Dag för dag: Resealbumet "25 timmar i Rom 19-20 Juli 2009" av Lengan

19 juli 2009 - Rom, Italien
Klassiker
Vänner med hatt :)
JR Ewing
VM i vattenpolo
kom igen nu!
Can-Aus 6-6
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Alla vägar bär till Rom
Vänskap
Min vän Alicia i Australiens vattenpololag :)
Springsteen i Rom
Min vän Barbara i Italien
Springsteen
20 juli 2009 - Rom, Italien
Springsteen med sin mamma på scenen
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Olympiastadion
Kommentarer: 2 Skriv kommentar
21 juli 2009 - Rom, Italien
Jag hade aldrig sett en konsert med Bruce Springsteen utanför Sverige så när hans turne inkluderade
Rom så tänkte jag, varför inte, dit flyger ju Ryanair billigt, det är en fin stad och jag kunde säkert få
lite hjälp att fixa biljett av mina Italienska vänner som jag träffat på Springsteens konserter i Sverige.
Fixade flyg, hittade biljett på en fansida på facebook och planeringen var igång. Han som sålde biljetten
var från Italien så jag bad honom skicka den till en vän utanför Milano, Barbara. Jag visste att hon skulle
på konserten och det var billigare att skicka biljetten till henne än till Sverige.
Jag bokade flyg dit söndag och hem måndag, 25 timmar i Rom, tight men lite udda = kul :)
Vore väl ändå lite trist att åka själv så jag började pressa min kompis "Peson" att följa med.
Det behövdes inte mycket övertalning innan han bokade flyg! Jag visste även att sim-VM skulle pågå
i Rom då och att en tjej som jag träffade under OS i Peking skulle vara på plats. Hon är målvakt i det
Australienska laget så det hade ju varit kul att se en match. Jag trodde dock att dom skulle spela dagen
efter att jag åkt hem MEN hon mailade och skrev att första matchen var på söndagen kl 15, kanon!
Vi kunde se fram mot kultur, idrott och Springsteen på några timmar.
Vid 11-tiden på förmiddagen checkade vi in på hotellet Hotel Dei Mille. Helt ok, 150 meter från den stora
centralstationen, enkelt bra rum och bra frukost. Vi tog tunnelbanan till Colosseum för att uppleva lite
kultur när vi ändå var i Rom. Hettan lamslog oss så vi köpte en varsin stråhatt, passade oss turister bra.
Kulturen var avklarad, nu ville vi ha lite idrott. Efter en härligt snabb taxifärd var vi framme vid arenan.
Jag visste att Alicias match skulle börja 15.00 men tjejen i biljettkassan påstod att den var 17.00....
Jaja, vi köpte biljetterna men var ändå lite osäkra. Lika bra att kolla upp tänkte vi och gick till arenan
för vattenpolo. På vägen dit passerade vi de andra arenorna för bla simhopp och synkroniserad simning..
Väl på plats frågade vi flera funktionärer om matchstart men ingen visste något. En härlig OS-stämning
gjorde sig påmind, mycket folk, många arenor, hög musik, fint väder och funktionärer som inget vet :)
Till sist fick vi svar, jodå, 15.00 och vi som hade fel biljetter.... Äh, vi chansade och räckte fram våra
plåtar och vi kom in :) Ouuuhhh sååå varmt det var på läktaren!! Ingen skugga, bara att härda ut...

Så var det dags för vår första vattenpolomatch någonsin. Australien-Kanada. Nationalsånger och sen ner
i vattnet. Målvakt och 6 utespelare. Det blev en tuff fight men många utvisningar och straffar.
Vi hejade så gott vi kunde och Australien ledde in i det sista men matchen slutade till sist 6-6.
En besviken Alicia kom upp på läktaren och hälsade på oss. Hon såg inte fram mot kvällen, då skulle dom
nog få höra hur dåliga dom varit från coachen. Efter en stund var hon tvungen att gå eftersom hela laget
väntade på att få åka till hotellet. Jag och Peson kände att vi behövde skugga så vi gick vidare.

Jag fick sms från en kompis hemma som krävde att vi måste gå på synkroniserad simning...haha
Vi gjorde ett försök men hade ju fel biljetter.... Vi såg storbildsskärmen inne på arenan och..ja..inte gjorde
det väl så mycket att vi inte kom in hahaha den sporten.....hm.

Nä det blev mat istället, beställde en hamburgare och såg fram mot en saftig bit....fick en korv med bröd..
Inte så nöjd men Peson skrattade gott medan han åt sin pizza....
Sen träffade jag Barbara som kom med min biljett. Jaha, kindpussar skulle det vara... Det är man ju inte
så van vid men jag träffade rätt i alla fall :) Sen klev vi in på Olympiastadion. En härlig arena som jag
besökt två månader tidigare under finalen i Champions League. Vi köade för att få plastband runt
handlederna som gav tillträde till området närmast scenen men det såg hopplöst ut. Då löste det sig när
Barbara lyckades smuggla ut band via en vän till oss så plötsligt stod vi där på kanonplatser tack vare
mina Italienska Springsteen-vänner :)

Så körde Bruce igång med Badlands och hela arenan gav ett makalöst gensvar. Han var så jäkla taggad
och i kulisserna stod hans mamma och moster och njöt. Vi fick favoriter som Thunder Road, Born to run,
Bobby Jean och My city of ruins. En tjej fick komma upp på scenen och dansa i Dancing in the dark och
jublet visste inga gränser när Springsteens mamma och moster kom upp på scenen och dansade till
American land...01.20 på natten.

Efter nästan tre timmars konsert, 22 timmar efter att ha gått upp ur sängen hemma i Sverige så vandrade
vi ut lyckliga från arenan. Vilket dygn!!! Vilka upplevelser! Tur att man har kamera....
07.00 var det uppstigning, frukost och hemfärd. Allt gick så otroligt bra hela tiden så vi bara väntade på
att något dråpligt skulle hända men det gjorde det inte. En kanonresa!!!!!!!!!!
Kommentarer: 1 Skriv kommentar