Tips om Tbilisi

Här hittar du tips, råd och inspiration från oss och våra medlemmar
Blogginlägg om Tbilisi
I farten.
När mitt tåg väl rullade ut ur Baku hade det blivit mörkt, så alla de oljetorn som jag såg vid ankomsten låg i mörker nu. Vi rullade ut i tid, men av någon anledning så hade vi blivit sena under natten. Vi skulle ha kommit till gränsstationen klockan 05 men anlände dit ett par timmar sent. I slutändan så var tåget två och en halv timme sent när vi väl var framme i Tbilisi. Så jag fick ringa min brorson Joel och skjuta upp vårt möte ett par timmar. Han har studerat ryska i Moskva under ett par terminer och är nu på en liten rundresa nere i Georgien och Azerbadjan. Så det var lyckat att vi kunde möta upp varandra här nere. En lunch och en lite senare middag hann vi med tillsammans och förhoppningsvis finns även tid att träffas idag och fira Joels 26:e födelsedag. När jag på kvällen passerade parlamentshuset såg jag att det fortfarande är full fart på de pågående protesterna mot regeringen här. Rockmusik och talare avlöser varandra i en strid ström. En hel del poliser finns posterade för att hålla ordning på det hela, men det verkar ganska lugnt och fredligt. I dag tog jag mig en vända bort till IKEA, för att se vad man hade i den matsalen. Inget svenskt alls fanns, så jag nöjde mig med en äppeldryck som smakade som en Mer. Tog också en taxi upp till den Vitryska ambassaden för at kolla upp vilka regler som gäller om man vill färdas igenom Belarus. Numera behövs det inget visum om man flyger in, men då jag tänkte ta tåget igenom och bara stanna till några dagar i Minsk, så behövs tydligen att jag skaffar ett visum. För att få ett sådant så, måste jag gå via någon resebyrå och fylla i en massa blanketter, så det lutar nog att jag kanske skippar det landet på min hemfärd. Klockan börjar närma sig två på eftermiddagen, och jag ska väl snart iväg för att få lite krubb i magen. Kanske en siesta lite senare. Nattåg igen för en färd västerut till Batumi som ligger vid Svarta Havet. /Conny
av Gubbar_pa_drift 2 juli 2019 Resealbum: Hem från Indien på två hjul.
Khachapuri.
Det här goda brödet som jag bjuds på varje morgon heter Khachapuri och finns i ett otal olika former. Själva brödet är ett syrat bröd som tillåts svälla. Både i konsistens och smak så påminner det om det italienska Chiabata. Sedan så är det då fyllt med ost eller någon ostmassa. Den Khachapuri som jag visar på bild har en ost- och äggmassa samt ett helt ägg liggande i mitten. Det är nog ädlaste formen som finns av denna nationalrätt. Något annat som ligger georgierna om hjärtat är Khinkali, som är samma dumplings som är så populära i Kina och Nepal. De här kan vara aningen kryddigare. Som ni nog redan har förstått så bor jag väldigt centralt. Det är gångavstånd till allt jag vill se här och den enda gång jag behövt åka taxi var när jag var till järnvägsstationen och bokade min biljett. Det är dock väldigt billigt med det transportsättet så det får nog bli en bulle till tåget i kväll. Tåget avgår 20.25 lokal tid och beräknas ankomma Baku vid 9-tiden på morgonen. Perfekt för min del. Jag har en sovbädd så jag räknar med att komma till Azerbadjan utsövd. Egentligen så är min utcheckningstid klockan 12 på dagen, men familjen som jag bor hos låter mig vara kvar tills det är dags för mig att dra ikväll, så jag har några timmar till på mig att strosa runt. /Conny
av Gubbar_pa_drift 25 juni 2019 Resealbum: Hem från Indien på två hjul.
Lättja!
I går tog jag det bara lugnt och flanerade runt lite på måfå utan bestämt mål. Slank in på någon restaurant eller bar då och då för att provsmaka det georgiska vinet. Somliga glas jag fick i mig smakade riktigt bra, medan en del var mindre passande för min gom. Köpte också några vykort och skickade iväg dem. Det var inte så lätt att hitta en låda att stoppa dem i men till slut fann jag en. På kvällningen knallade jag iväg till en restaurang inte långt från parlamentshuset för ett par pilsner. TV:n var på och det var fullt pådrag borta vid parlamentshuset. Fullt med folk som var där och protesterade. Vad som hände häromdagen var att en ryss var här och talade i parlamentet om religion tror jag. Det föll inte i så god jord hos befolkningen och efter det så har protesterna rasat mot regeringen som allmänt uppfattas som alltför ryssvänlig. Man ska komma ihåg att det inte är allför länge sedan det var krig mellan Ryssland och Georgien, även om det inte varade länge. Jag har läst att det kan ta ett bra tag att få visum till Azerbadjan och om det skulle ta för lång tid så tänkte jag strunta i det. Men jag knallade idag ändå bort till ambassaden deras och kollade. Jodå, det skulle nog ta en vecka eller så, men eftersom jag var svensk kunde jag söka ett e-visa. Det finns två varianter av det, ett som tar tre dagar att få och ett där man får svar redan inom tre timmar. Jag valde det senare, lite dyrare alternativet och sitter nu och väntar på svar. Jag var för ett tag sedan borta vid järnvägsstationen och köpte mig en tågbiljett till Baku i morgon kväll, så nu väntar jag med spänning på att mitt visum ska anlända till mailen. Jag har också sett ut ett boende i Baku, men väntar med att boka det till visumet är klart. Medan jag sitter och skrivet detta, samtidigt som jag smäller i mig en pasta bolognese, så ser jag att det landat mail i min inkorg och det är det väntade visumet. Så nu får jag ta och boka boendet och sedan släppa loss för kvällen. /Conny
av Gubbar_pa_drift 24 juni 2019 Resealbum: Hem från Indien på två hjul.
Tbilisi!
Så var det då igår dags att lämna Jerevan för gott. Men det är klart, man kanske kommer tillbaka någon gång. För det här var positivt, jag tyckte om staden. Min värd körde mig ned till busstationen den här gången också. Den minibuss som sedan skulle ta oss nästan 20 passagerare upp till Tbilisi var en nästan ny Mercedes, så komforten var det inga fel på. Färden gick först mot nordost så vi kom förbi sjön Sevan igen och därefter körde vi rakt norrut. Efter ett frukoststopp på väg så närmade vi oss sedan en bergskedja och jag tänkte att nu ska vi uppåt. Men tydligen ligger Jerevan, sjön Sevan och stora delar av resten av Armenien på en högplatå, för istället för uppåt gick färden ned i en dalgång. Det var heller ingen dålig nedfart, den varade riktigt länge. Vi kom till slut fram till gränsen mellan Armenien och Georgien och där var det välordnat. Bussen släppte av oss så vi fick våra utresestämplar från Armenien och körde oss sedan till nästa kontroll. Där var vi dock tvungna att plocka med oss vårt bagage för att ta med det igenom gränskontrollen. Väl igenom så ville en kontrollant titta igenom mitt bagage, men när hon förstod att jag var svensk så släppte hon det. Sedan var det inte mer än någon timmes färd innan vi var framme i mitt mål. Vi blev avsläppta vid en station i stadsdelen Avlabari som ligger lite sydost om staden. Jag frågade en taxi om han kunde köra mig till mitt boende, men efter att ha tittat på adressen så sa han att det bara var en station bort med tunnelbanan. Så jag tog den. På morgonen innan vi for, så hade jag kollat lite tidningar på nätet och sett att det var lite småkravaller i Tbilisi. Så jag tänkte att jag får hålla mig borta från stora folksamlingar och officiella byggnader. Men det första jag passerar efter att ha påbörjat min promenad från tunnelbanestationen är sedan parlamentshuset. Det är lugnt där, men fullt med TV och annat mediefolk ifall att det blossar upp nya protester. Letade mig i alla fall fram till mitt boende som den här gången är hemma hos en familj. Ett äldre par och deras dotter, som i sin tur har ett litet knyte. Alldeles nyfödd måste barnet vara för det är väldigt litet. Klockan var inte så mycket så jag hann ut för att bekanta mig med omgivningarna och få i mig lite mat. Det blev sedan ett tidigt sänggående redan strax efter 21. Jag fick mig en god frukost bestående av te, ett fat med grönsaker och ett par ostfyllda bröd. Samma bröd bjuds man ofta på i Grekland, men här är det en annan godare sort av ost. Strax väster om där jag bor så finns Mtatsminda Park som ligger på Tbilisis högsta punkt, där man logiskt nog placerat en TV-mast. Dit upp går en bergbana som börjar bara några hundra meter från mitt boende. Så jag tog mig en tur upp dit för att beundra utsikten och det imponerande bygge vid namn Pantheon som man möts av när man kommer upp. Pantheon är som namnet antyder byggd lite i grekisk stil med en massa stora pelare på frontsidan. Lonely Planet guideböcker är bra på mycket. Bland annat brukar de ofta ha förslag på lite vandringsturer som man kan göra för att se lite olika saker. Här i Tbilisi följde jag deras rutt med lite egna avstick. Jag tog mig över den ganska nybyggda fredsbron till Rike Park därifrån det går en hissnande linbana upp till Narikala Fortress och den närliggande statyn "Mother Georgia". Här uppe har man lika bra utsikt över staden som från Mtatsminda Park. Nu är klockan drygt åtta på kvällen och jag har fått i mig lite middag bestående av ungersk gulash och bröd. Mätt och belåten ska jag snart ta mig hem. Men kanske blir det något stopp på vägen. Georgien sägs vara vinets hemland och jag har ännu inte provat på något av den drycken här. Kanske slinker jag in vid någon av de vinkällare jag passerar på hemvägen. /Conny
av Gubbar_pa_drift 21 juni 2019 Resealbum: Hem från Indien på två hjul.

Tbilisi Georgien, Asien