Lengans blogg

Vi är 12 vänner som kallar oss Kulturklubben. Varje år åker vi till julmarknader i Tyskland och i år var det tänkt att vi skulle besöka Sassnitz.
Efter mycket strul med avgrävda vägar mm så hittade vi hotellet i Sargard. Byn var helt öde och under fyra dagar såg vi kanske 10 människor. Kärnkraftsprov i närheten? Skumt i alla fall.
Första kvällen åkte vi in till sassnitz för att prova utelivet.... Samma sak, efter en rundvandring på stan hade vi sett 3 människor...
På fredagen besökte vi en ubåt som låg i Sassnitz hamn, årets kulturevenemang :) Sen åkte vi till Stralsund och gjorde som alla andra svenskar, shoppade alkohol i stora kundvagnar.
På kvällen hade vi kostymmiddag i sassnitz ocg åt så länge att den lilla lilla julmarknaden hade stängt när vi kom dit haha. Efter att ha tagit några drinkar på puben så ville vi ta taxi hem, självklart fanns det inga så kocken fick köra hem oss i tre vändor :)

På lördagen bestämde vi oss för att ta tåget till julmarknaden i Rostock. Fullträff, vilken folkfest! Ett par kilometer med försäljare och tivoli mötte oss. En del handlade stora kassar med julklappar medan andra i gänget bara gick runt och njöt av stämningen.

Jag kan verkligen säga att Rostocks marknad är värd ett besök :)

Ååhh vad jag saknar OS i Peking... eller är det vännerna jag saknar mest? Värmen var i alla fall hemsk, åk inte dit i augusti!
Det suger redan i resetarmen, tyvärr är semesterdagarna slut så det lär inte bli någon långresa med sol och bad som jag tycker så mycket om. Det får bli weekendresor.
Bokade nu är julmarknad i Tyskland och fotbollsresa till Liverpool.

Trevlig helg!

23/8:
Damhandboll 08.00, Sverige-Rumänien. Efter en medioker första halvlek började jag och Rikard bli oroliga eftersom vi inte
hört något från Rickards kontakt om biljetter till pingis-semin. Då provade jag att ringa en annan kontakt på SOK och han sa
helt oväntat att han hade tre biljetter så jag, Emma och Rickard stack direkt till pingisarenan. Där stod SVT och filmade när
jag fick biljetterna genom staketet. -Här är Pekings mest eftertraktade biljetter bland svenskarna idag, nu måste vi dra, sa jag
rakt in i kameran innan vi sprang iväg till entrén. Inne i hallen var det väl kanske 10 svenskar plus några ur svenska truppen.
Kinesen Wang Hao blev tyvärr för svår för Jörgen. Trots att Persson spelade bländande ibland så vann Kinesen till sist.
Efteråt åkte vi förbi hallen i taxi då vi såg att SVT intervjuvade Jörgens mamma. Emma hängde ur taxin med en svensk flagga
och skrek -MAMMA!! Hon ville ju bara vinka till Jörgens mamma men i tv såg det nog ut som om Emma ville hälsa hem... :)
Sen var det dags för fotbollens final mellan Argentina och Nigeria. Klockan var 12 på dagen och solen stekte som värst då vi
fick köa i nästan en timme för att komma in. Folk var vansinniga och svetten sprutade. Efter att ha missat första halvlek pga
köerna så fick vi i alla fall se Argentina göra 1-0 vilket även blev slutresultatet. Efter fotbollen skulle vi egentligen ta taxi till
kanotstadion men vi var helt slut av värmen så vi tog en matpaus istället innan vi sedan åkte till taekwondoarenan. Där hade vi
en stor förhoppning på medalj så vi satte oss utanför och inväntade resultatet från svenskans kvartsfinal. Hade hon vunnit så
skulle vi köpa biljetter till kvällspasset men självklart så förlorade hon så det var bara att åka vidare. Så här såg en vanlig dag
ut på OS, man sökte medaljchanser och reste mellan arenorna i jakt på biljetter. Vi kom tillbaka till pingisarenan i hopp om att
få biljetter till Jörgens bronsmatch. I det passet ingick även finalen vilket var absolut en av de största finalerna för kineserna
i deras hemma-OS. Civilpolis på plats grep flera svarta börsförsäljare så den vägen var det absolut omöjligt att få biljetter.
Min kontakt på SOK hade gett oss ett litet hopp men som sagt, bara ett litet. Plötsligt kom han ut till staketet mellan oss och
arenan och sa: -Ni kommer att hata mig, och sen visade han upp EN biljett och vi var fyra på plats. Sen berättade han att han
blivit erbjuden 1000 euro för den men han gav den till oss i alla fall. Han tyckte vi skulle sälja den och gå på krogen och se
matchen men vi sa direkt att vi skulle lotta ut den. Men sen var de andra i gänget så snälla att de erbjöd mig biljetten eftersom
det var jag som hade fixat fram den så jag blev överlycklig och gick in. På väg in ringde SOK igen och sa att det fanns en bilj
till om vi ville ha den så jag skrek till de andra att springa tillbaka och hämta den. Det blev Rickard som fick den andra biljetten
och vi satte oss på VIP-platserna närmast bordet på rad 2. Helt otroliga platser på finalpasset i pingis I KINA!!!
Jörgens bronsmatch mot Wang Liqin blev aldrig spännande eftersom Jörgen spelade skadad. Han vände sig mot tränaren och
sa att det går inte. Då visste vi att det var kört. Kinesen vann med 4-0 i set och kungaparet som var på plats hade fört otur
med sig ännu en gång i detta OS. Publiken älskade kämpen Persson och han fick stora ovationer efteråt.
Dags för final då mellan kineserna Ma Lin och Wang Hao. Vilken upplevelse, vilken drömpingis!!! Till sist stod veteranen
Ma Lin som segrare och inte ett kinesiskt öga var torrt under nationalsången. Ett annat roligt minne från finalen var när jag
och Rickard som ensamma svenskar på kortsideläktaren drog igång raketen vid ett par tillfällen och alla kineser hängde på.
På kvällen hade Torkilsen hyrt hela W-bar för att fira spjutguldet så vi åkte till Holland Heineken House men där var entrén
stängd eftersom klockan var efter ett. Inte ens en guldmedaljös från ett roddlag fick komma in men vi fick i alla fall känna på
guldmedaljen så nu har jag kännt på guld två OS i rad :) Natten avslutades på Gin-bar.
24/8:
Sista dagen!!!! Jag och Emma hade biljetter till avslutningen så vi åkte upp till Olympic green som området runt arenorna hette.
Där köpte vi dagens lunchbox, en låda där man blandade en påse med vatten så det började koka och sen lade man själva
matlådan ovanpå och stängde igen allting med ett lock, komplicerat men smart. Smakade sådär.... Våra platser på arenan hade
varit jättebra om det inte var för att framför oss stod stora strålkastare som blåste varmluft på oss, som om det inte var varmt
innan ändå.... Svetten sprutade som vanligt... Men showen var makalös. Halningen av olympiska flaggan, elden som dog ut.
Man blev absolut lite sorgsen att spelen var över. Beckham fanns också på plats när London fick ha en lite stund på arenan.
London är ju värdstad 2012. Avslutningen varade i 2 timmar men det är ett minne för livet.
Efteråt blev det nattmat på W-bar. Emma fick in lax med pommes frittes, haha. Hon blev tokig och efter mycket om och men så
hade hon fått in bakad potatis istället :) OS var över
25/8:
Dags för kultur. Mötte gänget på vandrarhemmet. Gänget hade utökats med Johans pojkvän Johannes som anslutit hemifrån.
Vi åkte minibuss till Kinesiska muren vid Mutianyu. Fukten och diset gjorde bergen lite magiska då vi åkte sittlift från dalen
upp till muren. Häftigt att äntligen se detta mästerverk. Vi gick så långt man fick åt höger och trots att det inte rörde sig om
många hundra meter så var vi totalt utmattade i värmen. "Svetten sprutade" (läst det tidigare?) Hjärtat bultade i bröstet och
min astma gjorde sig påmind. Vi sa att vi skulle kanske ha gjort den här resan lite tidigare under OS innan vi festat sönder
våra kroppar totalt :) Jag lämnade en liten svensk flagga på muren som minne. Efter ca 1.5 timme var tiden ute och vi åkte ner
i dalen på en rodelbana. Tyvärr hade vi en amerikansk tant framför oss som bromsade hela vägen...
Nästa stopp var en jade-fabrik. Efter en liten rundvisning blev det stor lunchbuffé. Trötta och mätta fortsatte sedan resan till
den Heliga Vägen vid Minggravarna. Vägen kantades av ståtliga väktare och djur i sten. Svetten sprutade....
När vi vandrat klart så var Johan less på kultur och ville hem. MEN det var inte slut på resan, det blev även ett stopp på en
fabrik som tillverkade silkesvaror. Alla var trötta så intresset var väl sådär.... Till sist kom vi hem och vilade några timmar.
Det var Rickards sista kväll så vi tog en ordentlig kinamiddag. Vi var 5 personer som delade på 7 rätter samt dryck, 360 :-
En bra sista dag för Rickard och vi sammanfattade resan tillsammans med "hattkillarna".
26/8:
Jag och Emma tog en tur i en Hutong. Vi strosade runt och kom fram till sjön Hou Hai. Där tog vi en rundtur i en cykeldroska.
Mysigt område med små gator och restauranger. Men lunch fick det bli på McDonald´s.. Sen var Emma shoppingsugen igen.
Efter en stund på gågatan Wangfujing så åkte vi till Silkmarket. Där blev det nya skor, tröjor samt krimskrams. T.ex. så fick
jag mitt kinesiska namn skrivet med kinesiska tecken. Namnet fick jag av Sarah på W-bar, typ Maj Jien Sien.
Det blev även några jackor till.... Kvällsmiddagen åt vi på Pizza Hut. Jag hade väldigt ont i magen så det blev inte så sent.
Vi satt på W-bar och pratade lite med gänget som var kvar. Jag, Emma, Johannes, Johan, Björn och Lina.
27/8:
Äntligen hemfärd. Efter flera dagars magont samt förkylning så hade jag tröttnat och längtade hem till frisk luft.
På flygplatsen träffade vi IOK´s vc orförande Gunilla Lindberg som sa att vi skulle nog vara nöjda med våra medaljer...
Hm, visst får hon säga det men det var inget anna än ett skit-OS, praktfiasko!
Men vi hade ju kul ändå, det vi minns bäst är gemenskapen och allt skoj vi var med om med järngänget!!
Tre män och en kvinna som TV4 sa :)

22/8:
Åååh, tuff förmiddag. Tvingade i oss mat och åkte till pingisarenan. Jörgen Persson hade visat storform och avancerat till
kvartsfinal i singelturneringen. Via en kontakt på SOK fick vi ut ett gäng biljetter och fick ihop en klack på 8 personer.
En del aktiva från den svenska truppen var också på plats och tillsammans fick vi igång bra drag i hallen. Rickard drog igång
små grodorna och kineserna älskade dansen. Den vevades på tv flera gånger under spelen. Jörgen spelade drömpingis och vann
kvartsfinalen till alla svenskars stora glädje. Efter matchen träffade vi Jörgens mamma. Vilken härlig människa! Hon gjorde
stort intryck på oss och hon berättade att kineserna blev som tokiga på läktaren när dom fick veta vem hon var.
Kvällspasset var friidrott. Vi bänkade oss vid längdhoppet där vi trodde på stor medaljchans för Carro... men vilket fiasko!
Hon blev utslagen direkt efter tre hopp. Men därefter kom en av OS absoluta höjdpunkter. Herrarnas 4*100 m.
Jamaica med Bolt i spetsen vann och satte nytt världsrekord och jag fick OS första gåshud på armarna, vilken upplevelse!
Trötta efter gårdagens urladdning samlades vi på W-bar och sammanfattade dagen samt spånade på hur vi skulle få tag på
biljetter till Jörgens pingis-semi nästa förmiddag.

21/8:
Dags för beachvolleyboll! En repris från Aten, då var det en underbar kväll, nu ösregnade det hela dan... Först såg vi damernas
bronsmatch som spelades mellan Kina-Brasilien. Kinesiskorna spelade bländade och vann enkelt. Sen var det dags för de
regerande mästarna från 2004, Walsh/May från USA att försvara guldet mot ett par från Kina. Finalen var jämn men det
otroliga regnvädret försvårade spelet. Paret från USA vann ungefär samtidigt som min regnrock gav upp och jag var genomblöt
samt började frysa för första gången i Peking. Glädjen från vinnarparet värmde i alla fall innan vi stegade hemåt.
På kvällen såg vi Wissmans final på 400 m i ösregn. 110 m häck var också en av finalerna. Utanför arenan sprang jag på USA´s
guldtjej från beachvolleyn, Kerri Walsh. Jag hade med mig ett guldfoto på henne som jag tog i Aten 2004. Hon blev förvånad
och glad över att se bilden och signerade den. Sen for vi hem till hotellet och hade HHH-förfest. Jag hade köpt ost till Johan
som ett minne från en fest i Aten :) De fyras gäng var rejält glada när det bar iväg till Holland Heineken House.
Där spelade ett Holländskt band och vi dansade hela kvällen på en sidoscen. Det var absolut OS galnaste natt.
Redan efter HHH går allas minnen lite isär men vi minns hur vi träffade Australiens målvakt i vattenpolo, Alicia McCormack.
Hon hade sin medalj runt halsen och både jag och Rickard fick äran att ha den på oss. Vilken ära! Sen for vi runt på lite olika
ställen men vilka låter jag vara osagt... hem vid 06.00

20/8:
Nä, vi tog en OS-fri dag. Vi åkte till Himmelska fridens torg. Häftigt att se detta enorma torg. Vi gick igenom Himmelsa fridens
port och promenerade mot den förbjudna staden. Vackra byggnader och stekande hetta (som vanligt).
Sen gjorde vi ett besök på Beijing Zoo. Vi blev förälskade i pandorna . Så söta! En av dom hade värsta showen då han lekte med
en gunga gjord av bildäck. Plötsligt hade han lyckats sätta sig i gungan och åskådarna jublade. Lika underbart som det var att se
pandorna, lika sorgligt var det att se kattdjurens burar. Tigrar, pumor och lejon låg i betongburar på ca 4 gånger 4 meter.
En jättevacker lejonhanne låg där med sin vackra man och tittade på oss. Jag stod länge och tittade in i hans ögon på 3 m håll.
Han gjorde ett starkt intryck på mig, stor, stolt, vacker men så sorgsen. Ett ögonblick jag sent kommer glömma.
Efter djurparken blev det ett besök på shoppinggallerian Ya Show. Jag köpte lite krims krams av en gumma och 5 minuter
senare kom hon fram till mig och påstod att jag hade gett henne falska pengar. Jobbig situation med mycket folk så hon fick
en ny hundring och allt var frid och fröjd igen. Jag hade flera skumma sedlar så troligen hade jag fått dom när jag sålde någon
biljett på stan. Plötsligt bland alla shoppare stötte jag ihop med vår svenske Kung... hej lyckades jag få fram i alla fall.
Drottningen var också med samt prinsen. Jag pratade en liten stund med prinsen men en av livvakterna såg butter ut så jag
lämnade dom ifred. En kul upplevelse i alla fall att stå en meter från vår kungliga familj.
Emma shoppade full kasse som vanligt....
Grymt god middag på en Kinakrog. Personalen stod runt oss och ville prova min sverigehatt mm. Kändes som deras höjdpunkt
för dagen att några västerländska fans var på plats. Kvällen rundades av på W-bar....

19/8:
Vaknade som nybliven tv4-kändis :) Dags för kvartsfinal i damhandbollen, Sverige-Norge. Vi fick ihop en stor svensk klack
men norrmännen var nog dubbelt så många. Och det gick som väntat, svenskorna hade inte en chans. Det fanns en liten liten
tendens till bra spel i andra men det slutade i norsk utklassning. Jag och Surre blev intervjuvade i norsk tv efteråt och som tröst
fick vi en påse bilar från IKEA av den norska reportern. Jag, Johan, Rickard och Emma gick in på en kinesisk restaurang för
att stilla hungern. Jag testade på vild kanin och det smakade helt ok, dom få köttbitar man kunde hitta..
Sen tog vi oss in på området vid friidrottsarenan efter en lång promenad i solen. Johan som insisterade på att gå istället för att
åka taxi tog upp ett paraply ur väskan och led inte alls...
I en park gjorde vi i ordning camp sweden med flaggor i ett träd och utslagna svenskar på gräsmattan. Som vanligt blev det ett
himla fotograferande. Roligast var när trädgårdsmästaren demonstrativt började vattna rabatten som var mellan oss och alla
de fotogalna kineserna. TV4 ringde och sa, -Sverige vill ha mer, kan vi träffas senare? Självklart sa vi...
Väl inne på arenan hade vi fått biljetter till fel kortsida för att kunna se höjdhoppet så jag fick en lapp
skriven på kinesiska där det stod att vi ville byta med någon på "rätt sida". Entrétjejerna hjälpte oss och till sist kom vi in på
rätt sida, fast vi hade fått platser högt upp så vi chansade och tog ett par stolar på rad 6. Vi fick flytta ett par gånger men fick
se hela kvällen från kanonplatser. Vi var även med i tv hemma och hela tiden på storbildsskärmen på arenan.
Så var det då dags för OS höjdpunkt, Holms guldjakt. Första höjderna såg bra ut och stämningen var på topp bland alla gulblå.
Men som vanligt när det finns ryssar med i bilden så hoppar de vansinningt bra på mästerskap. Holm rev på 2.34 och sparade
två hopp till 2.36 men tyvärr så rev han även dessa och OS var över, inte ens medalj till Stefan. Vilken chock! Och jag som var
så nöjd med våra platser. Guldflaggan låg klar i väskan och jag såg framför mig hur jag skulle göra high five med Stefan.
Det kändes bara tomt. Efter att Wissman klarat sig vidare till final på 400m så åkte vi till W-bar där Tv4 väntade.
Dom intervjuvade mig, Emma och Rickard om våra känslor efter fiaskot för hela svenska truppen. Inslaget sändes på nyheterna
hemma och flera sms ramlade in hemifrån. Fler och fler besvikna svenskar kom och det blev en lågmäld kväll...

18/8:
Träffade tv4-killarna på Johan och Rickards vandrarhem. Dom filmade vår frukost och vår planering av dagen. Johan och
Rickard fick sitta på rummet och "starta" dagen som skulle följas. Reportaget skulle skildra hur vi letade biljetter till damernas
kvartsfinal i handboll. På väg till svarta börsmarknaden gjorde vi även ett inslag om shoppingen i stan med prutning och allt
annat som hör till inne i galleriorna. Sen var det dags för jakt efter biljetter. Svetten rann på oss då vi letade bland försäljarna.
Det var svårt att hitta handboll och efter tre kvart gav vi upp. Efter ett par personliga intervjuer så bröt vi upp med tv-teamet
och letade vidare på ett annat ställe. Efter en stund fick vi napp och köpte tre biljetter för 500 st... Äntligen klara.
Vi tog en lunch på W-bar och sedan en efterlängtad vilostund på hotellet.
På kvällen följde vi friidrotten på tv på W-bar. Kallur ramlade och Mustafa kom tia, VAD HÄNDER!!!!!! Vilket skit-os!!!
Besvikelsen var enorm bland oss svenskar. Jag fick spela pingis mot ett kinesiskt tv-team och efteråt blev jag intervjuvad.
-Du har talang, hur länge har du spelat? frågade dom hahaha. Sen blev det en tidig kväll för att förhoppningsvis få en bättre
OS-dag på tisdagen med Holms final som höjdpunkt.

17/8:
Tidig handbollsmatch, 09.00, Sverige-Brasilien. En ny måstematch. Vid vinst skulle det bli kvartsfinal för Sverige. Brevid mig på
läktaren satt en amerikan som såg sin första handbollsmatch. Efter tre minuter älskade han sporten! Första halvlek var det
jämnt mellan lagen och en viss nervositet smög sig in . Smög sig in på läktaren gjorde också Tv4´s reporter Ulf Kristoffersson.
Han ville göra ett reportage om oss så vi bytte nummer för att kunna stråla samman senare. En annan reporter som kom från
Whashington Post gjorde en intervju med oss angående våra fina tesilar till glasögon. Andra halvlek var tuff men svenskorna
började få kommandot och på slutet var det ingen fara, Sverige vann med 25-22 och glädjen bland spelarna var stor.
Kungaparet kom ner på planen och tackade spelarna. Jag och Emma åkte tillbaka till hotellet för att checka ut. Då ville dom
ha pengar för en tvätt som vi inte hade gjort. Dom var dåliga på engelska och jag var trött och hungrig samt energin i kroppen
var obefintlig efter några dagars magproblem. Allt startade lugnt men slutade med att jag stod upp och skällde ut dom, kastade
pengarna på bordet vände och gick ut samtidigt som jag kläckde ur mig "BEN". Det betyder typ idiot på kinesiska och man
ska tydligen aldrig säga så men jag var rätt ursinnig då.... Jag hörde bakom mig -Don´t say that!!
En stund senare checkade vi in på Eastern hotell, tio meter från W-bar, skönt. Efter två timmars sömn åkte vi på friidrott.
SOM VANLIGT körde taxin fel och han ville inte fortsätta köra närmare stadion så vi fick gå en bra bit igen.
Vi hann precis in så att vi fick se Kallurs försök på 100 meter häck. Härligt, hon såg ju bra ut och gick vidare till semin.
Efter friidrotten träffade vi tv4 på W-bar. Dom ville följa oss ett dygn så det blev en mikrofon på tröjan och ordern "tänk inte
på kameran så går jag runt och filmar medan ni snackar vid bordet". Jaha, hur lätt är det att prata som vanligt med en kamera
som hittar en i olika vinklar? Efter några drinkar gick det lättare. Vi bestämde att fortsätta filma nästa morgon.

16/8:
Åkte till tunnelbanestationen Beitucheng för att försöka hitta biljetter till finalen i dubbel, tennis. Där var det fullt med säljare
och köpare som vanligt. Jag blev intervjuad av kinesisk tv medan jag sprang runt och letade. Till sist fick vi varsin biljett för
1000 st och det kvittade vi genom att sälja friidrottsbiljetter för samma belopp. Vi sålde även biljetterna till eftermiddagens
brottning eftersom vi visste att de svenska tjejerna var borta från finalchans. En kinesisk kvinna som sålde biljetter blev
gripen av polis framför ögonen på oss och hon släpades ner i tunnelbanan. Vi var klara och tog en taxi till roddarenan.
Svenskhoppet Lassi Karonen hade skrivits upp som en otroligt stor medaljkandidat så självklart åkte vi dit. Hamnade som
vanligt vid fel entré och eftersom ingen förklarade hur långt det var till rätt ställe så promenerade vi i solen.... i typ 2 km.
Genomsvettiga kom vi upp på läktaren. Solen stekte och det fanns inget tak som skyddade. När starten gick samlade vi ihop
oss några svenskar och hejade, en stund i alla fall. Sen var det fiasko som vanligt i detta skit-os. Norge vann, Sverige sist.
Vi kände oss lurade men såg istället fram emot tennisfinalen så vi mötte upp Rickard och Johan och tog en taxi till arenan.
Hungern gjorde sig påmind så vi köpte varsin burk med nudlar. Johan var vansinnig när hälften av nudlarna låg på marken
efter att han ätit klart. Rickard skrattade så han fick nudlar i näsan :) Inne i arenan så bildade vi en härlig klack tillsammans
med ca 20 svenskar. Jag delade ut peruker till några kineser och fick dom att sjunga med i "jobba jobba jobba".
Kungaparet var också på plats och vinkade glatt till oss. Delar av simmarlandslaget var på plats och drack öl i landslagsdressen.
Det uppskattades inte av SOK och simmarna fick lämna centercourten. Matchen började med att schweizarna vann de två
första seten men i tredje kom vi tillbaka och vann i tiebreak. Vilken stämning det blev, vi körde raketen och kineserna var på!
Det ramlade in sms att var i tv, inte så konstigt eftersom halva klacken var utklädda. I 4:e set blev dock Federer för svår och
svenskarna förlorade till sist matchen. Efter prisutdelningen kom Tomas Johansson och Simon Aspelin fram till klacken och
tackade för stödet, så nära ett guld men det var inte vårat OS 2008.
Vi kom till W-bar efter midnatt och åt seeen middag. Sen sa vi adjö till J-O som var där sin sista kväll. Han hade haft skoj med
oss veckan som gått och ville ha med oss ut igen men vi avböjde eftersom vi var totalt slutkörda.