nedanför oss och en båt som ser ut som en prick i vågskummet. Vi ser havet smälta samman med horisonten och tycker det är alldeles underbart att leva!

En veckas vandring går fort när man har tempot uppe. Vi har lärt oss en del längs vägen som helt klart gör oss till lite bättre vandrare inför nästa resa, och fått många fina minnen att spara i skattkistan.

Snabba tips till vandraren:
- Tänk på att många affärer stänger för siesta mellan kl 13 och 17.
- Gå upp med tuppen så slipper man stekande sol mitt på dagen
- Köp kaffe ståendes i baren, billigare och lite spanskare
- Stretcha, för att rädda morgondagen!
- Torkad frukt är vandrarens bästa vän när blodtrycket dyker