Dag för dag: Resealbumet "Kina" av Rommetorp

Genom portens läge framför Förbjudna staden, och genom de historiska händelser som har skett på porten och på Himmelska fridens torg, har porten fått stor politisk betydelse. På 1900-talet har det betytt att porten återkommande har prytts med porträtt över vördade personer, slagord etc. Under folkrepublikens tidigare år, så hängdes vid speciella tillfällen porträtt upp över Sun Yat-sen, Mao Zedong, Marx, Engels, Lenin och Stalin. Hedersplatsen över mittingången reserverades för Sun Yat-sen.

Sedan Mao Zedongs död 1976, har dennes porträtt hängt över mittingången, medan murarna i väster och öster har haft stora plakat; den vänstra lyder: "Länge leve Folkrepubliken Kina" medan den högra lyder "Länge leve den stora enheten av världens folk" Det högra plakatet lydde tidigare "Länge leve Mittens folks regering" och båda plakaten är skrivna med de moderna förenklade kinesiska tecknen istället för de traditionella. Uttryckssättet har en särskild symbolisk betydelse. Uttrycket "länge leve" reserverades traditionellt för de kinesiska kejsarna, liksom palatsbyggnaderna i sig. Men frasen kan alltså nu också användas om folket, det officiellt centrala i folkrepubliken.

Mao Zedongs mausoleum

Mao Zedongs mausoleum

Byggnaden är 66 meter lång, 37 meter bred och 32 meter hög. Liksom andra officiella kejserliga byggnader har porten också kejserliga takdekorationer i form av lejonskulpturer på taknocken med mera. Framför porten står två stenlejon och två ytterligare sådana vaktar broarna över vallgraven framför porten. I kinesisk mytologi och kultur anses lejon skydda människor från onda andar.

Himmelska fridens torg eller mer korrekt Torget vid Himmelska fridens port (Tiān'ānmén Guǎngchǎng 天安門廣場 eller 天安门广场) är världens största torg, beläget i centrala Peking i Kina utanför Himmelska fridens port som leder till den Förbjudna staden. Det är 880x500 meter eller 440 000 m². Största delen av torget är en stor öppen yta för militärparader.

På platsen där Himmelska fridens torg nu ligger, låg tidigare det kinesiska kejsardömets ministerier. De enda av de ursprungliga byggnaderna som bevarats är den sydliga stadsporten Qianmen och porten mot den Förbjudna staden, Tiananmen. Dess två massiva stenportar förbands ursprungligen av en låg processionskorridor i nord-sydlig riktning. Korridoren omgärdades på båda sidor av höga stenmurar och användes av kejserliga processioner vid kejsarens resor och officiella högtider

Qianmen porten vid utkanten av Himmelens fridens torg Porten uppfördes första gången 1420 och har sedan dess förstörts, återuppbyggts och byggts om flera gånger. Den var ursprungligen inte så massivt byggd som ett stort porttorn som byggnaden är idag. Den såg istället ut som en mer traditionellt utsmyckad och utformad kinesisk port, en så kallad paifang. Denna ursprungliga port byggdes då upp som en exakt kopia av en paifang-port vid kejsarbyggnaderna i Nanjing och denna port ärvde det äldre namnet Chengtianmen (se ovan).

I juli 1457 skadades porten av åskeld, och brann ner helt och hållet. 1465 beordrade Chenghua-kejsaren ministern för konstruktionsministeriet (översättning) Zi Gui ,att se till att återuppbygga porten. Vid detta tillfälle ändrades utförandet och porten fick det utseende den har idag. Under kriget vid Mingdynastin slut fick porten skador igen: 1644 brändes porten nämligen ned av rebeller ledda av Li Zicheng. Efter Qingdynastins etablering och när manchuerna hade lyckats erövra hela det egentliga Kina, började porten 1645 att återuppbyggas igen. Sex år senare 1651 var byggnaden färdig och då fick porten sitt nuvarande namn.

Himmelska fridens port återuppbyggdes och reparerades igen 1969-1970. Porten var då omkring 500 år gammal och byggnaden var nergången, delvis beroende på mycken användning under 1950- och 1960-talen. Porten hade blivit en nationell symbol, och den dåvarande premiärministern Zhou Enlai beordrade att återuppbyggnaden skulle hållas hemlig. Hela byggnaden täcktes av byggnadsställningar, och projektet kallades officiellt för "renovering". Det yttre utseendet blev oförändrat samtidigt som byggnaden gjordes mer motståndskraftig mot jordbävningar och fick moderna bekvämligheter som hiss, vattentillgång och värmesystem.[2]

Himmelska fridens port ansågs inte ursprungligen vara Förbjudna stadens huvudingång som idag, utan ansågs officiellt istället leda in till Kejsarstaden, staden för kejsardömets ämbetsmän i norra delen av Peking. Förbjudna staden i sig hade i princip endast kejsarfamiljen och särskilda ämbetsmän, eunuck-ämbetsmän, tillträde till.

Himmelska fridens port är också den första av tre portar som leder in till Förbjudna staden. Den tredje och sista porten Wumen "Meridianens port", var ursprungligen officiell huvudingång till Förbjudna staden. Den mellanliggande porten kallades Duanmen (pinyin: Duānmén, förenklad kinesiska: 端门; traditionell kinesiska: 端門; ), som betyder "det Upprättståendes [eller] Beståendes port". Duanmen ser ungefär likadan ut som Himmelska fridens port med endast ett porttorn, medan Wumen däremot är ett porttornskomplex med sammanlagt fem torn.

Inom hela staden var Himmelska fridens port den tredje porten från den yttre stadsmuren sett. Mycket av stadsmuren är idag dock sedan länge rivet för att ge plats åt stora vägar och järnvägar runt det gamla Peking, men vissa portar har återuppbyggts. Porten närmast före Förbjudna staden hette Qianmen, "Kinaporten".

En av Himmelens tempels alla byggnader

Sommarpalatset byggdes ursprungligen under Jindynastin runt år 1200 och under Qingdynastin (1644-1911) hade den utvecklats till en lyxig park där kejsarfamiljerna kunde spendera somrarna. Sommarpalatset ligger lite högre än staden så temperaturen är aningen lägre där under sommarhalvåret. År 1860 skadades Sommarpalatset svårt när den engelsk-franska alliansen invaderade och plundrade. Det tog sex år att bygga upp palatsen igen. År 1900 var det dags igen när Peking invaderades av den 8 länder starka alliansen bestående av Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Tyskland, Japan, USA, Italien och Österrike. 1902 var det återuppbyggt igen.

År 1888 flyttade Kejsarinnan Cixi in i Sommarpalatset. Det sägs att hon spenderade 30 miljoner taeler silver (motsvarande ca 1200 ton silver) på att renovera och bygga ut palatset. De pengarna var egentligen en del av försvarsbudgeten och skulle ha använts till att bygga ut bland annat flottan.

Den sista kejsaren störtades år 1911 och år 1924 öppnades palatset för allmänheten