Tips om Funäsdalen

Här hittar du tips, råd och inspiration från oss och våra medlemmar

Populäraste bilderna från Funäsdalen

Svansjökläppen 1050m.ö.h
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
16
Min Nordenfavorit
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5 13
Anderssjöfallet
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
13
Stor-Mittåkläppen 1212 möh
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
9
Svansjökläppen möh 1124
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
9
Anderssjöfallet
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
8
Anderssjöfallet
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
8
En spegelbland skogstjärn
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Anderslindb
8
På väg till Malmbäckstugan
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
8
Morgonvy över Funäsdalssjön
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Anderslindb
1 7
Rolig meny från en av byns pizzerior.
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Grekland
8
Anderssjöfallet
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
6
Friggebo i fjällen
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
6
Det är toppen på Flatruet 975 möh
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5
Det är toppen på Flatruet 975 möh
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5
Anderssjöfallet
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5
Svansjön
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5
Anderssjö forsen
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5
Tårtan eller klappkräm
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Rommetorp
5
Funäsdalen, Härjedalen, Jämtland, Sverige
Av Annis77
4

Blogginlägg om Funäsdalen

Två flugor i en smäll

Copyright © Bejjan888™ STORA MITTÅKLÄPPEN: Längd: 5 km Höjdskillnad: 350 m VOLLDALSHØGDA: Längd ca 6 km Höjdskillnad: 250 m http://www.reseguiden.se/bilder/535673 [Återigen en kylig halvklar morgon.] Stuggrannen hade låtit sina blomkrukor stå ute under natten – lite i det kallaste laget kanske? Idag var planen att slå två flugor i en smäll – alltså bestiga två toppar samma dag. Planen var Stora Mittåkläppen och Volldalshøgda (norsk fjälltopp). Skulle bli växlande molnighet, sol och i princip vindstilla idag – med andra ord en perfekt dag för vandring. Stora Mittåkläppen är också en av de allra mest populära topparna att bestiga, så var ute i god tid för att få parkering och slippa den värsta folkmassan. Mitt mål var att vara framme vid Djupdalsvallens parkering till 09.00. http://www.reseguiden.se/bilder/535674 Så jag lämnade stugan vid 7-tiden på morgonen och började köra längs den smala och kurviga Lofsdalsvägen med sina tvära backkrön. http://www.reseguiden.se/bilder/535675 Men nu, tredje gången gillt, tror jag att kroppen börjat vänja sig med berg- och dalbanan, för åksjukan uteblev men det pirrade till i maggropen ibland över de värsta krönen. http://www.reseguiden.se/bilder/535676 Svängde av på Riksväg 83 och körde fram till Tännäs, därefter körde jag Riksväg 84 mot Funäsdalen. Precis innan Funäsdalen svängde jag av till höger enligt skyltning till Bruksvallarna. Kom fram till Bruksvallarna och svängde in på Mittåkläppsvägen vid 08.30. Detta är en betalväg och det kostar 70 kr för en bil att få passera vägbommen och köra fram till Djupdalsvallens parkering, där leden mot Stora Mittåkläppen börjar. http://www.reseguiden.se/bilder/535677 Efter bommen började en mycket smal drygt 10 km lång grusväg. Man uppmanades att ta det lugnt och att vägen är starkt trafikerad. Men såhär tidigt på morgonen mötte jag inte en enda bil. http://www.reseguiden.se/bilder/535678 http://www.reseguiden.se/bilder/535679 http://www.reseguiden.se/bilder/535680 Det var bra, för då kunde jag stanna till, exakt där jag ville utan att oroa mig för andra bilar och fota med helt perfekta vyer mot Stora Mittåkläppen. http://www.reseguiden.se/bilder/535681 http://www.reseguiden.se/bilder/535682 Kom fram till Djupdalsvallens parkering vid 9-tiden och alldeles intill finns en fäbod med torrdass man kan nyttja. Inte en enda bil fanns på parkeringen – så jag var först för dagen. http://www.reseguiden.se/bilder/535683 I ensamt majestät började jag gå upp längs vandringleden mot toppen. Det började genom Fjällbjörkskog och sedan via spänger upp till fjällheden där det växer mycket blommor, bl.a. orkidéer och blåklockor. http://www.reseguiden.se/bilder/535686#left http://www.reseguiden.se/bilder/535687#left http://www.reseguiden.se/bilder/535688#left http://www.reseguiden.se/bilder/535689#left http://www.reseguiden.se/bilder/535690#left http://www.reseguiden.se/bilder/535691#left http://www.reseguiden.se/bilder/535684 http://www.reseguiden.se/bilder/535685 Ju närmare kläppen jag kom, desto mer insåg jag hur brant fjället verkligen var. Jag kom fram till ett vägskäl, där leden delade sig till en brant led (rakt upp för det branta partiet på kläppen) eller en lite längre och inte lika brant led. Med tanke på att jag skulle bestiga två toppar idag, fick det bli den mindre branta leden. http://www.reseguiden.se/bilder/535692 http://www.reseguiden.se/bilder/535693 http://www.reseguiden.se/bilder/535694 http://www.reseguiden.se/bilder/535695 Det tog dryga timmen att nå Stora Mittåkläppens topp 1212 möh. Även om det inte blåste mycket, så kändes det att luften byttes mot kall och rå luft här uppe. Så på med värmande kläder, mössa och vantar. Stannade kvar en stund för att få i mig matsäck och lite snacks. Sedan började det komma upp folk till toppen, återigen med sina hundar. http://www.reseguiden.se/bilder/535696 http://www.reseguiden.se/bilder/535697 http://www.reseguiden.se/bilder/535698 Det var min signal och jag kände det var dags att ta sig ner igen. Men det lustiga var att flera av personerna hade jag mött under gårdagen under vandringen till Ånnfjället. En familj kom ihåg mig också, familjen där mannen såg ut som politikern Mikael Damberg, och hälsade glatt ”Åh, dig träffade vi på igår på Ånnfjället”. Vid kl. 12.00 var jag nere vid Djupdalsvallen igen och serveringen i fäboden hade öppnat. Här bjuds det bland annat på våfflor om andan faller på. Men jag körde vidare, hade ju en topp kvar att bestiga. Nu var Djupdalsvallens parkering full med bilar. Tur jag var tidig även idag! Körde sakta längs den slingriga grusvägen tillbaka till Bruksvallarna. Hade oturen att hamna bakom en husbil som tycke 40 km/h var en bra marschfart… det var inte så mycket jag kunde göra åt det. Fanns knappast utrymme att köra om. Passerade förbi bommen och ut på asfaltsväg igen, tillbaka till Funäsdalen. http://www.reseguiden.se/bilder/535699 http://www.reseguiden.se/bilder/535700 http://www.reseguiden.se/bilder/535701 Där tog jag höger och styrde kosan mot Riksgränsen till Norge. Det var inte många mil och jag var framme efter 20 minuter på den lilla parkeringsfickan som delas mellan norskt och svenskt territorium. http://www.reseguiden.se/bilder/535702 På med torra fräscha strumpor, vandringskängor och ryggsäck. Vandrade över Riksväg 84 och passerade genom det lilla hålet i renbetesstängslet. http://www.reseguiden.se/bilder/535703 Här börjar leden. Det var en liten och smal led, bitvis otillgänglig stig längs myrmarker och stora klippblock med skarpa klippkanter. http://www.reseguiden.se/bilder/535705 Så bra kängor som tål vatten – är ett måste! Jag klättrade, kanade, hoppade och kröp mig fram. Hade det varit en bättre underhållen led med passager över myrarna hade det gått fortare. Nu fick jag ibland gå omvägar runt myrarna och det tog tid. http://www.reseguiden.se/bilder/535704 Hade inte sett så mycket hjortron ännu men här fanns det gott om dem, ömsom på svensk ömsom på norsk mark. Om ni – liksom jag – undrar var alla myggen varit under vecka, kan jag berätta att de fanns här! De anföll ganska direkt och myggmedlet kom väl till användning. http://www.reseguiden.se/bilder/535706 Leden gick längs renstängslet hela vägen upp till en trätrappa som tog en över gränsen. Upp hit tog det drygt 45 minuter att vandra. Nu såg man tydligt toppen och man fick lite extra energi av att man var nära. http://www.reseguiden.se/bilder/535707 Det var slående hur runda klipphällarna på den norska sidan var, i kontrast till de klippiga på den svenska. Så märkligt! Det skiljde ju inte många meter mellan. Hittade några få, fjuttiga kantareller längs leden. Max 1,5 cm i diameter. Det tog drygt 20 minuter till innan toppen var nådd. http://www.reseguiden.se/bilder/535708 En träpinne uppe på ett stenröse 1103 möh markerar högsta punkten på Volldalshøgda. Det var varmt, trots lite vind och utsikten från toppen av Volldalshøgda är fantastisk med milsvida fjällvyer. Det var ett par med sin dotter som vandrat upp innan mig. Mycket energi i det lilla barnet. Hon var högt och lågt, tjoade och pratade. http://www.reseguiden.se/bilder/535709 http://www.reseguiden.se/bilder/535710 http://www.reseguiden.se/bilder/535711 http://www.reseguiden.se/bilder/535712 Här uppe, precis intill toppröset, finns en naturlig tjärn. Lite lätta vågor i den svaga vinden, men ändå spegelblankt så fort solen tittade fram. Här kan man ta ett litet dopp i den lilla tjärnen omgiven av de magiska vyerna. Jag var hungrig, men hade inte lust att sitta vid tjärnen där barnfamiljen var. Alldeles för mycket liv och ljud. Det fanns några tjärnar nedanför. http://www.reseguiden.se/bilder/535713 Jag hittade en tjärn som inte låg långt ifrån, där det var alldeles vindstilla och solen bestämde sig för att kika fram. Tystnaden var total. Underbart! Den spegelblanka vattenytan, den värmande solen och en bit matsäck var en perfekt avslutning på vandringsveckan. 6 toppturer på 5 dagar (onsdagen borträknad), alla över 1100 möh. http://www.reseguiden.se/bilder/535714 Började vandra nedåt igen och hörde ganska snart ett märkligt ljud. Jag fick lov att stanna till och se mig omkring. Vad var det för ljud? Nåt slags fågelläte? Efter någon minut fick jag syn på en gråspräcklig fågel, troligtvis någon slags ripa. Intill fanns – vad jag tror var – två ungar. http://www.reseguiden.se/bilder/535715 http://www.reseguiden.se/bilder/535716 Det kändes som om mamma ripa lockade med sig sina ungar med det underliga lätet. Klart att systemkameran plockades fram för lite närmare fotografering av fåglarna. http://www.reseguiden.se/bilder/535717 Jag fortsatte därefter vandringen nedåt. http://www.reseguiden.se/bilder/535718 Kom fram ganska snart till trätrappan och över på svenskt territorium igen. http://www.reseguiden.se/bilder/535719 http://www.reseguiden.se/bilder/535720 Kämpade mig fram över block och sten, runt myrar och hedar. Klockan hade precis passerat 17.00 när jag var tillbaka vid bilen igen. Påbörjade den måttligt roande vägen tillbaka till Lofsdalen. Riksväg 84 som tog en till och förbi Funäsdalen. http://www.reseguiden.se/bilder/535721 http://www.reseguiden.se/bilder/535722 Några renar hade traskat ut mitt på vägen och det var särskilt en ren med en stor vit bläs över ansiktet som var väldigt fin. Efter några mil, vid Tännäs, tog jag höger in på Länsväg 311. Sista gången för den här resan som jag behövde köra längs denna backiga och slingriga väg. Likaså den eländiga Lofsdalsvägen med sina branta krön. Hann precis in på mataffären och köpte grönsaker till flickorna, innan de stängde. Kom fram till stugan och efter en dusch och varm mat noterade jag att stuggrannen tagit in blommorna, cyklarna och bilen var borta. Mörkläggningsgardinen var helt nerdragen. Kändes som om de hade åkt från stugan nu. Men det kändes tryggt att ekorrarna sprang fram och tillbaka längs terrassen med sina bestyr – vad än det må vara. http://www.reseguiden.se/bilder/535723 En regnskur med inslag av hagel, som lämnade efter sig en regnbåge, stoppade inte ekorrarnas eviga skytteltrafik. http://www.reseguiden.se/bilder/535724 Kvällen bjöd senare på en riktigt fin halvmåne och klar himmel.
av Bejjan888 13 aug. 2022 Resealbum: Toppvandring i Härjedalen

Anåfjället med topptur till Ånnfjället 1301 möh.

Copyright © Bejjan888™ Längd: 10 km Höjdskillnad: 550 m http://www.reseguiden.se/bilder/535613 [Efter en lång god natts sömn] vaknade jag upp till en klar och fin morgon. Jag har upptäckt att stuggrannen har en katt, den satt nu inklämd mellan fönstret och mörkläggningsgardinen och spanade ut genom fönstret. När jag stod och diskade såg jag att mannen hade vaknat och drog nu upp mörkläggningsgardinen. Klockan var då 07.00. Min plan var att komma iväg vid 07.30 för att vara tidigt på plats för en tur uppe på Anåfjället. Enligt webben ska det vara en av de populäraste vandringslederna i Funäsdalen, så vill man inte trängas bör man vara ute i god tid för att kunna vara hyfsat ostörd. http://www.reseguiden.se/bilder/535614 Jag började köra längs Lofsdalsvägen och jag kände åksjukan smyga sig på. Vägen hade inte blivit rakare och backkrönen hade inte blivit mindre sedan i måndags. Men det var bara att försöka fokusera på vägen och ta det lugnt. http://www.reseguiden.se/bilder/535615 Blå himmel och solen visade sig från sin bästa sida. http://www.reseguiden.se/bilder/535616 Svängde in på 311:an mot Tännäs och inte en ren i sikte, vilket alltid är skönt så man slipper bromsa in och stanna. http://www.reseguiden.se/bilder/535617 Men när jag svängde vänster till Riksväg 84 mot Funäsdalen, där hastigheten är 80 km/h, dök det däremot upp renar. Precis innan man kommer fram till Funäsdalen tar man till höger in på vägen mot Messlingen och Bruksvallarna. http://www.reseguiden.se/bilder/535618 Efter några kilometer svänger man av till höger vid skyltningen mot Ljungdalen och Flatruet. Nu behöver man hålla lite koll, för efter ganska precis 5 kilometer dyker parkeringen upp på höger sida om vägen. Den första lilla parkeringsfickan är för vinterleden. Det sitter också en skylt ”Sommarled 200 m” och så pekar skylten i färdriktningen. Så har man stannat här, kör då vidare till nästa något större parkering där en stor skylt talar om att ”Guldtur 350 Anåfjället” börjar här. http://www.reseguiden.se/bilder/535619 Klockan var 09.30 och jag var definitivt inte först på plats, det var åtminstone 5 bilar ståendes här innan mig. Jag började vandra den 2,5 km långa leden (350 höjdmeter) upp till Anåfjället som snabbt tar en upp på kalfjället ovan trädgränsen. http://www.reseguiden.se/bilder/535621 http://www.reseguiden.se/bilder/535622 http://www.reseguiden.se/bilder/535623 Men först gick man längs en grusväg upp till Övre Lillåsvallen, en levande fäbod och man hörde fjällkorna råma. http://www.reseguiden.se/bilder/535624 Sedan började en stenig eländig stig i tät fjällbjörkskog. Men se till att spara på energin, den behövs lite senare under vandringen. Därefter övergår leden till en allt mer brant, tuff och stenig stig. Det prasslade till i lövskogen och jag stannade till. Långt inne bland fjällbjörkarna stod ett gäng renar och studerade mig. Men de bestämde sig för att trava vidare uppför branten. Det såg så lätt ut för renarna när de travade uppför – varför kan inte jag få det att så lätt ut? I slutet av fjällbjörkskogen kom den mest krävande och branta stigningen. http://www.reseguiden.se/bilder/535625 Upp till den första fjällheden kändes det rejält i benen. Men den makalösa utsikten gjorde att man snabbt glömde bort hur trött man var. Ovan trädgränsen, en av Sveriges högsta på 960 meters höjd, var landskapet stenigt och kargt och trots en mager jord växte ändå områden av Lappljung. Här uppe trivs Mittådalens Samebys renar, så visa respekt. http://www.reseguiden.se/bilder/535626 http://www.reseguiden.se/bilder/535627 Jag tog en paus, åt lite matsäck för att fylla på med energi. Här uppe träffade jag på de första personerna under vandringen. En del har med sig både barn och hundar – SUCK! Det är väl okej så länge de har pli på hundarna, men ett gäng hade med sig två labradorer, där den ena var mer vild än galen och skällde på alla andra hundar och även renarna i området. http://www.reseguiden.se/bilder/535628 Vandringen planade nu ut och Anåfjället har nåtts när man nått Ånnfjällstjärnen på 1106 m. http://www.reseguiden.se/bilder/535629 Tjärnen sägs vara skyddad från vinden och det är lämpligt att slå sig ned och fika – kanske ett svalkande dopp också? Men dagens vind gjorde att det nästan gick vita gäss på vattnet. Så det var ingen människa som badade, däremot hoppade en av labradorerna gladeligen i som plaskade omkring. Själva Guldturen slutar ju här, varför många vänder om och går ner igen. Men härifrån, genom ytterligare 2 km vandring, kan man nå Ånnfjällstoppen på 1301 m. http://www.reseguiden.se/bilder/535620 ”Ett hav stillnat i storm”, så beskrevs Anåfjällsmassivet av Linné under sin Sverigeresa, vilket troligen syftar på bergsmassivets profil som verkligen kan liknas med vågor på ett hav på avstånd. Fjällmassivet Anåfjället består av 8 toppar, där Blåstöten är den högsta med 1332 möh, därefter kommer Ånnfjället med sina 1301 möh. http://www.reseguiden.se/bilder/535630 Efter en mindre stigning når man en fjällhed med vida utsikt. Chansen att se ren här är stor. Så se till att hundar är kopplade! http://www.reseguiden.se/bilder/535631 http://www.reseguiden.se/bilder/535632 http://www.reseguiden.se/bilder/535633 Nu såg man Ånnfjällets steniga topp på håll och ju närmare man kom desto brantare blev det. http://www.reseguiden.se/bilder/535634 http://www.reseguiden.se/bilder/535635 http://www.reseguiden.se/bilder/535636 Det fanns en hel del rena som jag passadepå att fota. Därför tog det lite extra tid upp till Ånnfjällets topp. http://www.reseguiden.se/bilder/535637 Men en timme tog det, i lugnt tempo, att nå Ånnfjällets topp på 1301 möh. Den magiska panoramavyn gav utsikt över bl.a. Helags, Predikstolen, Vemdalsfjällen, Sonfjället och jämtländska fjäll. Här uppe blåste det ishavsvindar. Byarna var kraftiga och jag letade upp skydd för vinden och satt behagligt i lä och åt matsäck. Efter ca 20 minuter började folk ansluta till toppen och när jag gick därifrån var det åtminstone 4 olika hundar där uppe, varav den ena den hysteriska labradoren. Och ännu flera hundar mötte jag på nedvägen. En familj hade en svart Flatcoated Retriever, där mannen i familjen påminde väldigt mycket om politikern Mikael Damberg. Vandringen nedför både Ånnfjällets topp och Anåfjället var inte så himla jobbigt. Man tänkte ju att om det är jobbigt upp, så måste det gälla nedför också – men icke. http://www.reseguiden.se/bilder/535638 http://www.reseguiden.se/bilder/535639 http://www.reseguiden.se/bilder/535640 När jag till slut nådde parkeringen var den överfylld med bilar. Även vinterparkeringen var full med bilar. Så även här gäller det att vara tidig för att få en bra parkeringsplats för bilen alltså. Lite drygt 5 timmar tog vandringsturen allt som allt, paus för intag av matsäck och fotografering av renar inräknat. En tanke som slog mig var att om leden nu är så himla populär, varför har man inte ordnat med någon form av torrdass? http://www.reseguiden.se/bilder/535643 På vägen hem var det många renar längs dikena och en del stod lugnt mitt på vägen och i princip sov. Man måste komma ihåg att man är gäst i renarnas land och bara låta det ta sin tid. Vid den här tiden på året har vajorna sina kalvar, så ser man en ensam vaja på ena sidan av vägen kan kalven vara på den andra sidan och när som helst springa rakt ut framför bilen i ett försök att nå sin vaja. Väl tillbaka i stugan och en välbehövlig dusch och en bit varm mat. Det blåste en hel del i Lofsdalen under kvällen, så jag försökte förstå varför stuggrannen återigen ställt ut sina blomkrukor. Men han satt i godan ro ute på terrassen med en stor kall öl i handen, idag igen. Lite kallt då? Ekorrarna var i full gas med att korsa terrassen på min stuga. Alltså de måste hålla på med att samla mat inför vinter, eller nåt.
av Bejjan888 13 aug. 2022 Resealbum: Toppvandring i Härjedalen

Resan bokad

Nu är resan till Californien bokad.. Den 14 september bär det av dit igen o jag längtar som bara den.. Kan det gå fort nog??
av Annis77 24 juni 2010

Hemma..

Vi landade i Stockholm kl 09.40 (1 tim o 20 min tidigare än beräknat.. SKÖNT!!), bra slitna efter en lång resa utan sömn.. Vi åkte hem till min kompis som bor i Bromma, och sov över där till fredagen... Men vi var vakna i över 30 timmar innan vi gick och la oss på torsdag kväll.. Och det tog ut sin rätt på fredagen.. Snacka om att jag var helt förstörd.. På fredagen åkte vi till Sandviken och hämta våra hundar som svärfäräldrarna hade passat.. Myspys.. Saknat dom.. Och på lördagen åkte vi hem till Funäsdalen där vi bor.. Och vad mötte oss där då??? Jooo, SNÖ!!! Så vi åkte från varma (mellan 30-40 grader) Karlifornien till KALLA (0 gradigt) Funäs... Snacka om kontraster.. Nu idag försöker jag mest komma tillbaks till våran dygnsrytm igen, och det går inge vidare.. Förhoppningsvis är det bättre imorn när man ska tillbaks till jobbet... Vi har iaf haft en helt underbar smekmånad!!!!
av Annis77 4 okt. 2009