Bibchens blogg

Så är vistelsen här över för denna gång, men vad gör det när vi bokat för flera år framåt! :-)
Man börjar ana att julen står för dörren.
Även här.

Hasta luego vårt härliga Puerto Mogan, som har det allra bästa novembervädret!

Man kan inte lita på tidvattnet här. Det följer inte 6-timmars-variationen som jag lärt mig.
Vi börjar med att lägga ut våra badhanddukar långt ner på stranden. Skönt att ligga nära vattenbrynet. Oftast lågvatten på fm. Sedan gäller det passa sig! Om man typ ligger och slumrar, kommer plötsligt fötterna att hamna i vatten. Handdukar och skor kan riskera att ses guppande i vågorna.
Måste tänka på att dra upp allt långt upp på stranden, innan man går på lunch!

Den slingriga bergsvägen mellan Puerto Mogan och Taurito är avstängd! P.gr. av att den RASAT!! Som tur var fanns det ingen på den vägsträckan vid rastillfället. Glada att vi numer har motorvägen, annars hade vi med hjärtat i halsgropen varit helt isolerade. Visserligen kunde man kört över själva byn Mogan och tagit norra delen över alla berg.
Fast ändå!!!

O,j vad tiden gått fort.
Familjelivet har reducerats till maken och mig. Barn och barnbarn har nu rest hem. Efter div. havsbad, sandslottsbygge, lekplatsbesök, poolbad, träningslek, barndisco och icke minst min tennisstund med svärsonen, ska vi nu försöka roa oss på egen hand.
Sov länge, tvättade en vittvätt, gick stavgång 0,5 mil, handlade julklappar på marknaden, tog en öl på favoritstället, simmade på djupt vatten, solvilade på stranden. Och i kväll bara vuxenprogram på tv.
Så nog ska vi kunna roa oss på egen hand.
Maken och jag!

Det är en sådan här dag som jag önskar att jag hade långt hår, som bara kunde sättas upp i hästsvans. Det är svårt att hålla en kort frisyr snygg, när man är sjöblöt av svett dagen i ända!! :-)
Visserligen finns det många frisörer här i Puerto Mogan, men de är inte så bra på de blonda, tunna, nordiska hårstråna!

Vi är aldrig hemma på "Fars Dag", så den firar vi utan våra barn med våra vänner. Tekniken för oss samman med barnen som firar sin far via sms, skype och mobilsamtal!
Dagen började med halsont, så det blev en strandvilodag, inga havsbad. Dock kurerar man sig snabbt i en skön solstol på terrassen med en god bok och kvällens ljumma vindar samt vänmiddag på taket. :-)

I väntan på barn och barnbarn har maken och jag nu tillbringat en vecka i vårt novemberparadis Puerto Mogan/Gran Canaria.
Det är alltid varmt första veckan och vi befinner oss mest under än över vattenytan. Inte en vind, inte en krusning på havet. Solen lagomsteker, när man har hög skyddsfaktor. Brunfärgen syns redan, även om det är irriterande med de vita ränderna efter vallarnas skuggande. Fåfäng som man är! :-)
Men vad törstig man blir i värmen. Vi kånkar litervis med vatten i dunkar från vår sora SPAR- affär strax nedanför oss. Bara att ta hissen ner. När maken steker en bit kött tar jag hissen ner och köper an flaska rött.
Semesterlätt!
Det sociala livet tog fart redan första dagen med middag på sta´n, och det fylls på allteftersom dagarna går och vi stöter på gamla och nya bekanta!
Dessutom har vi grannar hemifrån Stockholm som gärna hälsar på (fast de bor inte hos oss).
Vi har "sålt in" Puerto Mogan till flera.