Snacka om resa...
3 sköldpaddor, Jonny, Micke och Billy bestämde sig för att gå på picknick.
Så Jonny packar picknickkorgen med några flaskor öl och mackor. Problemet är bara att deras picknickställe är beläget 10 km bort, så det tar dem 10 dagar att ta sig dit.
Väl framme packar Jonny upp maten och ölen.
- "Okej Billy, ge mig ölöppnaren."
- "Jag tog inte med mig den," säger Billy. "Jag trodde du tog med den?"
Jonny blir orolig. Han vänder sig mot Micke. "Tog du med ölöppnaren?"
Självklart tog inte Micke med sig den, så de är fast 10 km hemifrån utan ölöppnare.
Jonny och Micke ber Billy att gå tillbaka och hämta den, men han vägrar med förklaringen att dom andra två kommer äta upp alla mackorna under tiden han är borta.
Två timmar senare, efter att Jonny och Micke har svurit på sina sköldpaddsliv att inte äta av mackorna, går han till sist med på det. Så Billy ger sig iväg längs med vägen i ett stadigt tempo.
20 dagar går och han har inte setts till. Jonny och Micke svälter, men ett löfte är ett löfte. Så de låter bli mackorna.
Ytterliggare 5 dagar senare och fortfarande ingen Billy. Men ett löfte är ett löfte.
Men till slut klarar dom inte av hungern, och bestämmer sig för att ta varsin macka. De packar upp 2 mackor och precis som de ska ta varsitt bett
hoppar Billy fram från bakom en sten och utbrister:
- Jag visste det!! Era jävla lögnare! Jag tänker fan inte gå!
Så Jonny packar picknickkorgen med några flaskor öl och mackor. Problemet är bara att deras picknickställe är beläget 10 km bort, så det tar dem 10 dagar att ta sig dit.
Väl framme packar Jonny upp maten och ölen.
- "Okej Billy, ge mig ölöppnaren."
- "Jag tog inte med mig den," säger Billy. "Jag trodde du tog med den?"
Jonny blir orolig. Han vänder sig mot Micke. "Tog du med ölöppnaren?"
Självklart tog inte Micke med sig den, så de är fast 10 km hemifrån utan ölöppnare.
Jonny och Micke ber Billy att gå tillbaka och hämta den, men han vägrar med förklaringen att dom andra två kommer äta upp alla mackorna under tiden han är borta.
Två timmar senare, efter att Jonny och Micke har svurit på sina sköldpaddsliv att inte äta av mackorna, går han till sist med på det. Så Billy ger sig iväg längs med vägen i ett stadigt tempo.
20 dagar går och han har inte setts till. Jonny och Micke svälter, men ett löfte är ett löfte. Så de låter bli mackorna.
Ytterliggare 5 dagar senare och fortfarande ingen Billy. Men ett löfte är ett löfte.
Men till slut klarar dom inte av hungern, och bestämmer sig för att ta varsin macka. De packar upp 2 mackor och precis som de ska ta varsitt bett
hoppar Billy fram från bakom en sten och utbrister:
- Jag visste det!! Era jävla lögnare! Jag tänker fan inte gå!
Trots allt lyckades Jonny och Micke övertala Billy att gå och efter några dagar kom Billy fram till en flod som han var tvungen att simma över. Just när han skulle glida ner i vattnet rasslade det till bakom en sten och en skorpion tittade fram.
"Ska Du ta Dig över floden?" undrade han.
Billy medgav att så var fallet och då berättade skorpionen att han skulle gå på friarstråt på andra sidan floden och därför undrade han om han kunde få sitta på Billys rygg under simturen.
"Uteslutet", svarade Billy, "om jag låter Dig göra det kommer Du säkert att hugga mig i huvudet och då blir jag förlamad och så drunknar vi båda två."
Skorpionen förklarade att han hade ingen lust att mista livet när han var på väg till sin älskling och lovade att sitta helt stilla på Billys rygg bara han fick följa med. Inför dessa argument veknade Billy och lär skorpionen ta plats på ryggen och sedan bar det iväg.
När de kommit till mitten av floden högg skorpionen Billy rätt i huvudet.
Billy blev helt hysterisk och skrek "varför gjorde Du så, Du lovade ju att inte göra det. Nu kommer vi att drunkna båda två!"
Skorpionen sorgset "det är skorpionens natur"
"Ska Du ta Dig över floden?" undrade han.
Billy medgav att så var fallet och då berättade skorpionen att han skulle gå på friarstråt på andra sidan floden och därför undrade han om han kunde få sitta på Billys rygg under simturen.
"Uteslutet", svarade Billy, "om jag låter Dig göra det kommer Du säkert att hugga mig i huvudet och då blir jag förlamad och så drunknar vi båda två."
Skorpionen förklarade att han hade ingen lust att mista livet när han var på väg till sin älskling och lovade att sitta helt stilla på Billys rygg bara han fick följa med. Inför dessa argument veknade Billy och lär skorpionen ta plats på ryggen och sedan bar det iväg.
När de kommit till mitten av floden högg skorpionen Billy rätt i huvudet.
Billy blev helt hysterisk och skrek "varför gjorde Du så, Du lovade ju att inte göra det. Nu kommer vi att drunkna båda två!"
Skorpionen sorgset "det är skorpionens natur"
Micke, den snabbare av "paddorna", hade hunnit före till nästa vattendrag. Och hygglig som an var, hade han givit en myra lift på vägen. Myran hoppade i vattnet först och började simma över. Micke letade efter sina badbyxor, men kunde inte hitta dem. Till slut blev tappade han tålamodet och skrek störtförbannad till den simmande myran.
– Är det du din djävel som snott mina badbyxor?!
– Är det du din djävel som snott mina badbyxor?!
På sin idoga färd västerut (tänk att han hade gått på det där med fruntimmer) passerade Jonny många gårdar och en dag blev han upptäckt i en trädgård. Innehavaren plockade upp Jonny, som snabbt drog sig in i sitt skal. Han som ägde trädgården vände och vred på Jonny och då råkade mannen på granntomten komma ut ur sitt hus. "Vad skall jag göra med den här?". Du kan väl gå till Zoo med den, svarade grannen.
"Det var en bra idé, det skall jag göra"
Nästa morgon får grannen till sin förvåning se sin vän komma ut på trappan med sköldpaddan, iförd badbyxor och simdyna, under armen.
-Jag tyckte du sa igår att du skulle gå till Zoo med sköldpaddan. Gjorde du inte det?
-Jo då och vi hade väldigt trevligt där, så idag ska vi gå till badhuset!
"Det var en bra idé, det skall jag göra"
Nästa morgon får grannen till sin förvåning se sin vän komma ut på trappan med sköldpaddan, iförd badbyxor och simdyna, under armen.
-Jag tyckte du sa igår att du skulle gå till Zoo med sköldpaddan. Gjorde du inte det?
-Jo då och vi hade väldigt trevligt där, så idag ska vi gå till badhuset!
Jonny fann sig väl tillrätta i sin nya bostad, mycket beroende på att det i huset fanns en papegoja, som Jonny tyckte var en rolig prick. Papegojan hette Muhammed och när Jonny blev presenterad för honom fick han veta att om man drog i Muhammeds högerben talade han svenska och drog man i vänsterbenet talade han engelska, vilket demonstrerades. "Men", ville Jonny veta, "vad händer om man drar i båda benen samtidigt?" - "Då ramlar jag baklänges", svarade papegojan.
Nåväl, en natt när huset gått till vila, kom en inbrottstjuv på besök. När tjuven tagit sig in genom fönstret hörde han plötsligt en röst som sa: "Jag och Jesus ser dig" Tjuven blev alldeles stel och tände hastigt sin ficklampa och svepte med ljuset över rummet. Han fick då syn på en papegoja som satt på sin pinne och när ljuset träffade fågeln upprepade den sitt "Jag och Jesus ser dig".
Inbrottstjuven gick lite närmare och såg då att det satt en namnskylt på papegojans pinne. "Muhammed", läste han, "det var ett märkligt namn på en papegoja." - "Jag håller med dig", sa papegojan, "och Jesus är väl ett märkligt namn på en rotweiler"!
I nästa avsnitt gör Jonny och Muhammed en golfresa till Skottland.
Nåväl, en natt när huset gått till vila, kom en inbrottstjuv på besök. När tjuven tagit sig in genom fönstret hörde han plötsligt en röst som sa: "Jag och Jesus ser dig" Tjuven blev alldeles stel och tände hastigt sin ficklampa och svepte med ljuset över rummet. Han fick då syn på en papegoja som satt på sin pinne och när ljuset träffade fågeln upprepade den sitt "Jag och Jesus ser dig".
Inbrottstjuven gick lite närmare och såg då att det satt en namnskylt på papegojans pinne. "Muhammed", läste han, "det var ett märkligt namn på en papegoja." - "Jag håller med dig", sa papegojan, "och Jesus är väl ett märkligt namn på en rotweiler"!
I nästa avsnitt gör Jonny och Muhammed en golfresa till Skottland.
Med tanke på Muhammeds eminenta språkkunskaper parat med hans intresse för golf föll det sig rätt naturligt att man gjorde en resa till Skottland, visserligen inte S:t. Andrew, men dock Skottland. Jonny var ju av naturen utrustad med utrymme för förvaring av klubbor så han fick följa med som caddie.
Muhammed och Jonny var uppe tidigt på morgonen för att gå den första rundan. Strax efter dem gick bygdens präst ut på sin runda. Muhammed hade en ovana. Istället för att ropa "fore", som brukligt är när en boll t.ex. går snett skrek han "jävla miss",. Och som papegojor brukar göra upprepade han det gärna några gånger.
Redan på det femte hålet hade prästen fått nog och han kom fram till Muhammed och sa: "Min son. om du fortsätter att åkalla den onde kommer Herren att straffa dig". Muhammed bad om ursäkt och lovade att lägga band på sig. Detta lyckades han med fram till det fjortonde hålet. Då var det färdigt igen - "jävla miss".
Nu brast det för prästen, som rusade fram mot Muhammed. Högröd i ansiktet viftade han med sin klubba och skrek "du lovade ju att ".
Längre kom han inte för i samma ögonblick kom en enorm blixt från himmelen och träffade prästens uppsträckta hand. Sekunden efteråt mullrar en stämma från himmelen -"JÄVLA MISS!".
Muhammed och Jonny var uppe tidigt på morgonen för att gå den första rundan. Strax efter dem gick bygdens präst ut på sin runda. Muhammed hade en ovana. Istället för att ropa "fore", som brukligt är när en boll t.ex. går snett skrek han "jävla miss",. Och som papegojor brukar göra upprepade han det gärna några gånger.
Redan på det femte hålet hade prästen fått nog och han kom fram till Muhammed och sa: "Min son. om du fortsätter att åkalla den onde kommer Herren att straffa dig". Muhammed bad om ursäkt och lovade att lägga band på sig. Detta lyckades han med fram till det fjortonde hålet. Då var det färdigt igen - "jävla miss".
Nu brast det för prästen, som rusade fram mot Muhammed. Högröd i ansiktet viftade han med sin klubba och skrek "du lovade ju att ".
Längre kom han inte för i samma ögonblick kom en enorm blixt från himmelen och träffade prästens uppsträckta hand. Sekunden efteråt mullrar en stämma från himmelen -"JÄVLA MISS!".
När man är i Skottland måste man givetvis besöka en pub och det var just vad Muhammed och Jonny gjorde. De båda vännerna blev emellerid snabbt åtskilda eftersom Jonny träffade blonda Sussie. Hon hade sina rötter på närkeslätten och Jonny, som aldrig träffat någon därifrån tidigare, blev helt betagen i hennes sätt att säga "Viby". De hade mycket roligt i varandras sällskap hela kvällen och de var väl något dragna när de strax efter midnatt var på väg hem.
Plötsligt upptäcker de att det ligger någon i diket. Det är en av höglandets hjältar, iförd kilt och allting, som stupat under återtåget från puben.
Detta var ju ett enastående tillfälle att ta reda på hur det egentligen förhöll sig med detta vad skottarna har under kilten. Sagt och gjort! När de konstaterat hur det var med den saken tyckte Sussie att de på något sätt skullle visa sin uppskattning av att fått svar på en av de stora frågorna.
Hon drog därför ett rosa band ur ärmen på sin blus och knöt det med en rosett kring skottens stolthet. Sedan fortsatte de båda sin vingliga färd hemåt.
Vid halvfemtiden på morgonen när solen började ta sig upp över horisonten vaknade vår vän i diket. Gårdagens myckna öl och whisky gjorde att han kände ett omedelbart behov av att lätta på trycket. Han reser sig på darriga ben för att göra det och upptäcker då Sussies rosett.
Förvånad tittar han ner och säger för sig själv: "Inte vet jag var jag har varit och inte vet jag vad jag har gjort, men första pris fick jag i alla fall!
Plötsligt upptäcker de att det ligger någon i diket. Det är en av höglandets hjältar, iförd kilt och allting, som stupat under återtåget från puben.
Detta var ju ett enastående tillfälle att ta reda på hur det egentligen förhöll sig med detta vad skottarna har under kilten. Sagt och gjort! När de konstaterat hur det var med den saken tyckte Sussie att de på något sätt skullle visa sin uppskattning av att fått svar på en av de stora frågorna.
Hon drog därför ett rosa band ur ärmen på sin blus och knöt det med en rosett kring skottens stolthet. Sedan fortsatte de båda sin vingliga färd hemåt.
Vid halvfemtiden på morgonen när solen började ta sig upp över horisonten vaknade vår vän i diket. Gårdagens myckna öl och whisky gjorde att han kände ett omedelbart behov av att lätta på trycket. Han reser sig på darriga ben för att göra det och upptäcker då Sussies rosett.
Förvånad tittar han ner och säger för sig själv: "Inte vet jag var jag har varit och inte vet jag vad jag har gjort, men första pris fick jag i alla fall!