Tips om Alice Springs

Här hittar du tips, råd och inspiration från oss och våra medlemmar
Blogginlägg om Alice Springs
West MacDonnell National Park
Copyright © Bejjan888™ [Idag hade vi en hel utflyktsdag framför oss.] Vi samlades i hotellreceptionen strax före kl. 08.00 och inväntade vår busschaufför, tillika guide, Gary. Gary var en riktigt rolig filur och hade många roliga historier och skämtade glatt hela dagen. Och vi fick inte kalla honom för Gary, det var bara hans mamma som gjorde det, utan han hade smeknamnet ”Chop”. Väster om Alice Springs ligger West MacDonnell National Park, eller Tyurretye som den heter på maori, som är en avlägsen men spektakulär nationalpark som sträcker sig 250 km lång och omfattar en rad olika turistattraktioner. Längs vägen fanns bergskedjor, raviner och vattenkällor, flora och fauna, vandring och badmöjligheter, ja allt som man kan önska sig. Allting i parken var lättillgängligt för alla med bra vägar. http://www.reseguiden.se/bilder/525347 Chop började köra bussen rakt västerut, eller? Jo, västerut. Solen stod ju i norr här i Australien. Jag hade fortfarande inte vant mig vid detta och det var så förvirrande. Chop var noga att påminna oss om att dricka mycket vatten, eftersom det var så varmt. Han hade en stor dunk med isvatten som vi fick fylla våra vattenflaskor med. Jag drack mycket mer vatten än vad jag brukar, men jag kan inte påstå att jag behövde kissa mer för det. Man svettades ut vattnet istället. http://www.reseguiden.se/bilder/525348 Vi började dagen med ett stopp vid John Flynn’s grav. John Flynn var kämpen, missionären, för att folket som bodde i avlägsna delar av Australien skulle få en bättre standard. Flynn byggde sjukhus, förbättrade kommunikationen och grundade Australian Inland Mission, som bland annat resulterade i vad vi idag känner till som Royal Flying Doctor Services. När John Flynn dog 1951 begravdes han vid hans och hans frus favoritutsiktsplats vid Mount Gillen, strax utanför Alice Springs. Ovanpå graven lades en stor sten som togs från en mycket helig plats för aboriginerna. Under en lång tid kämpade aboriginerna för att få tillbaka den heliga stenen och byta ut stenen ovanpå graven. Till slut, år 1999, gick de ansvariga för graven med på att byta ut stenen. Andra stoppet för dagen var vid Standley Chasm. Namnet kommer från Ida Standley, en lärarinna, som bosatte sig i Alice Springs år 1914 för att öppna den första skolan i området. På förmiddagen undervisade hon de kaukasiska barnen och på eftermiddagarna undervisade hon aboriginska barnen. Efter 15 års tid fick hon sluta jobba på grund av sjukdom. http://www.reseguiden.se/bilder/525352 Vi gick av bussen och började gå längs en gångväg genom ett stenigt och bergigt landskap. Det var tyst och det enda som hördes var de exotiska fåglarnas sång. http://www.reseguiden.se/bilder/525353 Vid slutet av gångvägen kom vi fram till Standley Chasm. Klyftan tros ha skapats för 2,2 miljarder år sedan av havsvatten som då täckte Australien. Bergssidorna består av blågrön kvartsit, men oxidation ger en rödfärgad yta. När vi var här var det fortfarande mulet, men under soliga dagar skiner solen in i klyftan under endast 90 minuter varje dag och väggarna ska då ha en fantastiskt lyster. Men det fick vi tyvärr inte chansen att uppleva. http://www.reseguiden.se/bilder/525349 http://www.reseguiden.se/bilder/525350 Vi fortsatte i bussen och Chop berättade en massa intressanta fakta om allt mellan himmel och jord. Idag var det mycket prat om eukalyptusträd, som australiensarna kallar för Gum Trees. http://www.reseguiden.se/bilder/525351 Träden som vi såg växa längs de torra flodbäddarna (eller ja, torra och torra, vattnet finns någon meter under jorden) är River Red Gum Trees, en typ av eukalyptus. För att klara av hettan och spara på vatten, amputerar eukalyptusträden sina grenar och det bildas hål i stammarna. Denna process kan tyckas oviktig, men har stor betydelse för fåglarna som kan söka skydd och bygga bo i hålen. http://www.reseguiden.se/bilder/525354 http://www.reseguiden.se/bilder/525355 Det var fortfarande gråmulet ute, men helt plötsligt var alla molnen borta och solen lyste med sina varma strålar. Vi stannade till vid Ormiston Gorge. Här såg jag av en slump, när jag tittade ner, en nästan helt kamouflerad fågel som satt helt stilla bredvid mig. http://www.reseguiden.se/bilder/525356 Chop berättade att det var en Spinifexduva som trivdes i det höga gräset i området, men att duvorna blivit vana med turisterna och att man därför kunde komma nära för att fota. http://www.reseguiden.se/bilder/525357 Via en liten gångväg gick vi fram till ett vattenhål där man kunde bada. Här i områden finns Ghost Gums, en typ av eukalyptusträd med stammar täckta med vitt pulver. Detta ger träden ett spöklikt utseende i månsken, därav sitt namn Ghost Gum. Just här vid Ormiston Gorge, finns ett berömt Ghost Gum som finns högt uppe på en klippa och som har lyckats få sina rötter att växa ner genom sprickor i klippan och 70 meter ner till vattenhålet. Tyvärr har jag inget foto av just detta träd. Ormiston Gorge är även känt som Jewel of the Centre och många som målar tavlor målar gärna här. http://www.reseguiden.se/bilder/525358 En kort bit därifrån stannade vi till vid en utkiksplats och fick en vacker utsikt mot Mount Sounder, eller Sleeping Lady som aboriginerna kallar berget, då de tycker att berget liknar en liggande, sovande kvinna. Vad tycker du? Efter en lång förmiddag var det äntligen dags för lunch. Värmen hade gjort sitt och fastän man druckit vatten som en dåre, så kunde man dricka lika mycket till. Vi stannade vid Glen Helen Resort, där en lunch med grillat kött väntade på oss. Trots att vi satt i skuggan så det var varmt så in i norden. När vi ätit klart och gick in i bussen igen berättade Chop att bussens yttre temperaturmätare stod på +42°C! http://www.reseguiden.se/bilder/525359 Nu vände vi tillbaka österut och började åka tillbaka mot Alice Springs igen. Vi gjorde ett stopp vid Ellery Creek Big Hole, eller Tjoritja kallat på maori, ett av få pass som går igenom West MacDonnell Ranges. Vi gjorde ett litet längre stopp och de som ville kunde bada i vattenhålet om de ville. Jag, som inte tycker om solen till att börja med, kände inte direkt för att bada. När jag kom fram till vattenhålet kände jag ännu mindre för att bada. http://www.reseguiden.se/bilder/525360 Det var igenväxt med en massa alger och sånt på botten och det såg inte så himla inbjudande ut på nära håll. Och jag kände att det var varmt genom sulorna på mina skor, så att gå barfota i brännhetsand… nej tack. Men det var en vacker strand med omgivning. Här håller den svartvita törnkråkan till som anses ha en av världens vackraste sånger. Även om jag inte såg någon, tror jag att jag hörde dem. http://www.reseguiden.se/bilder/525362 Sista anhalten för dagen var Simpson Gap. Chop ville stanna här för att det finns en koloni av Rock Wallabys här. Det är en koloni på 20 djur, men de är ganska små och smälter väldigt bra in bland alla klippor och stenar, så det var inte säkert att vi skulle få se några. http://www.reseguiden.se/bilder/525363 Vi gick en gångväg ända fram till ett litet vattenhål, men det enda vi fick se var en rörhöna med en kompis. Efter en halvtimme var vi tillbaka på hotellet igen. Trots att man inte ansträngt sig fysiskt under dagen, var man mör i kroppen av allt bussåkande. Men vi var ett tappert gäng som gick för att äta middag på samma restaurang som dagen innan, för att avrunda kvällen med en pubrunda på en saloon som dagen innan. http://www.reseguiden.se/bilder/525364 Jag provade en drink som kallades High Voltage. Den så väldigt cool ut när bartendern gjorde i ordning drinken, färgerna skiktades sig på ett häftigt sätt. Namnet låter lite skräckinjagande kanske, men den var riktigt god. Receptet på flera av deras drinkar hade de låg framme på bardisken så här kommer receptet på High Voltage. http://www.reseguiden.se/bilder/525365
av Bejjan888 9 dec. 2018 Resealbum: Nya Zeeland och Australien
Regnar det någonsin i Alice?
Copyright © Bejjan888™ [Hotellpersonalen var inte medgörliga] att öppna frukosten lite tidigare på morgonen, så vi var utcheckade och klara till 06.30 för att hinna med en rejserfrukost och vara klara att åka med busstransfern till flygplatsen kl. 07.00. Nu var vi nog lite nervösa allihop för att flyga, eftersom flygkraschen med Lion Air där en Boeing 737 Max hade störtat strax efter start hade inträffat bara dagar innan. Resultatet av denna krasch var att Indonesien låtit alla sina Boeing 737 få flygförbud till dess att kraschen utretts närmare. Så det gjorde ju inte saken bättre att vi alla nu skulle flyga en Boeing 737 till Alice Springs. Men en liten parentes: Enligt preliminär rapport, drygt en månad senare, ska just det planet som störtade haft tekniska problem tidigare, som man inte lyckats komma till rätta med. Problemet till kraschen ska vara en sensor som felaktigt skickade signaler till autopiloten att planet höll på att stalla (förlora lyftkraft) och därför sa åt autopiloten att vinkla ner nosen på planet för att motverka just detta. Boeing som tillverkar modellen menar att piloterna faktiskt kan koppla bort sensorn om den krånglar eller ger felaktig information och menar att piloterna ombord Lion Air borde ha gjort så i detta fall för att förhindra kraschen. Men nu hade vi inte denna information dagen till ära, så vi var nog lite nervösa allihop. De framtida väderrapporterna visade på att temperaturen skulle ligga på runt +38°C till +40°C i Alice Springs, så jag passade på att köpa en rejäl solhatt för att skydda mig från den stekheta solen. Vi ankom Melbourne Airport, eller Tullamarine Airport kallad, kring 07.30. Flyget med Qantas skulle ha avgått 09.30, men eftersom Melbourne Airport endast har en runway, blir det ofta förseningar. Vårat flyg avgick 09.50. Det var en drygt 3 timmar lång flygning ombord på en Boeing 737-800, ett av världens mest sålda flygplan. Redan från luften kunde man se det ökenlika landskapet breda ut sig nedanför. Vid landning skymtade jag en av få flygplanskyrkogårdar, utanför USA. Alice Springs torra och varma klimat är perfekt att förvara flygplan i, men också flygplan som tagits ur trafik som man kan demontera och återvinna och plocka reservdelar från. Vi landade i Alice Springs strax före kl. 11.00 lokal tid. Northern Territory, som Alice Springs ligger i, har en tidszon som är 1 timme och 30 minuter efter Melbourne-tid. Jag kan inte förstå varför man måste hålla på med en halvtimme hit eller dit… kan man inte ha hela timmar? http://www.reseguiden.se/bilder/525330 När vi landat på Alice Springs Airport var vi omgivna av torrt ökenklimat. För att förhindra att jorden blåser upp runt flygplatsen och förhindra plan från att lyfta eller landa, introducerades Buffel Grass (Cenchrus ciliaris) från Sydafrika. Det nya gräset trivdes ganska bra och höll jorden på plats som man hade tänkt. Men Buffel Grass trivdes alltför bra i Australien och har nu tagit över mer och mer och konkurrerar ut den inhemska floran. I försök att bli av med gräset har man provat att bränna bort det, men gräset kommer bara tillbaka dubbelt så mycket. Det fanns inga bryggor in till terminalen, utan vi fick gå i den extrema värmesmockan, som mötte oss när vi klev ut ur planet, och in till ankomsthallen. Det var en rejäl värmechock man fick, men det var absolut inte så jobbig som den extrema värmen vi hade i Sverige under sommaren samma år. Värmen i Alice Springs var betydligt torrare och det gick att röra sig utan att man höll på att avlida. Så fort var och en hämtat sin incheckade väska fick vi gå ombord på bussen som skulle ta oss på en guidning av Alice Springs och sedan till hotellet. Jag blev mäkta imponerad av att bussen var så pass sval och skön, trots värmen utanför. Men jag antar att de har rejäla air-conditions på bussarna. Första stoppet var Anzac Hill. Anzac står för Australia and New Zealand Army Corps, och Anzac Hills är ett litet berg i Alice Springs där man får en bra utsikt över den lilla staden. Sedan 1934 är Anzac Hills är ett minne över de australiensiska och nyzeeländska soldater som dödades i första världskriget. Anzac Hills står i fokus under Anzac Day och är dessutom en helig plats för aboriginerna. På toppen av Anzac Hills finns utöver den australiensiska flaggan, även aboriginernas flagga. Deras flagga har en övre svart halva och en undre röd halva och mitt i flaggan finns en gul cirkel. Det svarta representerar natten, det röda står för öknen och den gula cirkel motsvarar solen. Alice Springs har idag runt 20 000 invånare, varav en stor del, ca 10 000, utgörs av aboriginer. Alice Springs, även kallad ”Alice”, ligger nära Australiens geografiska mittpunkt och grundades på 1870-talet som en telegrafstation och viktig knutpunkt, ungefär mitt emellan Adelaide och Darwin. Staden fick sitt namn efter Alice Todd, fru till Sir Charles Todd, mannen som utvecklade telegraflinjen på linjen Adelaide – Darwin. Alice Springs ligger i Australiens Red Centre, mitt bland röda stenformationer, röd sand och är omgärdat av flera olika öknar vilket ger upphov till stadens ökenklimat. På grund av sitt läge i det torra och avlägsna landskapet, mitt ute i ingenstans, är det 100 mil till närmsta grannstad. Detta gör att Alice Springs till den enda större staden och servicecentret i delstaten Northern Territory, ett område som är ungefär lika stort som Texas, USA. I tusentals år har ursprungsbefolkningen Arandafolket bott i området, som de på sitt språk arrernte kallar Mparntwe (Alice Springs). I grundskolan är det obligatoriskt att även lära sig arrernte och kurser på gymnasial nivå finns som tillval. Detta då majoriteten av arbetsgivarna i Alice Springs har som krav att arbetstagarna är tvåspråkiga. Brottsligheten har varit hög i Alice Springs och staden var under en period känt som Australiens farligaste stad och ”the Murder Capital of Australia”. http://www.reseguiden.se/bilder/525332 Här i Alice Springs stannar även en av världens största tågäventyr till, the Ghan. Ett oförglömligt äventyr som tar passagerarna på en tågresa från Adelaide till Darwin, eller vice versa, genom Australiens hjärta med ett ständigt föränderligt landskap utanför fönstret. Tågresan tar 4 dagar (3 nätter) enkel resa att genomföra med uppehåll i fem städer längs vägen. http://www.reseguiden.se/bilder/525331 Vårat andra stopp var Alice Springs School of the Air. I Northern Territory har man sedan 1950-talet haft en distansskola för barn från förskoleklass och upp till sjunde klass. För att få gå i distansskola måste barnet ha mer än 50 km till närmsta vanliga skola och undervisningen sker genom live-sända lektioner via dator. Skolan förser varje elev med all satellit och datorutrustning som behövs till ett värde av AUD$10 000 - $15 000, som efter avslutad skolgång återlämnas till skolan. Varje elev har en årskurslärare samt en handledare i hemmet. Handledaren i hemmet ska vara godkänd av skolan och ha minst 4 timmars tillsyn av sin elev varje dag. Handledaren är lärarens ögon, öron och händer på elevens studieplats och kontrollerar och betygssätter elevens arbete och ger feedback till läraren. Beroende på vilken årskurs de går i, har de upp till en timmes sändning per dag, vilket kan vara lektion i grupp eller personlig lektionstid med läraren, resten av dagen tillbringas med deras handledare på plats. http://www.reseguiden.se/bilder/525333 Sedan gjorde vi ett stopp vid Royal Flying Doctor Services, som en gång i tiden grundades av John Flynn. Det är tack vare detta som vård kan ges till de mest avlägsna och isolerade platserna i Australien. Royal Flying Doctor Services bildades 1928 i Queensland och kom till Alice Springs 1939. Sedan dess har behovet bara ökat och idag får en patient sin vård varannan minut, eller 800 patienter om dagen, av Royal Flying Doctor Services. http://www.reseguiden.se/bilder/525334 Besöket började med en kortare film i 3D om Royal Flying Doctor Services historia och utveckling. http://www.reseguiden.se/bilder/525335 http://www.reseguiden.se/bilder/525336 När vi kom ut från biografen gick vi genom ett litet museum och en gift-shop. Vi samlades vid bussen igen. http://www.reseguiden.se/bilder/525337 http://www.reseguiden.se/bilder/525338 Turen avslutades med ett besök vid telegrafstationen. Jag hade trott att det skulle vara lite mer gammalt och slitet och verkligen bara vara ett litet träskjul med en liten telegraf. Nej, det var flera byggnader som, givetvis, restaurerats och snyggats till och det var svårt att förstå vilken byggnad som var den riktiga telegrafstationen. De hade gratis kartor (översatt lite taffligt till svenska) men vi hade inte tid att gå runt och se allt i alla fall. Nu hade det börjat mulna på, även om det fortfarande var mycket varmt. Men det tyckte nog de allra flesta bara var skönt att solen inte lyste. http://www.reseguiden.se/bilder/525339 http://www.reseguiden.se/bilder/525340 Äntligen fick vi checka in på vårat hotell, Aurora Alice Springs, som låg relativt centralt i Alice Springs. Nu hade vi ett par timmar med fri tid innan, de som ville, samlades för att gå iväg och äta gemensam middag. Jag och en till, valde att gå en vända i stadens centrum då vi sett en del målad konst på väggarna när vi åkte genom staden med buss. Med kameran i högsta hugg och paraply (som jag var smart att ta med mig) gick vi iväg. http://www.reseguiden.se/bilder/525341 http://www.reseguiden.se/bilder/525342 http://www.reseguiden.se/bilder/525343 http://www.reseguiden.se/bilder/525344 Det började småregna lite smått och vi hörde åskan på håll och vi tänkte inte nåt mer på det. http://www.reseguiden.se/bilder/525345 Men plötsligt öppnade sig himmelen och regnet bara öste ner. Och det kom rejäla vindpustar så regnet föll snarare sidledes än neråt. Det lilla paraplyet jag hade med mig gjorde verken till eller från. http://www.reseguiden.se/bilder/525346 Några minuter senare började det hagla. Ovädret tog oss helt off-guard och vi fick ta skydd i en butik men då var vi redan dyblöta av regnet. Lika snabbt som ovädret kom, var det över. Där stod vi med blöta kläder och förstod ingenting. Lokalbefolkningen var lika chockade som oss och berättade att det var ovanligt med så mycket regn och att det haglade hade de inte varit med om på flera år. Tack vare att det var varmt, så frös man inte, trots blöta kläder. Men vi gick tillbaka till hotellet och bytte om till torra kläder ändå. Med en kort promenad tog man sig till huvudgatan Todd Mall, där restauranger, butiker och konstgallerier samsades sida vid sida. Hotellet omgavs av caféer och restauranger och rekommenderade speciellt Red Ochre Grill Café and Restaurant, prisvinnare för sina spännande och lokala maträtter. Vi som samlades vid klockan 18.00 gick till den intilliggande restaurangen och åt middag. Några provade på att äta krokodil, några provade på känguru. Jag som är lite kräsen vad det gäller mat, vågade inte beställa en hel måltid med kött från krokodil eller känguru. Tänk om det inte var gott? Hade de haft en smakmeny med flera olika djur och en vanlig stek eller nåt, hade jag nog provat. Middagen avrundades med en pubrunda på en saloon som några hade hittat under eftermiddagen.
av Bejjan888 9 dec. 2018 Resealbum: Nya Zeeland och Australien
Living next door to Alice i Australiens roda mitt.. (+foton)
Har nu fardats ytterligare nagra tusen kilometer och hamnat i Australiens roda mitt och staden Alice Springs. I morse efter en 'early start' (det var iallafall planen..) vinkade jag klockan 12 farval till Thane, och han aker ivag mot Darwin for att borja sitt nya jobb. Lite sorgligt, men vi ses ju igen i Darwin. Sjalv tankte jag utforska Alice Springs litegranna och pa sondag aker jag med en 6dgr tur med Adventure Tours till Ayers Rock m.m. som avslutas i Adelaide pa fredag. Hoppas det blir bra! Sa vad har hant sedan sist i Melbourne.. Efter att Thane akt ivag mot Swan Hill for att lamna in bilen at jag middag med Tanias foraldrar. Hennes mamma ville bjuda pa nagot typiskt australiensiskt men kunde inte komma pa nat vegetariskt sadant.. istallet blev det veg lasagne och till efteratt australiensiska efteratten pavlova. Mums! Sedan akte jag och Tania ivag till Phillip Island for att titta pa paraden av pingviner som vaggar upp pa stranden varje kvall i skymningen. En upplevelse! Synd bara att man inte fick fotografera.. Kvallen tillbringade vi framfor videon 'Priscilla - oknens dotter' sa jag fick se hotellet fran Broken Hill (som jag & Thane valde bort for den billigare campingplatsen..) och vad jag kunde se fram emot senare runt Ayers Rock. Mandagen fick en tidig start da Tania korde mig till pendeltagstationen vid sjutiden och jag sedan akte tag och buss till Swan Hill. Fotade en enorm torsk i vantan pa att traffa Thane for tredje gangen under den har resan.. Sedan bar det av mot Alice Springs. Ytterligare smastader att forundras over pa vagen.. Forsta natten blev i en husvagn med trainredning och brun galonmadrass i Renmark dar vi festade till det med nudlar med vattenkoksvatten.. Lamnade landskapet med vingardar i narheten av Melbourne och kom ut i mitt favoritlandskap igen (rod sand.. :-) Akte forbi sa gott som totalt igenbommade staden Terowie.. Riktigt kusligt med affarer som gapar tomma och affischer som minner om tiden da Terowie var ett stop pa jarnvagslinjen. Ratade en 80$ cabin i missiluppskjutningsstaden Woomera och fros annu en natt i taltet. Besokte gruvstaden Coober Pedy med hus under jorden och maktiga klipporna Breakaways.. Sista natten hade vi natt Northern Territory och slog pa stort med en cabin i Kulgara dar vi varmde konservburkssoppa i duschen (vad ska man annars gora utan bade micro och plattor.. fast varmde och varmde.. var mer ljummen..). Och sa givetvis en massa roadhouse pa vagen for att tanka (det gar at ratt mkt bensin pa 6000 km..) tillsammans med jattelastbilar (sk road trains) och ata lunch/snacks (ater jag en fiskburgare/veg burgare till sa spyr jag...). Markligt nog saljer de flesta av dem souvenirer i form av klistermarken och magneter med 'I have been to Glendambo roadhouse' etc. Jag kopte ju visserligen dem sa jag maste val erkanna att det ar en vettig ide.. kanske nagot for vagkrogarna darhemma.. Sa anlande vi till Alice Springs dar vi besokte ett transportmuseum och hittade trevliga och mysiga vandrarhemmet Alice Lodge. Igarkvall hade vi 'avskedsmiddag' pa ett steakhouse dar Thane testade lokala delikatesser som kanguru, emu, krokodil och kamel.. Jag kom fram till att krokodil pa satt och vis kan raknas till kategorin fisk och smakade en liten bit.. Foga forvanande smakade det ungefar som kyckling.. Har scannat lite foton fran guldkusten och road tripen.. Antal filmrullar hittills: 22 Hanna: Lycka till med tentorna och ha det sa gott i Oslo! Tomas Hallberg: Jo.. opera kan sakert vara fint.. men inte i kombination 6000 kilometer vag.. Da passar det battre med riktig rock.. :-) Fredrik: Ojda.. det var ord och inga visor.. :-) Ja.. du missade livet pa vagen nar du var har.. Bara till att pallra sig hit igen och uppleva 'the real thing'.. :-)
  • av Ziesta 15 maj 2012 Resealbum: Nu eller aldrig - allena därunder 2004
    Underbart !
    tjosan ! Befinner mig just nu i alice springs mitt i australien. kom hit igar efter 6 dagar pa resande fot .resan borjade i perth forra onsdagen, pa morgonen traffades alla i stan dar vi bnorjade varan lilla trip. som alltid e det lite spant i borjan nar man traffar massa nya manniskor men alla var trevliga sa det slappte ganska snart . vi var tio olika nationaliteter sa brist pa saker att tala om fanns aldrig . (sverige,belgien,frankrike,holland,england,skottland,australien,japan,kanada,shweitz) forsta dagen korde vi till kalgoorlie dar jag redan hade varit veckan innan men det visste jag ju att de skulle bli lite repris sa de gick fint ,kollade pa super pit en gang till varldens storsta guldgruva ! den syns tydligen fran manen men jag vet inte sakert efterssom jag inte varit dar an......... efter besoket vid gruvan korde vi ett par timmar till tills vi stannade mitt i bushen o slog lager. forsta kvallen o ingen vet riktigt vad man ska gora men de gick bra o allt loste sig galant. det e ganska latt o fruktansvart roligt o vara ute o "campa" pa det viset nar alla hjalps at o varan lirare till chauffor va ju hur cool som helst typ mick dundee i verkligheten ! campa e ett fult ord har vi lart oss fucking bloody campers ! vi e ju buchmen nu .. sov under stjarnorna pa backen varje kvall helt underbart .det enda vi hade var vara swags, typ en lite tjockare variant av liggunderlag som man kunde krypa in i med sovsacken. varmt o gott . vaknade nasta morgon med en underbar soluppgang som alltid skulle det visa sig :) frukost packa in grejorna o sen ivag igen . befann oss fortfarande i narheten av civilisation men det forsvann mer o mer gjorde ett stopp i en riktig spokstad bodde egentligen ingen dar langre husen o allt stod tomma o har gjort det i 50 ar . skum kansla nar allt e overgivit var en hel del personer som jobbade i narheten i gruvan men dom flog dit o hem igen pa veckosluten . men dom bodde tydligen pa en egen camping vid arbetsplatsen sa vi sag aldrig nagot folk . efter spoktrippen var det da dags att borja kora grusvag men forst efter att tappat ut nastan all luft ur dacken o det behovdes satan va kass vagen va pa sina stallen ibland bara sand . vi korsade valdigt manga floder men som tur va fanns det inget vatten i dom for det fanns inga broar ute i oknen :) sanden/gruset i det har landet e valdigt rott jamfort med varat hemma satter sig overallt i klader trucken/bussen o det e svart att tvatta bort . aven fast jag akte med ett foretag o alla tillsatand var fixade sa var det anda aborginernas lagar o regler vi var tvungna att folja eftersom det mesta av landet e heligt for dom av flera olika anledningar sa kunde vi inte kora hur som helst men tog oss anda friheten o stanna o kolla runt lite da o da pa grottor o sa dar dom bor o har bott under flera tusen ar . men nar vi kom till varat forsta stalle o tanka pa pa over 45mil sa blev vi tillsagda att absolut inte visa vara kameror for aborginerna tror att man tar deras sjal nar man fotograferar dom. chaffissen berattde en del historier om en del turister som gjort det utan att fraga , dom madde inte sa bra efterat o inte bussen heller..... bussen/lastbilen var ett isuzu chassi med en byggnation fran tyskland som kunde ta 19 passagerare den var fyrhjulsdriven o valdigt lagt vaxlad sa vi tog oss fram valdigt bra . varan andra kvall va nu helt ute i ingenstans o det va hur harlig kansla som helst. bara vara swags o naturen underbart . lagade mat o sa gjorde vi pa gasol kok modell storre o smakade alltid mycket bra aven lunchen . frukosten var nastan goast nar man sag soluppgangen o kande att man nastan var ensam har ute . det var sista trippen for den har sasongen som foretaget gjorde nu o det roliga e att dom e de enda som kor great central road genom oknen o gor det bara vissa ganger per ar under hogsasong 3 ganger i manaden. sa det e inte speciellt manga turister som gor den resan verkade som . fortsatter att skriva imorgon ska fixa lite annat nu typ korka upp en bars !
    av Sambuca84 22 apr. 2008 Resealbum: Australien -08

    Alice Springs Australien, Oceanien

    1 / 1