Greklands blogg

Jag hittade två bilder som jag tagit på Skopelos förra sommaren.
Den ena är en mycket gammal dörr med klängande rosa blommor som växt in mellan plankorna. Vackert!
Den andra dörren är en modern nytillverkad dörr som matchar i rosa då den smyckats av rosa blommor och band. Förmodar att den smyckats till ett brudpar. Är lite osäker eftersom det var ett barndop i kyrkan vi passerade strax efter.

Har stått i köket hela efermiddagen och "totat ihop" keftedes (grekiska köttbullar), Spinakatyropita (spenatpaj) och kycklingsouvlaki (grekiska grillspett), tzatsiki mm.

Oj, vad filodegen är svår att handskas med.

Nu är det dags att hälla upp en Ouzo och njuta.
Mums!

Grekisk musik i bakgrunden. Blundar och längtar.

Utan att lägga några egna värderingar om "Earth to America" så kan jag tycka att musikvideon är otroligt bra!

Första mötet med Santorini var precis så starkt som jag förväntat mig.
Vykorten jag sett därifrån ljög inte på något sätt.
Oia är fantastiskt vackert.
Romantik upplevde vi när vi besökte ön. Självutlösaren på kameran användes.
Till vår bröllopsresa denna sommar var valet av resmål självklart.
Längtar tillbaka.

Jag har haft kontakt med de grekiska flygbolagen då jag inte hittat tidtabeller för flyg fr o m 1 April 2010.
(Athens airways vet inte heller vilka rutter som de kommer få trafikera)
Olympic Air har nu suttit i förhandlingar med Aegean Airlines om ett sammagående.

Nedanstående info har jag hittat på nätet.

Privata grekiska flygbolaget Aegean Airlines kommer att gå samman med statliga Olympic Air.

Syftet med sammanslagningen är att skapa ett flygbolag som både är konkurrenskraftigt på den europeiska marknaden och som klarar uppgiften att flyga till små grekiska öar.

Aegean Airlines har de senaste åren varit en tuff utmanare för statliga Olympic med linjer från Grekland till flera europeiska flygplatser. Aegean har också ett stort nät av inrikesflyg och generellt lägre priser än sin statliga konkurrent.

Det nya flygbolaget kommer förmodligen att behålla namnet Olympic Air.

Jo, det blir ringmärkning i sommar, ett år efter frieriet på Cape Amarantos på Skopelos.
Holken blev ju färdig dvs kakelugnen som påbörjats och som tog en del pengar från vår resebudget.
Å andra sidan sparar vi en del eftersom vi eldar morgon och kväll i kakelugnen. Mysigt!

Vi har planerat, sparat och bokat bröllopsresa till Santorini.

Hunnit planera och fått beviljat semester även för september och planerat för ytterligare en resa till Grekland.

Det kan tyckas lyxigt men jag har blivit en fena på att hitta billiga flygbiljetter med SAS, Sterling (numera Cimber) och Norwegian. Flygstol med charterbolagen väljs bort och reseperioden förläggs till juni och september.

Då går det!

MEN, så kommer min sambo hem med beskedet att företaget han arbetar på ska lägga ner kontoret här och flyttas till annan ort. Inte aktuellt att flytta med. Oro skapas och våra cirklar rubbas.

Nu gäller det att hålla humöret uppe och hålla i pengarna.
Vi som sparat till resor. Nu måste vi spara till vårt uppehälle. Skapa en buffert inför kommande månader med a-kassa eller....nej, så ska vi inte tänka. När sambon istället finner drömjobbet!

Bröllopet går av stapeln som planerat och bröllopspresenter kan alltid vara reserelaterade.

Turturduvorna kuttrar vidare.

De som följt mina bloggar vet att jag varje år åker till Grekland tre veckor i juni.
Så även år 2009.
Innan vi gav oss iväg påbörjade vi ett renoveringsobjekt hemma.
Den gamla matsalen skulle få tillbaka sin kakelugn.
Ja, inte samma som en gång funnits där men en ny!

Ett stort antal timmar lades ner av mig och min Hans på att skrapa tills knogarna blödde. Värmepistolen gick varm och elräkningen sköt i höjden.

Så här såg det ut när vi knaprat oss ner till grunden och kunde börja uppbyggandet.
Konturerna av den gamla kakelugnen syns där vi skrapat. Där fanns en hel del roliga tidningsurklipp att läsa från början av 1900-talet. Detta var innan bygg-gipsens tid.
Så såg det ut när vi lämnade huset för vår tre veckors resa till Grekland.
En resa som blev mer minnesvärd än någon annan vi gjort eftersom min Hans friade till mig på midsommaraftons kväll på Amarantos udde på Skopelos i solnedgången.
Lycka förstås!

Hemmavid startar planeringen för bröllop som får anstå till 2010.
Vi har ju en matsal att renovera!

Ja, en del av resbudgeten försvinner i detta omfattande renoveringsarbete.
Så år 2010 blir det en vecka till Grekland istället för 3 + 2 veckor.
Det blir en riktig lyxig vecka på Santorini som vår bröllopsresa.
Så här fint blev det i matsalen där vi nu ska sitta och planera bröllop och längta till den där veckan i Grekland.

Förutom resor har jag ett stort intresse för byggnadsvård.
Likväl som jag gillar Grekland med de vackra vita husen så vurmar jag för den svenska traditionen med falurödfärgade stugor.
Jag har förmånen att bo i ett hus från förra sekelskiftet och jag brukar säga att jag inte äger det utan förvaltar det för kommande generationer.
Alltför många hus förstörs istället för att bevaras. Gammal inredning rivs ut för att ersättas av ny, oftast av sämre kvalitet.

Varje år gör vi minst en resa till Mariefred. Förutom vackra Gripsholms slott så finns här en hel del gammal bebyggelse bevarad.
Från Stadshuskajen i Stockholm går ångbåten Mariefred
Mariefreds ångbåtsstation
En lyxig upplevelse kan man få genom att övernatta och äta middag på Gripsholms värdshus.
Här syns värdshuset med Mariefreds kyrka i bakgrunden.
I Mariefred finns en av Sveriges ännu bevarade smalspåriga järnvägar. Den drivs som en ideell förening, ÖSLJ, Östra Södermanlands Läns Järnvägar. Vilken tur att det finns eldsjälar (ja, man eldar ju loken med kol också)
Du kan köpa biljett och åka tåget tur och/eller retur till Läggesta station. Konduktörer kommer och klipper biljetten på samma sätt som de gjorde förr.
Vid Läggesta station finns dessa fina emaljskyltar.
Detalj parkbänk från Näfvekvarns bruk
Stationshuset i Mariefred
Järnvägskaféet säljer inte bara fika och glass utan lite souvenirer från svunnen tid.
Här finns även utställning för den som vill veta mer.
Mariefreds kyrka byggdes 1621-1624 och ligger mycket vackert.
Bredvid kyrkan ligger Hembygdsmuséet. Här ser vi ingången till vävstugan.
Där finns en trevlig trädgård med mycket kryddväxter.
Fin gammal lykta vid Gripsholms värdshus.
Detta var bara ett axplock av vackra byggnader som finns i Mariefred.

Jag tog inga bilder på Gripsholms slott av den enkla anledningen att jag tycker att ”bajamajor” är fula. Det var nämligen konsert vid slottet med BAO, Benny Anderssons orkester så vi kunde inte ens komma i närheten av slottet utan biljett.
Tyvärr var det lite mulet. Tänk er en dag i solsken!

På väg till Kreta från Arlanda.
Jag är noga med att inte ha vätskor i handbagage och bär inget skärp eller annan metall.
Riktigt förvånad blir jag när det piper till när jag passerar.

Jag VET ju att jag inte har någon metall. Jag hinner tänka som Tiffany Person i Hipp, hipp: "Kan det vara spiralen?"

Jag söks igenom och kan inte låta bli att fråga hur det är möjligt att det piper?
Inget svar. Jag ger mig inte utan blir "besvärlig". Då får jag till svar att "det går på kvot" dvs en del blir kontrollerade ändå.

Aha, bra att veta. Dessutom föredrar jag den försiktighet som ställs inför flygningarna. Det handlar om säkerhet - min och alla andras.

Förvånad blir jag när jag har gått igenom säkerhetskontrollen på hemvägen i Chania på Kreta (utan problem) och sitter i hallen i väntan på att få boarda planet.

Vid en annan gate lite längre bort sitter en kvinna - med stickning!
Hur är det möjligt att hon kommit igenom säkerhetskontrollen med dessa "vapen"?

Jag ångrar så att jag inte gick bort till henne och frågade.

Östra Kreta – äntligen är vi framme vid vårt smultronställe Xerokambos.
Här härskar lugnet!
Söker man lugn, ro och avskildhet så har man helt hamnat rätt. Det är precis det jag och min Hans söker och vi njuter i fulla drag.
Vacker utsikt är en av de saker du kan njuta av här. Se bara på den här bilden på väg ner mot Kato Zakros. Det är som om vägen störtar rakt ner i havet, eller hur?
I Xerokambos känns det ibland att tiden stått stilla.
Se här – en bil som växt fast.
Xerokambos har en lång kustremsa med mycket fina sandstränder. Det är bara att välja och vraka. Ingen att trängas med.
På klippan ovanför stranden ligger klostret.
Våra fotavtryck i sanden avslöjar en kyss.
En liten butik/supermarket finns i Xerokambos.
Ingen kan engelska utan jag får praktisera grekiskan och det går riktigt bra.
Avga – ägg vill vi ha.
Eftersom vi har en stor lägenhet med kök så avnjuter vi frukosten på en stor balkong med Medelhavet som utsikt. En favorit är mina ”äggamackor” med bacon. Jag gör ett hål i brödet och knäcker ägget i hålet och steker i olivolja.
Vår grek som vi pratat mycket med vill visa oss hus. Vi har med vår nyfikenhet om hur det fungerar att äga ett hus i Grekland fått honom att tro att vi verkligen vill köpa ett.
Nåja, säger vi, det skadar väl inte att kika runt lite.

Jojo, så det blir!
En helvetesfärd med en grek som kör allt annat än lugnt med oss på snirkliga vägar. Vägen ner till Xerokampos är annars vacker.
Husköp alltså.
För ca 100 000 € kan vi köpa ”skelettet” till vänster alternativt 170 000 € för ett nästan färdigt hus till höger i bild.
Har vi bara råd med 50 000 € kan vi få det här lilla skrutthuset.
Färden fortsätter från mellan Xerokambos via Zakros (där vår grek bor, så han kan ju vägen) ner till Kato Zakros. Vid det här laget är jag så åksjuk så att jag är spyfärdig och ber om att få åka tillbaka. Nåt husköp kommer det definitivt INTE att bli tal om.

Efter 4 nätter måste vi ge oss av tillbaka mot Chania.
Vi reser förbi en del charterorter som Makrigialos och Analipsi.
Vi stannar till och äter matsäck i Ierapetra.
Raka vägen upp till Agios Nicolaus. Stannar och solar vid Volusma beach.
Vi spenderar hela dagen i Agios Nicolaus. Här är så vackert.
Vi tar vägen upp till Lasithiplatån. Det tar tid eftersom vägen slingrar sig och hastigheten tvingas ner. Vi börjar fundera på hur sent vi kommer vara framme i Chania egentligen.
Vi ringer Marios och meddelar att vi blir sena. Han är en klippa den killen som alltid finns till hands.
Uppe vid Lasithiplatån är det frodigt och grönt.
Mycket fruktträd och tomatodlingar passerar vi.
Här ligger bönor på tork
Vi kommer fram sent och är riktigt hungriga. Frågar Marios var närmsta gyros finns och beger oss efter hans tips ut i natten för att trycka i oss grekisk snabbmat. Mums – även om det är lite onyttigt.

Morgonen efter vaknar vi upp och kan avnjuta vår frukost på balkongen med utsikt över Odos Theotokopolo.
Saluhallen i Chania är värt ett besök. Lite ovant är det att se kött till försäljning. Jag reagerar särskilt mycket på den lilla kaninen med vit päls kvar på tassarna.
Vår sista dag har vi tänkt att tillbringa på ytterligare ett favoritställe. Falasserna som ligger västerut från Chania. Man passerar Kissamos och vidare en bit till. På väg ner – se vilken utsikt!
På vägen ner ligger restaurang Spilios.
Den var värt ett besök.
Här serverades vi hembakt bröd (allt annat än de torra vita bröd som brukar serveras)
En grekisk sallad med dakos (grekiskt hårt bröd) och en Mousaka som var alldeles nygjord.
Lite starkt efter maten serverades till mig som inte körde bil och en rejäl fruktskål ställdes fram som huset bjöd på med fruktknivar att skära frukten med. Vi ville knappt gå därifrån.
Tillägger att toan var mycket fräsch – det säger en hel del.

Vidare ner till stranden vid Falasserna. En stor strandremsa men ändå populärt så därav en del trängsel även så här på sensommaren. Här är vi långt ifrån ensamma. Jag föredrar ändå Falasserna framför Elafonissi.

Härliga sanddynor och dessa liljor som är mina favoritblommor. Det finns en symbolik i att de kan överleva i sanden i det torra klimatet och ståta så vackra!
Vi avslutar vår resa ”Kreta 2009” med ta en bild med Hasse i vattenbrynet.