Vacaciones blogg

Sista dagen i Norge blir återigen en busstur. Vi startar på fm. så vi har dagsljus hela resan tillbaka till Narvik. Det är ett fantastiskt landskap vi åker igenom de första timmarna. Himmelen är klar och blå med några moln som belyses av en lågt stående sol så både moln och bergstoppar blir rosafärgade. Lägg där till det mörka vattnet i fjordarna så är naturens målning komplett, så vackert. Tågresan tillbaka till Kiruna sker i mörker och vi kommer fram till rejäl kyla, -28 grader. Efter en till natt på Icehotel så blir jag upphämtad av en kollega. Vi två ska nu besöka kunder i Kiruna och Gällivare. Så efter en fantastisk kortsemester så börjar allvaret igen. Upplevelserna tar däremot inte slut. Jag ska nu ner i LKAB gruva i Kiruna för att titta på problem som de har med våra pumpar. Vi åker ner till 1260 meters djup och det här är första gången jag är nere i en gruva. Så för mig är detta riktigt spännande. Det finns mer än 60 mil asfalterad väg här nere och hur många mil grusväg det är vet inte de jag åker med. Men det är en väldigt stor arbetsplats här nere med verkstäder och kontor lite överallt. Turen nere i gruvan är för mig även den väldigt spännande, även om en valsafari på en fjord i magiskt solljus är snäppet bättre. Jag har haft en fantastisk resa.

Vid lunchtid sätter vi oss på buss 100 som ska ta oss till Tromsö. Det blir en resa på drygt fyra timmar. Återigen slås jag av hur vackert det är med berg. Nu är det snöklädda berg som omringar oss men det är grå himmel så utsikten från bergsvägarna är begränsad. Väl framme i Tromsö så går vi ut i staden som är väldigt fin, vi får en god känsla. Nästa dag börjar vi väldigt tidigt, kockan ringer vid fem. Vi ska nu ut på valsafari. Vi har bokat en tur med RIB båt som avgår från Skjervöy. En buss tar oss dit och återigen så åker vi runt fyra timmar. Framme i hamnen så drar vi på oss en vattentät overall ovanpå våra kläder, vi byter till tjocka stövlar och en stor mössa så vi är varmt klädda. Men det behövs för vi ska vara ute i två timmar och åka som mest 30 knop. Det här är i slutet av säsongen innan fisken de äter går ut ur fjordarna och med den valarna. Så det finns en risk att vi får åka runt en del. Men till och med guiden blir förvånad då de första valarna dyker upp efter bara 7 min. båtfärd. Det är späckhuggare vi ser. En stor flock är det och två stycken simmar rakt mot oss ganska nära innan de dyker ner. En ser jag som reser sig upp ur vattnet med nosen först, som om den vill titta på oss. Under de kommande timmarna ser vi val kontinuerligt, de dyker ner i vattnet och sen kommer de upp någon annanstans. Så jag är överlycklig. Trots att fingrarna är iskalla eftersom man tar av sig vantarna för att försöka få valarna på bild så blir jag lite besviken när vi vänder hemåt. Han kör en annan väg hem eftersom de sett knölval där och tro det eller ej men vi ser en sån också. Gina ser först en stor stjärtfena som dyker ner och efter ett tag ser jag ett valsprut och mitt framför oss dyker en stor knölval upp. Det är några få sekunder man ser den men de sekunderna fullbordar den här turen. Vi har även haft en väldig tur med vädret då vi har haft en klar himmel och en polarsol som lyst upp himmelen alldeles rosa. Så med den inramningen så blev det här en fantastisk resa för att spana efter val.

En tidig start på dagen och rejält påklädda för att klara kylan så står vi o väntar på bussen som ska ta oss in till Kiruna för vidare färd med SJ mot Narvik. Ett orosmoment jag känt besannas tyvärr idag. Det visar sig att tåget vi ska ta är rejält försenat. Förseningen blir bara längre och längre och vi inser snart att vi kommer att missa anslutande buss till Tromsö. Då vi har lite ”luft” i planeringen så börjar vi ringa runt för att kolla om vi kan planera om rutten. Efter några samtal så bestämmer vi oss för att skjuta upp valsafarin en dag. Så nu kan vi lugnt njuta av tågresan i den svenska fjällvärlden istället. Det är väldigt vackert här men då vi kommer in i Norge så måste jag säga att de slår oss här. Det är något speciellt med deras fjordlandskap. Den här kvällen och nästa dags förmiddag får vi alltså tillbringa i Narvik istället. En liten och mysig stad som inte har så mycket att erbjuda. Men det är fint med hamnen som omringas av de höga fjällen.

Jag landar på Kiruna flygplats och känner mig lycklig. Det känns exotiskt att vara så långt norrut i kyla o snö. Påverkas nog av uppståndelsen och glädjen hos alla asiatiska o sydeuropeiska turister som pratar högljutt om hur kallt det är men samtidigt måste stanna ute och ta selfies. Det är -18 grader mitt på dagen. En kort transfer tar mig till Jukkasjärvi och Icehotel som är ett av målen med resan. Jag ska träffa Gina, som jobbar där i vinter. Gina jobbar ute idag och jag sätter på mig mer kläder för att kunna följa med på en guidad tur hon håller. En trevlig visning där hon visar den kalla delen av hotellet och berättar dess historia o bakgrund. När hon slutar så har jag installerat mig i ett varmt rum och vi tar då några timmar för att kolla på alla konstrum och isbaren på detta märkliga ställe. Väldigt vackert och kul att uppleva.