Tips om Neapel

Här hittar du tips, råd och inspiration från oss och våra medlemmar

Blogginlägg om Neapel

Naples

https://runwaytoadventures.com/2020/08/16/snaps-from-naples-italy/
av Pilla85 16 aug. 2020

Om ägg och säckpipor – Neapel 2011

Legender är alltid en källa till underhållning. Det har ingen som helst betydelse hur sanna de är eller inte, för det är inte där de har sitt huvudsakliga värde. Från vår hotellbalkong, på Royal Continental Hotel i Neapel, såg vi Castel dell’Ovo (Äggborgen), som är ett bra exempel på en historia som innehåller alla ingredienser för att skapa en lika absurd som underhållande legend. http://www.reseguiden.se/forum/bilder/aggborgen-neapel-italien-464250 Vi har här en borg, som tydligen inte ansågs uppfylla sin definition som borg, och som man därför beslutade sig för att förstärka. En normal människa hade ökat på murarnas tjocklek eller byggt en vallgrav till eller något i den stilen, men det hade väl varit lite för enkelt. Så vad gör man? Tydligen får man för sig att det inte finns något som förstärker byggnader lika mycket som poesi och därför kallar man till sig den gamle romerske poeten Vergilius. Vergilius tar sig en ordentlig titt på borgen, går ett varv runt befästningarna, sparkar på en mur eller två, skakar på huvudet och muttrar ”Hmm, det här ser inte bra ut”. Men istället för att förstärka borgen med några väl valda diktstrofer väljer han att placera ett ägg i borgens grund. Ägg? Nu är jag inte någon expert på vare sig ägg eller arkitektur, men jag begriper inte på vilket sätt ett ägg i borggrunden skulle kunna förhindra att mordiska barbarer strömmar över murarna. Det var förvisso ett magiskt ägg, men hur magiskt kan ett enda ägg bli för att säkra en borg? När jag slår upp Ägg i mitt symbollexikon så är det första som sägs om ägg: ”Det är oftast vitt och bräckligt”. Ahh … se på fan … och sedan då? Jag har faktiskt lite svårt att se hur den östgotiska kungen Totila stormar fram genom Neapel och helt plötsligt stoppar nedanför Castel dell’Ovo bara för att napolitanarna sturskt skriker: ”Ge daj Totte, vi har äggat borgen så du har änte en chans.” Nåja. Varför ska jag racka ner på en underhållande legend bara för att den tycks vara orimligt. Och ifall det faktiskt ligger något i att matvaror kan ha en byggnadsteknisk funktion, så har jag för säkerhets skull lagt en halv ostmacka i krypgrunden på vårt fritidshus. Royal Continental Hotel gav oss för övrigt en känsla av Skottland ena kvällen. Vi låg lugnt och slappade vid polen då kvällen anlände med musik. Men istället för ett smäktande O Sole Mio var det skränande och en smula desperat säckpipemusik som uppfyllde hela poolområdet. Det var ett bröllop som festade igång på hotellrestaurangen intill. Bruden var italienska och brudgummen var från Skottland. Säckpipan var inte av denna värld. ------------------ Läs gärna mer på min blogg: hocloco.se
av Touchstone 23 okt. 2013

Segla i Hallonsaft

[b]Angående solbränna[/b] [i]Anders Westerlunds filosoferar om olika solbrännor[/i] För första gången i mitt vuxna liv kan jag vara ute i den gassande solen en hel dag utan solskydd annat än hatten, solglasögonen och lite kläder. M.a.o. solbrännan har börjat ta sej. Vi har konstaterat att vi utvecklar diverse olika brännor: Skultbränna: Företrädesvis hos Bengt som rakar av sej håret nu och då. Googelbränna: Har vi allihopa p.g.a. solglasögonen. Hästskobränna: Mycket exklusiv, kan bara fås på havskappseglare i Medelhavet av den självuppblåsbara livvästen direkt på kroppen utan t-shirt.. Crocs-bränna: har kaptenen, små prickar på ovansidan av fötterna efter skornas hål. Sandalbränna: En variant med vita band där remmarna suttit. Strumpbränna: Höll jag på att få när jag inte orkade ta av mej strumpor och skor efter nattvakten. Fläskbränna: När vi alltför ivrigt tagit av oss t-shirten och rödflammiga legat med solfrossa på natten. En variant av denna är: Zebrabränna som somliga av oss får vid sittande solning då fläsket veckar sig runt magen, inga namn tack, suck. Halsbrännan: förstås, den brukar vi få dagen efter. Tomtebränna: När jag ser mej i spegeln inser jag även denna variant som består av röd näsa, röda kinder och gråvitt skägg, allt därovanför vitt tack vare den bredbrättade seglarhatten. [b]Bryggliv i Cagliari[/b] Logg 0 Nm. Det som slår mig är att många långseglare vi träffat varit ute flera år. Efter några dagar här på bryggan i Marina del Sole förstår jag varför. I närheten av oss finns bland annat ett svenskt par som legat här i fyra år, orsaken är en hund som blir sjösjuk, krångel med motorn och om det inte räcker finns det säkert andra undanflykter… lätt att fastna…. livet är, bekymmerslöst, behagligt, billigt, enkelt. När allt kommer omkring finns här alltid någon att prata med, möjlighet att följa med någon båtgranne på utflykt och om det inte räcker så har man alltid båten att fixa med. Alternativet kanske är en lägenhet där alternativen är ännu sämre. Läs gärna Anders målande beskrivning om Marina del Sole på länken http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=24§ion=journey&journeyId=360186&userId=262283 Vi är glada att vi efter fem dagar lyckas slita oss från Marina del Sole och lättjans kraftiga klor. [b]Invasionen av Pola[/b] 22/7 Logg 31 Nm. Vi får besök av Anette(kollega till mig från Stockholm) och Janet, vi tar med dom ut på en utflykt till den sjunkna staden Pola, målet är dykning och utforskning av utgrävningarna. Vi ankrar upp inne i viken på 3 meters djup, nära till utgrävningarna och den gamla fyren. Vi badar och snorklar, under tiden förbereder vi invasionen! Vi tar med oss allt nödvändigt i vattentäta säckar, alla går i vattnet och vi simmar i samlad tropp in till land, vi känner oss som en blandning av Carl Hamilton , James Bond, SEAL och svenska attackdykare, vissa av oss klagar dock på vassa snäckskal och slemmigt sjögräs. Det går ganska snabbt för oss att anektera halvön som svenskt territorium. Vi börjar därmed att utforska vårt nyvunna landområde, det dröjer dock inte länge förrän vi möter på motstånd…. En guide med ett antal turister i släptåg påpekar argt att här får vi inte vara och vi måste ha T-shirt på oss, vi väljer att inte gå till attack utan drar oss mot utgången, där kommer nästa anfall, en arg biljettant spänner ögonen i oss, hotar att kalla på polis, hon förstår inte att vi är farliga attackdykare som kommit sjövägen och omöjligt kunnat köpa någon biljett! Hela anfallsstyrkan smiter ut genom grinden, samlar ihop oss på närmaste kafé och gör en debriefing. Vad gick snett? Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Vi konstaterar att nästa gång måste vi bli tuffare en möjlighet är att dricka mjöd och äta flugsvamp! Vi måste också kolla om man måste köpa biljett innan man kan ockupera landet! [b]Metkrok, dubbel metkrok och rekognosering[/b] Efter vårt anfall sjövägen beslutar vi oss för satt försöka oss på ett nytt anfall dagen efter via landvägen, vi har Anette och Janets hyrbil som den tunga styrkan, till det hyr vi också två spaningsmotorcyklar. Nu ställer vi färden mot Carbonara, ett område med spännande historia, bra bad och vackra vyer. Regel nummer ett när vi slår läger i det här fallet en badstrand, att alltid göra en metkrok, dvs. man gör en u-sväng innan parkering så att man har uppsikt över sitt bakspår ifall man är förföljd, innan parkering har motorcykelpatrullen (Bengt och Benny) rekat lämplig plats för det tunga artilleriet och den viktiga trossen. På hemvägen ska vi anfalla Carrefour för proviantering, här blir det många avledande manövrar och ”dubbla metkrokar” mm. (snacka om att köra vilse på en parkering!) Till slut konstaterar vi självsäkert att området är säkrat, alla skrymseln och vrår på parkeringen är utforskat och vi kan tryggt lämna bilen på en lämplig parkering. På vägen hem konstaterar vi att vi aldrig kör vilse vi rekognoserar! När vi sedan närmar oss Cagliari och vi börjar snurra lite väl många varv runt rondeller och kvarter, frågar Janet lite försynt -: Rekognoserar vi nu? Anfallet avslutas sedan med en god middag på båten bestående av kallskuret och spännande sallader. Nu börjar längtan till havet bli stark! [b]24/7 Cagliari – Carbonara[/b] Logg 20 Nm. Vi kastar loss från Marian del sole ställer kosan mot Sardiniens sydöstra spets en liten tripp på 20 Nm. här blir det ankring på svaj bad och snorkling, på kvällen kommer Bengt Persson förbi vår båt i sin gummijolle, en ensamseglare med siktet också inställt på Grekland, vi beslutar oss för att slå följe över till Sicilien, men först får han och Benny åka in till Hamnen i Carbonara och köpa hämtpizza. Vi beslutar oss för att kasta loss mot Sicilien klockan 08.00 på lördag [b]Segla i Hallonsaft[/b] 25-26/7 Carbonara, Sardinien – Trapani, Sicilien Logg 155 Nm. Det kommer att bli lite drygt ett dygn, prognosen säger svaga vindar och vridande. Vi åkte kl. 8 gick med motor några timmar, nu klockan 18.00 har vi seglat i cirka 6 knops fart dom senaste 8 timmarna, havet är alldeles platt, vinden kommer in från sidan Anders som gammal seglare kallar det här för att segla i Hallonsaft. Prognosen visar alltså fel och vi klagar inte. Vi läser, solar, sover, fikar, under tiden som båten snällt nästan ljudlöst plöjer genom vattnet. För 20 minuter sedan hade vi ett större gäng delfiner framför fören. Det vi kan klaga på är värmen just nu är det 30 grader nere i båten men alla luckor står öppna och det fläktar rätt så bra. tidiga morgnar, kvällar och nätter är däremot underbara, förstår att man tar siesta när det är som varmast. Under natten vrider vinden 180 grader så vi har fortfarande en fin halvvind och minimal sjögång. vi gör cirka 6-6,5 knop och är mer än nöjd med seglingen när vi angör Trapani klockan 13.00 på Söndag. Kvällen består av mingel med lokalbefolkningen på stora torget där det är matfestival och uppträdanden. på måndag kommer Adam med tåg från Palermo, därefter bär det av mot någon av öarna utanför Trapani. ska bli kul att träffa Adam som varit på tågluff i en månad. Den 29:e lämnar Anders och Benny skeppet för flyg hem till Svedala från Palermo, därefter är det bara två dagar tills Kerstin, Malin och Rebecka (Malins kompis) dyker upp. Datorn har i princip lagt av, nu senast ville inte tangentera hänga med, troligtvis har det kommit in fukt, sitter nu på internetkafe och skriver. Efter det här ska Anders och jag ta våra hyrcyklar tillbaka till båten. Troligtvis kommer vi att segla den norra sidan av Sicilien, så att vi bland annat får en chans att se dom Lippariska öarna. Ps. bilder till detta inlägg får vänta tills jag har tillgång til en bättre dator Ds. Salve! /Thomas
av Thomaskarlsson 27 maj 2012 Resealbum: Till Medelhavet Mot Medelåldern

Neapel Italien, Europa