Stöd Ukraina

Lengans blogg

Måndag 25 Januari 2016 - New York
När det stod klart att Bruce Springsteen skulle ut på turné igen så var det självklart att boka resan till New York för att uppfylla drömmen att se Springsteen & The E Street Band i Madison Square Garden. 2009 såg jag Springsteen på Giants Stadium i New Jersey, det var helt fantastiskt och nu ville jag uppleva stämningen i "The most famous arena in the world". Biljetterna till konserten sålde slut på rekordtid och en extra konsert sattes in, även den sålde slut direkt. Jag hade en biljett i varukorgen hos Ticketmaster men det fungerade inte att betala. Många européer upplevde samma problem så det blev till att leta biljett på andrahandsmarknaden. Till sist hittade jag en biljett på läktaren bakom scenen, ungefär samma plats som jag hade då U2 uppträdde i NY sommaren 2015. Jag valde mellan hotell och att bo i samma lägenhet som jag bodde i vid det senaste besöket, valet föll på Hotell Pennsylvania som var billigare än lägenheten. Dessutom ligger Pennsylvania 50 meter från entrén till Madison Square Garden och tunnelbanestationen Penn Station, ett perfekt läge!
Några dagar innan resan så började det komma oroväckande rapporter om ett stort oväder som var på väg in över USA´s östkust. Snöstormen "Jonas" förutspåddes kunna bli en rekordstorm och dagen innan resan så kom ett sms från flygbolaget att flyget var inställt. Jag var beredd på det och ringde direkt till SAS och bokade om resan till nästkommande dag. Jag skulle landa 13:30 på söndagen och konserten skulle börja 19:30 på kvällen, gott om tid alltså för att ta sig in till New York från flygplatsen Newark. När jag vaknade på söndagen så hade jag fått ett mail från min vän Deb i USA: "Have you seen that the show is canceled!?"
Ridå... Konserten var inställd på grund av att långtradarna med scenen kunde inte ta sig in i New York. Det föll 50-70 cm snö i och omkring staden. Nu hade jag ingen lust alls att åka......
Resedagbok:
24/1:
Åkte till Arlanda och möttes av att flyget var försenat två timmar. Jag var väldigt deppig, drömresan var ju redan förstörd och nu var flyget försenat också.. Jag hoppades att flyget skulle ställas in men strax innan klockan 17 så kom vi iväg. Nu var vi så mycket försenade att det var tur att konserten var inställd. Annars hade jag varit vansinnig för flyget skulle inte hinna fram i tid till konserten. När vi till sist landade så fick vi vänta en timme på att de skulle röja undan snö vid vår gate.... Väl inne på flygplatsen så gick allting snabbt och smidigt. Jag tog Airtrain till tågstationen där tågen in till New York avgår. När jag kom ner på perrongen strax efter klockan 22 så upptäckte jag att det sista tåget in till staden skulle gå om ett par minuter, resten av kvällens tåg var inställda, äntligen lite tur....
Jag klev upp från tunnelbanan och möttes av snöskottande människor och brummande snöslungor utanför Madison Square Garden. Jag tog mig fram till hotellet och checkade in. 10 minuter senare satt jag i en taxi och åkte till en bar där Springsteen-fans samlats för umgås då konserten var inställd. Jag träffade min kompis Deb från Florida och vi försökte ha så kul som möjligt medan barens DJ pumpade ut Springsteenlåtar.
Senare på natten gick jag omkring på gatorna i New York och tittade på all snö och bilarna som var begravda i snömassorna.
25/1:
Nu gällde det att vara positiv och göra det bästa möjliga av situationen. Jag hade förbokat ett besök på museet vid Ground zero, 9/11 museum.
Där inne finns en utställning om terrordådet mot USA den 11e september 2001. Det fanns gott om starka foton, filmer och ljudupptagningar från den mörka dagen. Museet ligger där grunderna för de båda tornen World trade center låg. Det var ett besök som gjorde ett starkt intryck!
Det var kyligt runt de stora bassängerna som nu bildar minnesmärken där tvillingtornen stod. Vita rosor hade som vanligt placerats vid namnen på de omkomna som skulle ha fyllt år denna dag. Bredvid bassängerna står det nybyggda Freedom tower och jag klev in i skyskrapan för att åka upp till utsiktsplatsen i tornet. I hissen upp så spelades ett häftigt bildspel upp på hiss-väggarna. Det kändes i öronen då den snabba hissen åkte upp till våning 102. Där fick man ställa upp sig längs en vägg och sedan startades ett mäktigt bildspel framför oss. När bildspelet var slut så höjdes väggen upp och där bakom dök den fantastiska utsikten över New York upp. Sedan kunde man vandra runt och se New York från alla håll eller sätta sig i baren och ta en drink. Det fanns souvenirer att köpa och på två ställen stod guider och berättade om New York.
Detta var verkligen en sevärdhet jag kan rekommendera!!
Jag promenerade genom snömodden och kom fram till Brooklyn Bridge. Jag gick upp en bit på bron och fotograferade men det var så mycket snö att det var jobbigt att ta sig fram. Jag tog tunnelbanan tillbaka till Penn Station och gick in i Madison Square Garden där jag handlade några beställda New York Rangers-souvenirer till vänner hemma i Sverige. Presenterna lämnades in på hotellet och sedan begav jag mig ut igen i solskenet. Jag vandrade förbi Empire State Building och gick upp till den berömda skridskobanan vid Rockefeller center.
Times square fick givetvis också ett besök, en av mina favoritplatser i NY. Sedan blev det lunch på Shake shack. Jag hade läst om deras berömda hamburgare men de imponerade inte på mig...
På kvällen var det dags för NHL, New York Rangers - Buffalo. Jag älskar ju Madison Square Garden så det var härligt att vandra omkring i korridorerna innan matchen. Ca 18 000 åskådare fanns på plats och det var en förväntansfull stämning då spelarna kom in på isen.
Rangers fick en kanonstart och tog tidigt ledningen med 1-0. Buffalo kämpade sig tillbaka och i den första periodpausen stod det 1-1.
I den andra perioden ökade Rangers farten och det lönade sig, 2-1 var resultatet i nästa paus. En period kvar, det vore kul att få se en seger för mitt favoritlag så att man kunde få lite trevliga minnen från resan trots allt... Vilken urladdning det blev i sista perioden! Rangers gjorde fyra mål och matchen slutade 6-3!! Nio mål och jublande fans, jag var mer än nöjd!! Jag gick tillbaka till hotellet och bytte kläder och klev sedan ut i New York-natten för att ta en mingelrunda. Då såg jag att det var gott om folk vid arenans garage och jag tänkte att det är väl spelarna som åker hem efter matchen så jag gick dit och tittade. Jodå, där satt Henrik Lundqvist i sin bil och signerade fansens tröjor. Jag ropade grattis till Henrik så att han skulle märka att jag var fråån Sverige, sedan gick jag iväg 50 meter från garaget och när sedan Henrik kom körandes så vinkade jag. Henrik noterade att där stod ju den där svensken så han stannade bilen och jag fick chansen att i lugn och ro gratulera till den fina insatsen i matchen.
Han tackade och skrev en autograf, sedan gled han iväg mellan de neonljusprydda fasaderna. Jag var nöjd när jag promenerade upp till Times Square och sedan minglade runt bland neonljusen och de enorma reklamskyltarna.
26/1:
Jag tänkte äta frukost på berömda Ellen´s stardust och på vägen dit så stannade jag till vid ett fönster på Times square. Där innanför sändes ABC´s morgonshow "Good morning America" och plötsligt kom två tjejer från produktionen fram och frågade om jag vill följa med in och vara publik. ja varför inte tänkte jag, all media är ju bra som vi brukar säga.... Efter en säkerhetskontroll så befann jag mig plötsligt inne i studion där Amerikas största morgonshow sänds ifrån. Jag kände inte igen programledarna men de övriga i publiken jublade och selfies med dem.
Vi var med i en halvtimme och det var tre experter som tävlade om att ge de bästa tipsen till att spara pengar. Det var himla roligt under inspelningen, alla i studion skrattade hela tiden och kameramännen hade inga problem att kabla ut bra bilder. När jag såg mig själv i närbild på monitorn så kunde jag naturligtvis inte sluta tänka på hur många miljoner tittare vi hade... Inte lätt att se cool ut då...
Efter sändningen så fick vi ett varsitt presentkort på 25 dollar som tack. Det blev media istället för frukost och efter inspelningen så var det dags att checka ut från hotellet. Resten av dagen kollade jag runt i några shoppinggallerior, bland annat Macy´s.
Med vemod tog jag tåget ut till Newark och flyget hem gick i alla fall i tid... Vi landade på Arlanda strax efter klockan 07 och 08:40 var jag på jobbet i Stockholm... Det blev en kort resa, inte särskilt lyckad, men det blev en bra NHL-match och besöket i One World Observatory var väldigt bra!! Man återvänder nog till New York igen, kanske redan i år....
Söndag 13 December 2015
Varje år är vi 12 stycken vänner som åker till Tyskland på julmarknad och årets resa gick till Stralsund, en liten stad i norra Tyskland.
En otroligt vacker stad med tegelhus vars fasader var väldigt imponerande. Tyvärr var julmarknaden ganska liten men det gjorde inget, vi gjorde en utflykt till Rostock en dag och där är julmarknaden gigantisk :) Shoppingen av alkoholvaror skedde på Citti och bordershop så bilarna gick som vanligt på bakhjulen hem....

Dagbok:
25/11:
04:00 var det samling vid Sillekrog söder om Södertälje. Alla var på plats i tid och resan söderut kunde börja. Vi åkte via Öresundsbron till Gedser i Danmark där vi fortsatte med färja till Rostock. Sedan var det cirka en timmes bilfärd till Stralsund, den resan gick snabbt eftersom vi som inte körde korkade upp varor som vi köpt ombord på färjan...
Väl på plats så checkade vi in på det fina hotellet "Hafen Residenz" på Seestrasse 10-13.
Vi var sugna på resans första schnitzel så vi begav oss ut för att hitta en restaurang. Efter bara 200 meter så snubblade en i gänget och slog sönder ansiktet i gatstenen. Vilken start! Ambulans tillkallades och sjuklingen blev inlagd på sjukhus över natten...
Vi andra fortsatte till Rådhusplatsen där vi hittade restaurangen "Wulfamstuben", Alter markt 5.
Där serverades vi grymma schnitzlar och goda snapsar. Kulturkören stämde upp i snapssånger och stämningen var på topp!
Julmarknaden skulle öppna först nästa dag så kvällen fortsatte på några av stadens barer. Tyvärr så var det tillåtet att röka inne på barerna så kläderna luktade hemskt dagen efter...

26/11:
Hotellet hade en stor fin frukostbuffé med havsutsikt. På pigga ben promenerade vi bort till resans första kulturevenemang. Vi gick på stadens finaste museum "Ozeanium", ett marint museum med akvarium och utställningar. Det var en bra start på dagen och efter besöket så anslöt vår sjukling från sjukhuset. Han mådde helt okej efter omständigheterna, ihopsydd med nio stygn i pannan. Det blev en långlunch på "Fritz Braugasthaus Binz", Schillerstrasse 8. Vi fick fina schnitzlar (igen) och en hel del snapsar hahaha. Efter lunchen gick vi till korsningen där "sjuklingen" hade snubblat, han ville leta efter en tand han tappat....
Några av oss gick sedan vidare till julmarknaden och vi blev lite besvikna när vi såg hur liten den var, dock var glühweinen lika god som vanligt. Nere i rådhusets källare fanns en hantverksmarknad och där var det ganska trevligt att vandra omkring under de fina valven.
På kvällen var hela gänget med på julmarknaden och vi njöt av glühwein, korvar, kött och sötsaker.
27/11:
Denna dag var det tänkt att vi skulle göra den stora alkoholshoppingen i Bordershopen i Sassnitz men när vi kom dit så visade det sig att man inte komma fram till butiken, den var bara tillgänglig för färjeresenärer. Fiasko. Flera timmar i bil bortkastat, det fick bli shopping på Citti i stralsund istället. Bilarna fylldes som vanligt och de flesta var nöjda med sina inköp. Jag handlade för ca 2700 kronor, det fanns de som handlade för betydligt mycket mer....
På kvällen åt vi en fin middag på "Scheelehof", Fährstrasse och sedan fortsatte vi med att mingla på julmarknaden samt baren "Sky bar"

28/11:
09:30 var det samling i receptionen. Vi tog taxi till tågstationen och åkte sedan tåg till Rostock där vi möttes av ett piskande höstregn.
Men julmarknaden fick oss snart på bra humör. Alla möjliga marknadsstånd och ett tivoli lockar tusentals besökare. Där finns även en medeltidsmarknad med uppträdanden, mat och hantverk. På eftermiddagen hittade solen fram och den traditionella åkturen med pariserhjulet skedde i vackert väder.
Till sist var det dags att åka tillbaka till Stralsund för att ha den årliga kostymmiddagen. Denna gång hade vi bokat restaurangen på hotellet. Maten var bra men det tog alldeles för lång tid att få in rätterna så det blev dåligt med dricks till personalen...
Resans sista kväll spenderades sedan på julmarknaden och Sky bar. Det blev en lugn afton med tanke på den långa bilfärden som väntade nästa dag.

29/11:
06:30 skulle vi åka från hotellet men som vanligt fick vi vänta på folk så vi kom iväg först 06:50 Det blev ett besök i Rostocks Bordershop innan de fullastade bilarna rullade ombord på färjan som erbjöd oss en gungande hemfärd. Det blåste med orkanstyrka i vissa delar av Danmark och vi hade tur som åkte tidigt på dagen, senare under dagen så stängdes Öresundsbron men då var vi nästan hemma.
Ännu en resa med Kulturklubben var över och som vanligt så längtar man redan efter nästa års första schnitzel....
Lördag 3 Oktober 2015 - Barcelona
Det är den 12e September och på gatan utanför Sparbanken i Enköping trängs förväntansfulla resenärer med ett myller av orangea påsar fyllda med solhattar, pennor, tävlingar m.m. Efter ett års förberedelser är det äntligen dags att ge sig av mot Medelhavet för att njuta av en vecka ombord på ett av världens största kryssningsfartyg, Allure of the seas.

Jag minns precis var jag befann mig när min kompis Kimmo ringde och frågade om jag ville följa med på en veckas lyxkryssning och hjälpa till som reseledare. Jag var på väg hem från mitt byggjobb i Stockholm och blev nästan tårögd då jag blev erbjuden chansen att få förverkliga en dröm, att jobba som reseledare. Visserligen gällde det bara en vecka men det blev en resa som jag aldrig kommer att glömma.

Mina vänner Petri och Kimmo driver en resebyrå i Enköping och de hade fått uppdraget att arrangera Sparbankens seniorresa, ett evenemang som körs vartannat år och 2015 års resa skulle bli med Royal Caribbeans fartyg Allure of the seas.
I Januari hade vi ett par informationsmöten om resan och sedan dess längtade vi till den dagen då allt var fixat och klart och det var dags att kliva ombord på tre bussar för att åka till Arlanda. Våra resenärer var i blandade åldrar och den äldste var hela 92 år gammal.

Fartyget Allure of the seas ingår i Royal Caribbeans flotta och är med sina 360 meter som en liten stad till havs. Fartyget kan ta 5400 gäster och resenärerna behöver inte oroa sig över att ha en långtråkig vistelse ombord. Gillar man musik så kan man lyssna till storbandsmusik i klubben Dazzles, luta sig tillbaka i klubben Jazz, dansa till latino i Boleros, dansa disco i Solarium och Blaze eller varför inte underhålla de övriga gästerna med att sjunga karaoke. I den stora teatern Amber visas storslagna shower som Blue planet och Mamma Mia. Självklart så fanns det även en skridskobana med en isshow ombord..
Många av resenärerna i vårt härliga gäng aktiverade sig med olika sporter som fanns ombord. Varje eftermiddag var det bland annat minigolfturnering. Andra aktiviteter som fanns var klättervägg, zip line, basket, pingis, gym samt en löparbana som gick runt fartyget. En uppskattad aktivitet var Flowrider. En maskin som skapade en konstgjord våg där man kunde testa på att surfa, boogie boarding eller stand up surfing. Det var ofta gott om publik då flera av våra resenärer samt reseledarna testade på att glida runt på "vågen" till stora ovationer.

Efter alla dessa aktiviteter så fanns det gott om pooler att bada i, bland annat två bubbelpooler som stack ut en bit utanför fartyget, där hade man en fantastisk utsikt över havet eller de hamnar vi besökte. Vid poolerna var det full fart med underhållning, ville man träna så kunde man hänga på då det var aerobics eller danspass, eller så kunde man ta en glass i mjukglassmaskinen och bara titta på de andra som aktiverade sig.... De som inte gillade att bada hade fullt upp att hinna med alla olika tävlingar som fanns ombord, frågesporter, bingo m.m. En del testade även lyckan i det stora casinot.
I aktern klev man ut på Boardwalk, ett område som inspirerats av berömda tivolipirer så där hittade man en karusell, restauranger, butiker och självklart en populär korvkiosk. I slutet av Boardwalk så låg Aqua Theatre, en stor teater där det hölls en fantastisk vattenshow med simhoppare och akrobater.
Ville man bara ta det lugnt så fanns det en stor park mitt i fartyget, Central Park. Där fanns ett café, flera restauranger och ett konstgalleri. Under kvällarna så underhölls besökarna av musiker i den rogivande miljön.

Vårt sällskap hade olika hyttkategorier, jag och min kompis Frida bodde i en fin insideshytt där vi fick den bästa servicen man kan tänka sig. Hytten städades ett par gånger om dagen och när man skulle gå och lägga sig så hade handdukarna förvandlats till olika djur och på sängen låg fartygets tidning Cruise Compass. I den kunde man läsa om kommande dags hamnstad, tips på utflykter, vädret, öppettider i fartygets butiker och restauranger samt schemat för alla aktiviteter ombord. Tidningen var bra för oss reseledare att ha med varje morgon då vi fanns tillgängliga för resenärerna mellan klockan 08-09 i klubben Boleros. Där hjälpte vi till med att boka utflykter, informerade om dagens aktiviteter samt hade samlingar för de som ville utforska hamnstäderna tillsammans.

Allt detta som erbjöds ombord, utflykterna vi genomförde, det fina vädret samt den härliga blandningen av resenärer gjorde denna resa till en upplevelse utöver det vanliga. Här följer en kort resedagbok om vad vi upplevde under denna oförglömliga vecka:

Lördag:
Klockan 09:30 lämnade tre bussar Enköping och efter en lång resdag med ett antal spänningshöjande händelser så anlände vi till Barcelona. Den första natten skulle vi tillbringa på ett hotell i utkanten av Barcelona och när vi kom fram så visade det sig att restaurangen på hotellet var abonnerat för ett bröllop så det blev lite kaos med trötta och hungriga resenärer innan det löste sig med att de som ville kunde få beställa mat till rummet. De flesta valde att följa med till centrum och minglade runt på Ramblan. Äntligen hade resan kommit igång!!

Söndag:
Efter en stor frukostbuffé så lämnade bussarna hotellet och vi åkte ner till hamnen där vi för första gången fick syn på det gigantiska fartyget Allure of the seas. Incheckningen gick smidigt och de flesta av oss fick tillgång till hytterna direkt. Vi hade äran att ha med oss Niklas från rederiet Royal Caribbean och han tog med oss reseledare på en rundtur ombord. Massor av intryck på en kort stund, det snurrade nog i skallen på de flesta av oss men det var bra att få en överblick av fartyget.
På eftermiddagen hölls ett välkomstmöte där vi underhölls av vacker sång framförd av Sparbankens reseledare. Niklas lärde oss att Allure är ett fartyg, INTE en båt och Kimmo och Petri från Polyresor gav oss praktiska råd inför veckan.
Sedan fick alla ombord vara med på en säkerhetsgenomgång och efter det så var det dags för resans första middag. Varje kväll hade vi bokade bord i den stora restaurangen Silk där det serverades trerätters menyer men det var fritt fram att äta på någon av de andra restaurangerna ombord. Servicen var perfekt och såg kyparen att man uppskattade desserten så var han snabb att fråga om man ville ha en till... Varför inte? Vi hade ju all inclusive så jag kan absolut erkänna att det blev två desserter ibland....
Efter middagen gick vi ut på däck och hann precis med att se en fantastisk solnedgång med sprakande färger. Kvällen tillbringades sedan i karaokebaren där vi fick höra varierande bidrag från scenen..

Måndag
Dags för vår första gemensamma utflykt. Det gick att boka olika utflykter från rederiet varje dag men vi hade ordnat ett par stycken på egen hand. Vi hade anlänt till Palma, Mallorca. Bussarna fick varsin guide som duktigt berättade om Palma och Mallorca under färden till vingården José L. Ferrer. På vingården visades vi runt bland stora tankar och mängder av vinfat.

Vi gick även ut på fältet och smakade på färska vindruvor. Populärast under besöket var nog provsmakningen av tre olika viner samt ost och marmelad i vingårdens mysiga trädgård.

Det var en trevlig stämning ombord på bussarna när vi åkte tillbaka till fartyget och sånghäftet åkte fram. Alla sjöng med i Fritjof och Carmencita vilket imponerade stort på mig.

På kvällen var det formel night vilket betydde att alla klädde upp sig till middagen i sina finaste kläder. Varje kväll hade vi lite mingel vid Champagne Bar innan middagen och denna kväll såg det ut som om det var en galakväll i Hollywood, alla var så stiligt uppklädda! Efter middagen fanns det chans att få fotografera sig tillsammans med kaptenen och många köade för att få med sig ett minnesvärt fotografi hem.

Tisdag:
Fartyget lade till i Marseilles och det var fria aktiviteter för resenärerna. Många tog chansen att se staden medan andra i gänget valde att bada i någon av fartygets alla pooler i det fina vädret.

På kvällen var det dags att se musikalen Mamma Mia och stämningen var hög då de kända låtarna avlöste varandra. I slutet av föreställningen stod publiken upp och sjöng med i Dancing Queen och Waterloo! Alla var överens om att det var en fantastisk föreställning och de som orkade fortsatte sedan att roa sig i fartygets olika barer och klubbar.

Onsdag:
Fartyget hade anlänt till La Spezia i Italien och en del av resenärerna promenerade runt i hamnstaden medan jag och Frida tog med de som ville till Pisa för att ta de klassiska bilderna när man försöker hålla emot det lutande tornet med händerna... Vi blev 20 stycken som åkte de sju milen till Pisa i taxi. En tryckande värme tog emot oss och alla andra hundratals turister som fotograferade tornet från olika vinklar. Tornet lutade mer än jag hade förestält mig, trevligt att bocka av en sevärdhet från min "to do list"

Dagens stora underhållning stod reseledarna för då de försökte sig på att surfa i vågmaskinen Flowrider. Många av våra resenärer fanns på plats och applåderade när reseledarna visade prov på bra balans i vattnet. På kvällen var det 70-talsfest ombord och på gågatan var det full fart.

Torsdag
Dagens hamnstad var Civitavecchia i Italien. Några tappra resenärer tog tåget till Rom medan de flesta valde att stanna ombord eller att se sig omkring i hamnstaden. Nu hade vi kommit till Medelhavsvärmen och det var rejält svettigt runt poolen. De som orkade aktivera sig spelade minigolf, surfade eller testade på klätterväggen. Det började bli lite glesare runt borden vid middagarna vilket visade att våra resenärer vågade sig på att testa olika restauranger på kvällarna. Det fanns gott om restauranger ombord, vissa ingick i konceptet all inclusive och i en del fick man betala för maten. I tidningen Cruise Compass kunde man se vad som gällde för de olika restaurangerna.

Fredag
Fartyget låg i Neapels hamn och det var dags för gemensam utflykt igen. Bussarna rullade förbi vulkanen Vesuvius och tog oss till staden Pompeji som begravdes av aska år 79 e.Kr. Det var intressant att vandra runt bland ruinerna och man fascinerades av hur duktiga de var på att bygga för ett par tusen år sedan. Vi besökte teatrar, butiker och badhus i den tryckande hettan. En stor eloge till gruppen som kämpade på i den 35-gradiga värmen!!! Vår guide berättade att om man vill se hela Pompeji så krävs det att man är där i sex dagar, vi kände oss nöjda och utmattade efter två timmar....

När vi kom tillbaka till fartyget så var det många som njöt av svalkan i poolen.
Vi reseledare var på strålande humör efter den tuffa utflykten och det var en härlig stämning i teamet.
På kvällen var det dags för Formel night igen och alla var tjusigt uppklädda till middagen.
Vi reseledare firade att veckan hade gått bra och det blev en väldigt rolig kväll med karaoke och dans.

Lördag
Sista heldagen ombord och fartyget befann sig till havs hela sista dygnet. Vi passerade mellan Sardinien och Korsika samtidigt som Petri från Polyresor började bli rejält nervös... Han kunde knappt få i sig någon lunch och varför det ? Jo han hade nämligen blivit anmäld till den stora magplasktävlingen i Aqua Theatre. Det var nästan fullsatt i teatern då Petri och hans medtävlare ställde upp sig på scenen. De fick göra två hopp var till publikens stora jubel och till slut så fick Petri kliva upp på pallen och ta emot en silvermedalj. Vi svenska resenärer jublade och hyllade vår hjälte, det var modigt gjort av Petri!
Resten av dagen tillbringades runt poolen eller vid de olika aktiviteterna ombord.
På kvällen gick många av våra resenärer på den fantastiska föreställningen Blue planet där det bjöds på sång och akrobatik. Det var lite sorgsamt att vandra runt på fartyget sista kvällen, vi hade ju blivit ett sammansvetsat gäng som upplevt en otrolig vecka tillsammans. Jag minglade bland resenärerna och njöt av att höra hur nöjda de var med resan. Många kom fram och sa att de ville åka en vecka till, jag kände precis likadant.

Söndag
Allure of the seas var tillbaka i Barcelona och efter frukost var det dags att ta farväl till fartyget.
Vi flög hem till kalla Sverige och brunbrända kom vi hem till Enköping igen. Vilken upplevelse denna resa var! Nya vänner hittade varandra, vackra städer besöktes, god mat ombord, spännande utflykter och positiv energi i kroppen, nu kommer man nog klara av hösten här hemma.
Jag fick uppleva min absolut roligaste arbetsvecka i livet och är otroligt tacksam för att jag fick chansen att förverkliga en dröm. Jag kommer nog synas på någon kryssning igen i framtiden för det passade mig perfekt. Sol, bad, all inclusive och nya utflyktsmål varje dag.

Magnus "Lengan" Legnerfält


Lördag 1 Augusti 2015 - New York
När U2 släppte sitt spelschema inför den nya världsturnén så fastnade jag för ett par städer, Los Angeles och New York. Efter att ha köpt biljetter till konserterna så införskaffades flygbiljetter och planerandet inleddes. Till Los Angeles blev vi åtta vänner som åkte i Maj 2015 men jag hittade inget sällskap till New York så länge kändes det som om jag skulle stå över den resan. I Juni så tog jag mig en funderare och efter att ha tittat på Taylor Swifts turnéplan och insett att hon spelade i Boston under min New York-vecka så bestämde jag mig för att åka. Jag bokade flyg till Boston, köpte konsertbiljett och tog sedan kontakt med en tjejkompis som flyttat till Boston och efter det så var även boendet fixat :) Det blev många timmar framför datorn med planering av resan samt att hitta boende i NY. Jag tog kontakt med en Facebookvän som bor i New Jersey och frågade om han ville guida mig runt i Springsteens kvarter och det ville han gärna göra. Helikoptertur i NY bokades och sightseeingbuss i Boston kollades upp och bokades även det.
Tack vare god planering och bra väder så blev det en kanonresa! Två bra konserter, trevliga möten, förverkligade drömmar m.m.
Några av höjdpunkterna var att promenera över Brooklyn bridge, se Manhattans skyline från Brooklyn på kvällen, se Frihetsgudinnan på nära håll, flyga helikopter över New York samt att besöka Asbury park, Springsteens hemtrakter.
Dagbok:
21/7:
-Seat preferences?
Jag svarade inte så tjejen i incheckningen på Arlanda frågade igen, -Seat preferences? Har du några önskemål var du vill sitta i planet?? Aha, jag förstod inte vad hon menade från början, men detta började ju bra, jag fick plats vid nödutgången vilket betydde extra benutrymme. Jag fick dock inget boardingkort för min fortsatta resa från London pga olika flygbolag. -Väskan går direkt till New York men du måste gå till gaten i London och ordna ett boardingkort där! Ok, alltid ett extra orosmoment då det brukar strula med något varje resa.. Inflygningen till Heathrow i London var fantastisk, på låg höjd flög vi över centrala London och jag kunde se Tower Bridge, London eye, Big Ben, Hyde park och Wembley. På Heathrow följde jag skyltarna för Flight transit och tog en buss från terminal fem till terminal tre. Hela tiden lite orolig ifall jag inte skulle komma in i nästa terminal utan ett boardingkort. Men efter att ha svarat på 10 frågor angående min resa till USA samt om mig själv så fick jag mitt boardingkort och eftersom det fanns några platser kvar på flygplanet så kunde jag och min två meter långe stolsgranne flytta isär och skapa oss bra med utrymme för att kunna stå ut under den nästan åtta timmar långa flygningen.
Från flygplatsen JFK gick det smidigt att ta sig in till Manhattan. Jag tog Airtrain till stationen Jamaica och därifrån tog jag tunnelbanan till Penn station som ligger vid Madison Square Garden. Det första jag såg när jag klev ut från stationen var Empire State Building och MSG, vilken känsla att vara tillbaka i en av mina favoritstäder. Lägenheten jag skulle bo i låg bara ett kvarter från MSG så läget var helt perfekt med tanke på att jag ville bo nära Penn station. Jag välkomnades av Lawrence och tilldelades ett rum i lägenheten. Jag hann bara vara trevlig en liten stund för trots att jag hade varit på resande fot hela dagen och även borde vara trött på grund av jetlag så bytte jag om och åkte till Yankee Stadium för att för första gången i mitt liv se baseboll. Det var kvavt och varmt, svetten rann när jag slog mig ner på arenans övre etage. USA´s vackra nationalsång spelades och sedan började matchen. Det som slog mig var att de amerikanska fansen gjorde precis som under de matcher jag sett i NHL, de åt och drack, åt och drack. De kom med stora kassar fyllda med kycklingvingar, hamburgare, pizzor och snacks. Efter halva matchen gav jag upp, Yankees ledde då mot Baltimore och jag höll på att somna på läktaren. Jag var ju ändå nöjd med att ha förverkligat en av mina drömmar, att se baseboll på Yankee stadium i NY.
22/7:
 Bruce Springsteen är artisten som jag håller högst, det är hans musik jag spelar i bilen en vacker dag på väg hem från jobbet. En dröm jag haft är att besöka New Jersey och Asbury Park där Springsteen växte upp och skrev mina favoritlåtar. Nu var det dags, jag tänkte ta tåget från NY till NJ på morgonen och klockan ringde redan 06:00 När jag klev upp så träffade jag Vivianne, lägenhetens ägarinna. Det visade sig att hon jobbat med Springsteen under många år, framförallt med Clarence Clemmons som var en av hennes bästa vänner. Hon ville gärna följa med till NJ men hade fullt upp med hennes klädbutik "Älskling"
Inne på Penn station var det kaos, alla tåg var försenade men till sist så kom jag iväg och två timmar senare var jag framme i Belmar. Där gick jag till den i Springsteenkretsar klassiska korsningen 10 th Avenue E street och tog några foton. Jag fortsatte avenyn ner mot stranden. Alla husen längs avenyn var otroligt vackra med små verandor som var på sidan ut mot gatan. Jag kunde se framför mig hur Mary dansade omkring i sången "Thunder road" "The screen door slams, Mary´s dress sways. Like a vision she dances across the porch as the radio plays" Jag visste inte i förväg vilka fina stränder det fanns i New Jersey men nu fick jag se dem då jag promenerade 5 km från Belmar beach till Asbury park. Strandvägen kantades av vackra villor och jag njöt trots att solen stekte pannan, det var över 30 grader varmt så det var svettigt att gå... Att ha Springsteens album "The river" i hörlurarna samtidigt som jag närmade mig Asbury kändes overkligt.. Till sist kom jag fram och möttes av Asbury boardwalk, en strandpromenad som ledde fram till Asbury park Convention hall. På gatan ovanför strandpromenaden ligger de berömda barerna "The Stone Pony" och "Wonder bar". På den sistnämnda spelade Springsteen i två timmar några dagar innan jag besökte NJ. Jag träffade en av barens vakter och han berättade om spelningen och visade foton i sin mobil som visade kaoset utanför samt bilder från scenen. Jag gick in i "The Stone Pony" och tittade på alla foton som hängde på väggarna, Springsteen har ofta spelat små klubbgig i baren. Jag var på klassisk mark och sög in varje sekund för att njuta/minnas upplevelsen. Det kostade pengar att beträda beachen så jag nöjde mig med att lägga mig på en bänk på strandpromenaden och sola. -Thats what I wanna do! sa en tjej som gick förbi, jo jag njöt verkligen av dagen. På eftermiddagen kom en kompis som bor i Belmar och plockade upp mig i sin bil. Michael guidade mig runt i Asbury och körde mig sedan till tåget och jag tog mig tillbaka till New York. Där kände jag att trots tröttheten som hade mig i ett järngrepp så ville jag till min favoritplats Times Square. Där var det kaos på grund av en demonstration men till sist så kom jag igenom folkmassan och kunde njuta av alla neonljus, skyskrapor och reklamskärmar. Det är verkligen en imponerande plats som jag sedan besökte varje dag under min vistelse i New York. Sedan vandrade jag söderut och stannade till i korsningen Broadway 34th street. Där kunde jag i solnedgångens ljus se Empire State Building, Flatiron Building och Freedom tower samtidigt. När jag kom tillbaka till lägenheten så satt Vivianne där och väntade på ännu en gäst som skulle dyka upp så vi började prata om våra Springsteen-minnen och det var verkligen intressant att höra hennes berättelser om turnéer med bandet och hennes nära relation med Clarence Clemmons. Det är berättelser jag kommer minnas med värme.
23/7:
Dags att fara vidare. Jag skulle flyga till Boston från Newark, ännu en anledning till att jag valt boende nära Penn station. Jag gick upp 04:50 och tog tåget från Penn till Newark airport railroad station och därifrån Airtrain till terminalen, enkelt och smidigt! Jag skulle åka upp till Bosten ett par dagar för att hälsa på en kompis som jobbade där samt att se Taylor Swift på Gillette Stadium. När vi närmade oss Boston så flög vi över Gillette Stadium och arenan såg imponerande ut från luften. Bostons skyskrapor imponerade även dem då vi landade på Logan Airport.
 Min kompis Veronika skulle jobba hela dagen så jag hade bokat klassikern Hop on hop off-buss. Bussen körde genom Seaport District, hamnen, North end och mitt första "hop off" gjorde jag i Charlestown. Där ligger krigsfartyget USS Constitution och fartygets museum. Nästa stopp på turen blev den gamla puben The Bull & Finch Pub som numera heter "Cheers" efter den populära TV-serien som inspirerades av denna pub i Beacon Hill. Det var riktigt kul att se alla foton på väggarna från TV-serien, det fanns även souvenirförsäljning med seriens tema. Jag åkte vidare med bussen genom stadens centrum och hoppade av vid basebollarenan Fenway Park. Efter att ha känt av stämningen vid arenan så fortsatte jag bussturen runt Cambridge, Boston Common och hoppade sedan av i centrum. Det var varmt och svettigt så efter en timmes mingel i centrum så gick jag in på Sheraton hotel och satte mig i den svala lobbyn och surfade på deras wifi fram tills dess att Vera slutade jobbet. Till sist dök Vera upp och vi tog oss upp till skyskrapan Prudentials takbar Top of the Hub där vi njöt av utsikten och mojitos. Vi hade inte setts på flera år så det var kul att ta några drinkar och prata gamla minnen. På kvällen "checkade" jag in i hennes lägenhet och sedan gick vi till kajen i Cambridge där vi hade en fantastisk utsikt över Bostons skyline. Efter en sen middag så var det bara att ge upp för dagen.
24/7:
Vera som är forskare på Harvard åkte till jobbet medan jag tog sovmorgon. Jag hade haft ett högt tempo på resan så det var skönt att få en lugn förmiddag i sängen. Vid lunch tog jag mig till hamnen där jag hoppade ombord på en kryssning som varade i 45 minuter. Från båten hade man fina tillfällen att fotografera Bostons skyskrapor och hamnens sevärdheter. Solen stekte som vanligt och uppe på däck njöt passagerarna.
En av resans absoluta höjdpunkter närmade sig, konserten med Taylor Swift! Gillette Stadium ligger en bra bit utanför Boston och jag hade kollat upp hur det gick att ta sig till arenan och det var inte helt enkelt. Men till sist så hittade jag ett bussföretag som körde resor dit vid stora evenemang så jag bokade en plats och 15:00 så lämnade bussen Boston. När vi kom fram till arenans parkering så möttes vi av ett stort party. Överallt satt fans vid sina bilar och förfestade. Grillar stod framme, det spelades spel och det var en härlig atmosfär i luften. Jag gick till en bar där kompisen Yogi väntade. Jag träffade honom i Dublin då vi var där för att se U2 och sedans dess har vi haft kontakt på Facebook. Han bor utanför Boston så nu passade vi på att ses. Medan vi satt i baren så föll det enda regnet under min resa, perfekt tajming.
Det var lång kö till arenans entré så jag frågade en vakt vilken ingång jag skulle gå till, ville ju inte stå i fel kö. Då tittade han på min biljett och sa -Club level, thats over there! Kanon, jag hade tydligen VIP-entré, bar och restaurang samt riktigt bra plats på långsidan. Gillette Stadium ligger utanför Boston i Foxoborough och är New England Patriots hemmaarena. De höga läktarna imponerade på mig, jag älskar stora arenor! Stämningen var på topp och många fans hade gjort skyltar och klätt dem med belysning, alla fick dessutom ett armband som blinkade i olika färger och som styrdes digitalt under konserten så det kändes som att sitta i en stjärnhimmel, magiskt. Shawn Mendes, Vance Joy och Haim var förband och värmde upp den förväntansfulla publiken. Haim tilltalade mig mest och låten Pray to God fick igång fansen.
Så var det dags för Taylor Swift och när arenan släcktes ner och de första tonerna av låten Welcome to New York hördes i högtalarna så dränktes musiken av ett öronbedövande jubel, gissa om jag fick gåshud över hela kroppen. Precis de sekunderna gör allt jobbande, planerande och resande värt mödan, när man får uppleva en sådan atmosfär, det spelar ingen roll om det är ett sportevenemang eller en konsert. Armbanden som alla hade fått började blinka i vitt ljus till musiken och övergick sedan till rött, blått och grönt, det skapade en fantastisk visuell upplevelse. Taylor brukar bjuda upp gästartister på scenen under sina konserter. Tidigare under turnén så kom till exempel USA´s damlag upp på scenen med VM-bucklan de hade vunnit under fotbolls-VM. När hon började presentera kvällens gästartist i Gillette Stadium så berättade hon om en låt hon hade hört under sommaren och som hon bara var tvungen att lära sig utantill. -Welcome on stage, Walk the moon and "Shut up and dance with me!" Herregud, vilket vrål från publiken. En av sommarens största radioplågor framfördes nu live och läktaren gungade då alla fansen hoppade i takt till refrängen. Armbanden glittrade i alla färger och det blev ett enda stort party, ett minne för livet! Taylor framförde några låtar akustiskt där hon visade sina färdigheter med att spela gitarr. Partyt fortsatte och efter två timmar så avslutades showen med "Shake it off" Konfetti och fyrverkerier ramade in den otroliga avslutningen och publiken gav ifrån sig ett sista vrål, oförglömligt!! Jag kan absolut inte göra annat än att ge konserten betyget 10 av 10! Precis så där ska bra underhållning vara :)
 25/7:
Dags att bege sig tillbaka till New York. Jag tackade Vera som hade varit en utomordentligt bra värdinna i Boston och flög sedan till Newark. Airtrain och sedan NJ Transit till Penn Station, smidigt, inne i stan direkt. Åkte vidare med tunnelbanan till Columbus Circle och därifrån gick jag till mitt hotell som låg 200 meter från stationen. Jag checkade in på Empire hotel, ett fyrstjärningt hotell i Upper West Side Manhattan. Jag hade planerat att resan skulle avslutas med lyx och när jag åkte upp till poolen/takbaren på trettonde våningen så blev jag väldigt nöjd! Där hade jag en fantastisk utsikt över norra Manhattan och skyskraporna glödde i solnedgången. Självklart ville jag ut i staden direkt så jag tog en sightseeingtur till fots och inledde med att besöka Lincoln Center som låg precis bredvid hotellet. I deras park pågick en utomhuskonsert och där var säkert ett par tusen personer som lyssnade. Min kvällspromenad fortsatte till 72 street 1, vet ni vad som hände där? Där mördades John Lennon den åttonde december 1980. Nu sitter en grind vid portens ingång och portvakten berättade att grinden kommit dit efter mordet för att de som bor där har ledsnat på alla turister som vill se platsen där mordet skedde. Nästa stopp blev Columbus Circle som fick mig att varva ner en stund vid fontänen som omger rondellen. Jag vandrade vidare och njöt av palmerna vid Rockefeller plaza, folkvimlet på Times Square och alla ljud som jag förknippar med New York. Jag ramlade in på hotellrummet efter midnatt, helt slut men väldigt lycklig :)
26/7:
Gissa vad jag gör? Självklart är det dags för Hop on hop off-buss, trots att jag har åkte det förr i New York. Värmen plågade mig men det vore ju dumt att klaga, det kunde ju ha åskat varje dag... Bussen gled ner genom Times Square, rundade Madison Square Garden, passerade klassiska Macy´s, Empire State Building, NoHo, SoHo och Ground Zero. Jag gick av bussen vid helikopterpiren och tänkte att jag kanske kunde ha tur och få flyga lite tidigare, jag skulle upp i luften två timmar senare. Men det var fullbokat så jag fick vandra runt i Battery Park i två timmar, svetten rann men det gjorde inget, jag längtade till helikopterturen. På plats vid piren så fick jag vänta ännu en timme på grund av förseningar men till sist så lyfte vi och en härlig känsla infann sig i magen :) Först flög vi längs Governos Island och sedan rundade vi Frihetsgudinnan, vilken känsla!! Färden fortsatte längs East Side Manhattan, Freedom Tower, MSG, Central Park och Yankee Stadium. Flygturen varade i ungefär 15 minuter och det var värt varenda dollar. Ännu en dröm hade förverkligats. Efter flygturen så åkte jag vidare med bussen och passerade FN-huset, Grand Central och Rockefeller Center. Sedan fortsatte jag min sightseeing till fots i Central Park. Det var vackert väder och i parken låg människor och solade med skyskraporna runt parken som utsikt. Jag gick till den kända restaurangen Loeb Boathouse och tittade på alla som var ute på vattnet med hyrda roddbåtar. En väldigt mysig plats, kan tänka mig att det är magiskt där på kvällen. Berthesda Terrace var också en vacker plats där man kunde gå ända ner till vattnet och titta på sköldpaddorna som simmade omkring. Vid Strawberry fields finns en mosaik på marken med texten Imagine, en hyllning till John Lennon. Självklart satt det en trubadur där och spelade sången Imagine och turisterna sjöng med. Sliskigt ja, men väldigt vackert ändå på något sätt. På vägen hem till hotellet så hälsade jag på i Vivianne Tvillings butik Älskling på Columbus 228. Hon blev glad över att se mig igen men jag var lite stressad så det blev inget långvarigt besök.
Jag skulle åka Hop on Hop offs kvällstur så det blev ett snabbt ombyte på hotellet och sedan begav jag mig ner till Times Square och hoppade ombord på bussen. Skymningen hade kommit och det var härligt att glida igenom New York när alla lampor och reklamskyltar tändes. En av resans höjdpunkter var när bussen åkte över Manhattan Bridge och i mörkret lyste Brooklyn Bridge och alla skyskrapor samtidigt som guiden sjöng Sinatras New York, gåshud! I Brooklyn stannade bussen till längs kajen så att vi verkligen fick chansen att se Manhattans skyline. Det är verkligen en busstur som jag rekommenderar! Efter rundturen slank jag in på en irländsk pub precis när ett par trubadurer drog igång Springsteens "Born to run", lycka. Efter en stunds funderande så bestämde jag mig för att jag måste ju upp i Rockefellers "Top of the rock", observationsdäcket i skyskrapan. Jag har varit uppe i Empire State Building ett par gånger så nu ville jag se något nytt. Utsikten var självklart fantastisk men nu började jag bli lite mätt på upplevelser så det blev ingen wowkänsla, men det var absolut värt besöket. Och nu kunde jag ju bocka av ännu ett måste i New York.
27/7:
Upp tidigt igen, hade mycket att göra innan kvällens konsert med U2. Jag tog tunnelbanan till Grand Central, ett av mina utflyktsmål innan resan. Jag tog några foton och sedan bockade jag även av ett annat utflyktsmål på listan, St Patrick´s Cathedral. Ground Zero stod på tur, ni förstår vilket tempo jag hade va? Det var mäktigt att stå vid de två "fontänerna" som markerar platserna där World Trade Centers två torn stod. Namnen på de omkomna är ingraverade i balken som omger groparna och jag såg personer som placerade vita rosor i en del av namnen. Jag frågade vad det betydde och de berättade att alla får en vit ros på sin födelsedag. Jag kände hur håren på armarna reste sig och mina ögon tårades nästan. En enkel men så viktig och vacker tradition som säkert uppskattas av de anhöriga. Freedom Tower imponerade också, vacker byggnad. Tyvärr var kön till 9/11-museet alldeles för lång så det får bli ett besök där nästa resa..
Jag fortsatte till Pier 11 där jag hoppade ombord på en båt som körde kryssningar runt Manhattan och Frihetsgudinnan. Äntligen fick jag se Frihetsgudinnan på nära håll och trots att vi var ute på vattnet så rann svetten i värmen. Nu kunde jag bocka av ännu en dröm och det skulle snart bli dags att bocka av en till. Jag gick av färjan vid Brooklyn Bridge och gick sedan över bron från Brooklyn till Manhattan. Jag älskar den bron, den är New York för mig! Trots att svetten rann så njöt jag av upplevelsen! Nu hade jag bara ett stopp kvar på min "to do list", att besöka American Museum of Natural History. Jag hade inte så gott om tid på mig och där var enda gången som planeringen inför resan hade brustit. Jag kände mig helt vilse inne i museet och hade svårt att hitta ut när jag skulle hem till hotellet haha. Det besöket blev inte så bra trots att museet ska vara väldigt bra. Till sist så hittade jag ut i alla fall och kunde ta ett dopp i poolen innan det var dags för U2.
Madison Square Garden, the most famous arena in the world. Det känns lite overkligt att kliva in i den kända arenan. Jag gick runt och tittade på fotografier från kända händelser i arenan, det fanns gott om foton på Bruce Springsteen. Jag intog min plats på läktaren och jag satt på tolfte raden bakom scenen. Det svalt och skönt i MSG så jag kände att det skulle bli en bra avslutning på resan :)
Jag visste att det var dags för show då Patti Smiths "People have the power" dånade ut i högtalarna och när den tonades ut så klev U2 upp på scenen och jublet visste inga gränser. Precis som i Los Angeles så inleddes showen med "The Miracle" ( Of Joey Ramone) och fansen var med på noterna och sjöng med. Det började bra men precis som i LA så tappade showen fart när låtarna från det senaste albumet framfördes. Fansen på sittplats satte sig ner för att sedan resa sig upp igen när klassikerna spelades. "One" avslutade showen och Bono fick publiken att stämma in i en vacker allsång. Det var häftigt att sitta bakom scenen och se hela publiken som stod på framsidan. Bandet var riktigt bra men låtlistan sänker betyget på konserten. Betyg 7/10
Efter konserten var det vemodigt att gå hem via gatorna runt Times Square, jag hade ju vistats där varje dag under min vistelse i NY.
28/7:
Dags för hemfärd. Mitt flyg gick 19:00 på kvällen så även här fanns det en del planering med i bilden. Jag visste ju att det var tidig utcheckning så därför ville jag ha ett hotell med pool så att jag kunde spendera sista dagen med sol och bad. Det blev perfekt, över 30 grader varmt och en härlig sista dag vid takpoolen. När jag sedan skulle ta tunnelbanan till JFK´s flygplats så var det säkert 40 grader nere på stationen, jag blev genomsvettig direkt såklart så man kände sig inte superfräsch på flyget hem... Jag flög med Delta till London och sedan British Airways till Stockholm, båda bolagen får med beröm godkänt!
Det blev en tempofylld resa med massor av upplevelser och förverkligade drömmar. Trots att jag reste ensam så trivdes jag utomordentligt bra. Jag träffade ju vänner i USA samt att jag hade nog inte hunnit se hälften av sevärdheterna med en större grupp. Ensam sightseeing är effektiv ;) Stort tack till Vivianne och Veronika :)
Torsdag 9 Juli 2015 - Prag
..när fullmånens strålar träffade den lilla trollsländan som flög över planen i slutet av matchen och fick den att se ut som ett
sagoväsen, då sa jag till min kompis: -Titta, det är Tingeling, hon kommer med guldet, det är ett omen!
20 minuter senare exploderade "Den gula väggen" av glädjerus....
Ända sedan Sveriges U21-lag i fotboll vann den gastkramande playoffmatchen mot Frankrike så har jag haft känslan att
detta lag skulle kunna göra något stort nere i Tjeckien under EM. Bara att de tog sig dit var en stor bragd.
I mötet mot Turkiet var Sverige tvingade att vinna och på övertid gjorde laget 4-3 vilket tog dem till playoff.
Där mötte svenskarna Frankrike i bäst av två matcher och den första matchen vann Frankrike med 2-0 och spelarna
hånade svenskarna med att göra en honnörgest. Den skulle komma igen...
I hemmamötet gjorde det svenska laget en fantastisk insats och ledde i slutet av matchen med 3-0 då Frankrike lyckades
peta in reduceringen 3-1 som betydde att fransmännen var klara för EM. Fransmännen gjorde återigen honnörgesten
vilket skulle ge en extra tändvätska till svenskarna, ett mål till för Sverige och EM-drömmen levde igen.
Svenskarna pressade på och i slutminuterna kom 4-1, glädjen visste inga gränser då svenskarna hamnade i en stor hög
på planen. Svenskarna gjorde honnören tillbaka och när domaren blåste av matchen så var Sverige klara för EM!!
När turneringen drog igång så inledde Sverige med att få en utvisning och en straff emot sig i mötet med Italien.
Italienarna gjorde 1-0 och det kändes tungt, men de ca 1000 svenska fans som var på plats bar fram laget och till sist
kom kvitteringen och i slutminuterna så tog Sverige ledningen med 2-1! Resultatet stod sig matchen ut, vilken EM-start!
Den andra matchen spelades mot England och det var en jämn tillställning som engelsmännen kunde vinna till slut efter
ett sent mål. Gruppen var jämn och vad som helst kunde hända i den sista omgången.
Sverige mötte Portugal och när svenskarna i slutet av matchen låg under med 1-0 så var Portugal och Italen vidare till
semifinal. Det stod även en OS-plats på spel så jag var rejält deppig hemma i tv-soffan. Med enbart några minuter kvar
av matchen så kvitterade Sverige vilket betydde att just då var Sverige och Portugal vidare till semifinal.
Jag drog av mig sverigetröjan och sprang runt hemma och skrek som en galning, det var väldigt längesedan som jag
blev så glad över ett mål. De sista minuterna bollade Portugal runt bollen på egen planhalva utan att försöka anfalla
och svenskarna tittade nöjda på. Efter slutsignalen så jublade svenskarna och portugiserna samtidigt som italienarna
anklagade de båda semifinallagen för att matchen var uppgjord...
Sverige skulle möta Danmark i semifinal och jag började titta på flyg för att ta mig ner till Tjeckien men de var för dyra
för att jag skulle göra slag i saken. Istället såg jag på TV hur svenskarna spelade ut Danmark och vann matchen med
4-1, den enda klara segern under turneringen. NU skulle jag bara ner till finalen!!!
Jag satt vid datorn till klockan 02:00 på natten utan att lyckas hitta något bra och billigt flyg, jag var uppgiven..
Min kompis Christian Borg var med på noterna när jag frågade om han ville följa med.
Jag gick in på biljettsidan för turneringen och vips så hade jag köpt två biljetter till finalen, men vi hade inget flyg...
Tre timmar senare så hade jag lyckats få ihop en resa med flyg, hotell och matchbiljetter. Flygbiljetterna var dyrare än
vad det kostade att flyga till Los Angeles tidigare under året... Men det visade sig vara värt varenda öre...
Ca 3000 svenska fans mobiliserade sig och tog sig ner till Prag med några dagars varsel, en makalös siffra.
Fans bilade från norra Sverige till Tjeckien, åkte buss, tåg eller flyg. Helt enastående och unikt.
30/6:
Jag och Christian lämnade Arlanda och åkte till Köpenhamn för en kortare mellanlandning. Därifrån fortsatte vi mot Prag
tillsammans med många andra svenska fans. Förväntningarna var på topp och en del ramsor hördes från stolsraderna.
Bredvid oss hamnade Uffe från Svenska spel, en bekant som jag lärt känna under några VIP-event i Tele2 och Friends.
Den gamle storbacken Daniel Majstorovic kom fram och hälsade på Uffe och han tog även mig och Christian i hand.
-Daniel! -Lengan! -Samma sällskap antar jag? -Nä men det är ok...
Vi landade i Prag sent på eftermiddagen och tog en taxi till hotellet som låg 150 meter från finalarenan.
Termometern visade 31 grader varmt så det var två svettiga supportrar som checkade in, bytte om till "matchkläder" och
som sedan tog en taxi till Camp Swedens samling som var på en stor uteservering i en av Prags parker. Där hade ca
1500-2000 fans samlats och sångerna ekade mellan de långa köerna till ölserveringarna. Vi hann bara vara där i ett par
timmar men det var härligt att få vara på plats och insupa atmosfären innan finalen. I god tid innan avspark så startade
den obligatoriska marschen från samlingen till arenan. Det var fantastiskt att se alla svenska flaggor och höra ramsorna
eka mellan Prags vackra husfasader. Pragborna hängde ut genom sina fönster och fotograferade det gula lämmeltåget.
Framme vid arenan så gick vi in direkt och hängde upp Fjärdhundraflaggan på läktaren. Sedan checkade vi in på
Facebook och det är nog en av mina mest gillade statusar genom tiderna...
Ca 3000 svenska fans sjöng med i nationalsången och på rad 2 så stod man med gåshud på hela kroppen.
Jag var så lycklig över att vara på plats efter alla timmar som jag satt vid datorn för att fixa resan.
Under hela året hade jag ju haft känslan att laget skulle lyckas bra i Prag och nu visste jag att hur än finalen skulle sluta
så hade jag ju haft rätt känsla i kroppen.
Portugal inledde matchen bäst och de anföll mot oss i gula väggen, vi hjälpte till med försvaret så gott vi kunde.
Portugisernas ribbskott fick varenda duva i närheten av arenan att fly, vilken pärla, tur att den studsade åt rätt håll...
Vi sjöng oss svettiga och nervositeten gjorde oss knäsvaga, men svenska laget höll tätt och i halvtid stod det 0-0.
I andra halvlek kom svenskarna in i matchen lite bättre och sångerna från den gula väggen bar fram laget.
"In med bollen i mål" "Åh Prag, det är våran stad" "Sverige, vi ger aldrig upp" "Vi é svenska fans allihopa"
"Stå upp, vi é gul o blå" "Bärs o luder Tibbling bjuder" "Ni på sittplats är ni klara"
Trots att klacken sjöng högre än när A-landslaget spelar så lyckades en kille bredvid oss sova hela matchen..
Det dök upp några riktigt bra chanser och vi trodde vid ett par tillfällen att bollen skulle borra sig in i Portugals mål men
matchen närmade sig slutet av ordinarie tid och jag började bli rejält nervös. Solen hade gått ner och fullmånen började
vandra över arenan. Då fick jag syn på en trollslända När fullmånens strålar träffade den lilla trollsländan som flög över planen i slutet av matchen och fick den att se ut som ett sagoväsen, då sa jag till min kompis: -Titta, det är Tingeling, hon
kommer med guldet, det är ett omen!
Matchen slutade 0-0 och det var dags för förlängning. två gånger 15 minuter. Under förlängningen så fick båda lagen
en del målchanser men bollen vägrade att rulla in i något av lagens nät. De svenska spelarna manade på klacken att
sjunga ännu högre, något som genomsyrat hela turneringen, laget och fansen gjorde det tillsammans!!!
Herregud, det var dags för straffar i EM-finalen, helt galet, vi fick verkligen valuta för respengarna!
Sverige inledde och straffsparksläggningen ägde rum framför den gula väggen. Mål, 1-0 !! Vilket jubel!!
Sverige satte sina tre första straffar till stort jubel, lika stort jubel blev det när Portugal missade sin tredje straff och
Sverige fick ett drömläge att vinna EM. Då missade Sverige straff nummer fyra medans Portugal satte sin, 3-3.
Skulle det bli en sån där hemsk vändning och guld till Portugal? Nervöst inväntade vi Sveriges femte straff men det var ju
onödigt, mål, hur säkert som helst och ledning med 4-3! När sedan Portugals sista straff räddades av Carlgren i det
svenska målet så visste glädjen inga gränser. "TV-puckhög" med de svenska spelarna och glädjekaos på läktaren.
Vi var Europa-mästare!!! EM-guld i fotboll, helt sanslöst, overkligt, och vi var på plats!!!!
Laget firade med fansen, peruker på, allsång, dans och honnören...
Sverige fick ta emot guldmedaljer och en vacker pokal, vilken upplevelse att få stå där i Pragnatten.
Jag och Christian dröjde oss kvar länge på arenan innan vi tog en taxi in till torget i gamla stan.
Vi firade guldet inne i baren Coyote, allsång till E-types "Campione" tillsammans med goda mojitos.
1/7:
Uppstigning 06:30 efter mindre än tre timmars sömn. Trötta letade vi upp en taxi och åkte till flygplatsen.
Ett propellerplan tog oss söderut till Belgrad där vi hade en lång mellanlandning. I loungen kunde vi med wifi se i våra
mobiler hur det svenska laget landade på Brommas flygplats. De hyllades stort medans vi satt i Serbien....
Till sist kom vi hem efter ett makalöst äventyr.
Förutom "äran" att få uppleva finalen på plats så kommer jag minnas hur laget och fansen gjorde bragden tillsammans!!
Ett stort tack till Christian Borg som hängde med :)
Söndag 7 Juni 2015 - Los Angeles
Resealbum: Los Angeles 2015
Kopierat från min hemsidan lengan.se, orkar inte fixa radbrytningarna, förlåt ;)

Dags att damma av en gammal resedröm, att se "The city of angels", Los Angeles. När det stod klart att bandet U2 skulle ge sig ut på turné
igen så var vi såklart nyfikna på vilka städer de skulle uppträda i. När schemat lades ut på hemsidan så fastnade jag direkt för LA och efter ett
tag så var vi åtta kompisar som hade biljetter till U2 i Forum LA.
Jag bokade flyg direkt och resplanen blev en vecka på plats. Första tanken var att besöka Las Vegas ett par dagar, se konserterna i LA och
sedan flyga upp till San Francisco för att avsluta med att bila ner till LA. Efter att ha berättat om planerna för en del vänner som varit på de
platserna så fick jag klart för mig att det fick bli en vecka i Los Angeles, ingen idé att stressa omkring. Det får bli Vegas en annan gång.
Vi blev uppdelade i två gäng, fyra av oss åkte till Vegas direkt medan resten av oss stannade i LA hela veckan. Och rådet som jag hade fått,
att stanna i LA hela veckan visade sig vara ett gott råd. Trots att vi var där i en vecka så hann jag inte se allt som jag hade planerat att se.
Veckans höjdpunkter var Universal Studios, turen i Beverly Hills, dagen på Venice beach samt att vårt boende precis vid Santa Monica Pier
var så himla bra :) Vi såg även tre bra konserter, U2 två kvällar samt Skid Row, nostalgi på hög nivå!
Dagbok
23/5:
Jag, Kimmo, Malin och Bengan checkade in på Menziens Executive lounge på Arlanda och inledde semestern med drinkbuffé, vin och mat.
14:00 lyfte Norweigans Dreamliner mot Los Angeles och förväntningarna var på topp! För en gångs skull så gick långflygningen bra.
Jag satt näst längst bak och hade inga medpassagerare runt mig, kunde sträcka ut mig ordentligt och jobba med hemsidan samt sova lite
då och då när ögonlocken blev för tunga. Vi landade på eftermiddagen i LA och då var det natt svensk tid så planen var att försöka vara uppe
så länge som möjligt den första kvällen för att besegra eventuell jetlag. På flygplatsen väntade Tompa, Charlotte, Petri och Maria, de hade anlänt
några dagar tidigare och agerade nu pick up till oss. Petri, Maria, Kimmo och Malin drog direkt mot Las Vegas medan vi andra styrde mot vår
lägenhet vid Santa Monica beach. Jag minns hur vi fick en bra start i LA då vi åkte i bussen från flygplatsens terminal till hyrbilsfirman, i bussen
spelades "Small town" och trots att vi var väldigt trötta så kom det fram små lyckliga leenden just där och då :)
Jag var så genuint lycklig när vi sedan gled fram längs gatorna i Los Angeles på väg till lägenheten, jag hade längtat så länge efter resan.
Vi blev positivt överraskade över det fina läget på lägenheten. Vi hade havsutsikt och stranden låg bara ett stenkast bort.
Den berömda Santa Monica Pier låg fyra minuters gångväg bort, fantastiskt :)
Vi korkade upp bubbel i lägenheten och firade att semestern hade börjat och sedan fortsatte vi ut på Third street där vi åt middag på Johnnies.
Där började en del ögonlock att kännas tunga och någon tog visst en liten powernap där, nämner inga namn ;)
Vi hann även med ett besök ute på piren där det var full fart på tivolit och restaurangerna. Skylten "Santa Monica 66 End of the Trail" kändes
lite magisk i natten, slutet på Route 66, Stilla havet nästa.
24/5:
Jetlag såklart, vaknade klockan 02:00 och var pigg, resten av natten låg man i dvala och försökte somna om ordentligt.
Vi bestämde oss för att ta en lugn dag längs stränderna och började med att lägga oss på stranden bredvid piren. Det kändes overkligt att ligga
och sola bredvid det kända landmärket efter alla år av drömmar om den amerikanska västkusten.
Efter ett par timmar så promenerade vi bort till Venice beach där vi åt lunch på en uteservering samtidigt som ett stort band underhöll oss med
musik på strandpromenaden. Det var en upplevelse att sitta där och titta på alla olika personligheter, där var det verkligen "be yourself"!
Vi tittade in i Gingerbread courts där bland annat Chaplin och Hendrix bott. Där träffade vi Berit från Sverige. Hon hade bott i LA sedan 1981
och hon hade många fina tips att bjuda på. Vi gick vidare i folkminglet och passerade gymet Muscle beach samt en massa stånd där det såldes
tröjor, pipor, hantverk, solglasögon m.m. Jag fick syn på hotellet Erwin och kom på att jag hade kollat upp deras takbar innan resan.
Vi åkte upp och beställde resans första mojitos och sedan stod vi och njöt av utsikten över Los Angeles och Venice beach.
Gissa om vi njöt där uppe, vilken bra söndag! Solen bet bra den dagen och en i sällskapet brände sig ordentligt i ansiktet.
På kvällen besökte vi puben Kings Head efter ett tips från Berit som vi träffat tidigare på dagen. En pub i engelsk stil och med karaoke som
underhållning på söndagskvällen. Det var nästan fullsatt i baren och som tur var för övriga gäster så sjöng ingen av oss karaoke....
Under vår lägenhet låg nattklubben Ma´kai och sängen vibrerade nästan av musiken men jag sov gott ändå....till 04:00...
25/5:
I USA var det Memorial day så trots att det var måndag så var det lugnt på vägarna då vi åkte till Universal studios. Jag var i mitt turist-esse
när jag vandrade mot entrén och fick syn på den stora jordgloben med texten Universal Studions på. Vi klev in i filmens värld och upptäckte
till vår glädje att det inte var så mycket folk i parken så vi gick direkt till attraktionen "Studio tour" där kötiden enligt parkens stora skärmar
var noll minuter. Det stämde och vi fick hoppa upp i en vagn direkt och sedan bar det iväg mot parkens uppbyggda filmkulisser.
Vi åkte igenom flera olika stadskulisser som använts i filmer och sedan åkte vi in i "King Kong 360 3D" Där fick vi uppleva hur King Kong
kämpade mot dinosaurier runt vår vagn samtidigt som vagnen skakade och vatten sprutade, väldigt bra gjort!
Sedan passerade kulisser till "Grinchen", "Desperate housewifes", "Psycho" "Earthquake" samt en stor flygolycka.
När vi passerade en liten sjö så dök Hajen upp bredvid vagnen...
Vårt nästa stopp var attraktionen "Waterworld" där det verkligen gick hett och blött till. De som satt närmast showen blev ordentligt blöta
då båtar och jetskis for omkring och sprutade vatten. Eld sprutade, människor for åt alla håll och plötsligt kom ett flygplan farande i luften
och landade i vattnet precis framför oss... Action på hög nivå!
Dagens bästa attraktion var lika snabb som bra. I "Mummy the ride" så åkte vi iväg i en berg och dalbana som gick inomhus i mörker.
I början gick den lugnt fram och olika mumier lystes upp och slem föll från taket över oss... Men plötsligt så sköts vi iväg i 70 km/h och alla
skrek och skrattade så tårarna rann. Vagnen stannade till och vi hann andas i ett par sekunder innan vi for iväg igen...baklänges...
Det var dagens absolut bästa åktur.
"Jurassic park" bjöd på en forsränning där dinosaurier sprutade vatten över oss och de som hade klarat sig från att bli blöta innan det var dags
för det avslutande stupet blev blöta då när flotten bröt vattenlinjen efter ett högt fall :)
"Animal actors" bjöd på en rolig show där katter, höns, råttor, marsvin, fåglar och hundar visade upp sig.
"Shrek" var en 4D-bio där det stänkte vatten och spindlar kittlade oss på benen, klart sevärd :)
Var man än gick i parken så spelades det hög filmmusik och stjärnornas look-alikes gick omkring och lät sig fotograferas med parkens gäster.
Utanför parken låg shoppingcentret "Citywalk" där vi stannade till på Hard rock café och åt middag. Vilken fantastisk dag på Universal!!!
Vi tog bilen och åkte ner till Hollywood boulevard och tog en promenad längs Walk of fame. Än en gång så kändes det overkligt att vara på
en plats som man drömt om så länge. Nu gick jag äntligen bland alla dessa stjärnor som fanns på trottoaren. Roosevelt hotel, stjärnorna,
Chinese theatre, Dolby theatre, klassiska sevärdheter. Det blev ett kort drinkstopp på The Hooters och sedan for vi vidare längs Sunset
boulevard och passerade kända klubbar som Whisky a go go, Viper room, Roxy och Rainbow. För första gången under veckan så passerade
vi även Beverly Hills. 12 timmars sightseeing var över och vi stupade i säng!
26/5:
Konsertdag och jag låg i sängen och tittade på mitt kvitto från biljettköpet där det stod att kreditkortet som man köpt konsertbiljetterna med
gäller som inträdesbiljett. Jag hade full koll på det och hade tagit med mig kreditkortet, det var bara det att jag insåg att jag hade fokuserat
på fel kort hela vintern. Jag hade tagit med mig mitt VISA-kort men konsertbiljetterna var köpta på mitt MASTERCARD!!
Jag kände mig så himla värdelös!! Det fanns inget att göra åt saken på morgonen, det var bara att vänta till kvällen för att se om det kunde lösas
på plats vid arenan.
I väntan på kvällen så tog vi en tur upp till Beachwood drive där vi passerade flera skyltar där det stod "No passing for the Hollywood sign"
Självklart åkte vi vidare ändå och till sist så kom vi upp till en liten gata där vi hade fin utsikt till Hollywood-skylten.
Behöver jag nämna att det kändes overkligt igen.... De andra i gänget hoppade snart in i bilen igen men jag stod kvar några sekunder extra och
försökte ta in upplevelsen :)
Vi åkte vidare till Griffith Observatorium där vi hade en vacker utsikt över staden. Jag försökte njuta av upplevelsen men det närmade sig
konsert och jag var lite nervös över biljetten.....
Vi tog bilen till den legendariska arenan "The Forum" i Inglewood. Sedan 1967 har den vackra arenan bjudit på Olympiska spel, ishockey,
basket och konserter. Jag gick till arenans biljettkontor och inledde med frasen "-Hi, I´m from Sweden and I´m stupid!"
Sedan förklarade jag mitt ärende och blev hänvisad till entrén. Jag gick till entrén och berättade vad som hänt och killen som stod där sa bara
att jag måste gå tillbaka till biljettkontoret.... Väl tillbaka så fick jag veta att jag skulle söka upp ett bord vid entrén för att få hjälp...
Tillbaka vid entrén så hittade jag bordet och där satt en gentleman som berättade för mig att det var ingen fara, det var bara att visa upp mitt
id-kort så var allt klart. Jag fick min biljett och kunde gå tillsammans med de andra och inne i arenan så träffade vi våra vänner som tillbringat
första delen av resan i Las Vegas. Det blev en bra förfest innan det var dags för U2 att kliva på scenen. Bono kom gående genom publiken
och jag var bara en meter ifrån honom då han gick upp på scenen och drog igång konserten.
Det blev en härlig kväll med både nya och gamla låtar, de gamla fungerade bra men de nya drog ner tempot på showen.
Publiken var inte så sugna på att sjunga med i allsången, de ville hellre titta på och äta mat/dricka öl :)
27/5:
Trött gick jag till en resebyrå där jag köpte en "Stars homes-tour" men när jag satte mig i bussen så kände jag direkt att det inte skulle gå.
Jag knackade chauffören på axeln och sa att jag måste boka en ny dag, det var ju konsert dagen innan och jag mådde lite dåligt...
De andra i bussen skrattade gott då jag klev av och gick hem med svansen mellan benen...
Istället för busstur så åkte jag med mina vänner i bilen för att göra ett besök i Korea town. Efter timmar av snurrande så kom vi fram, åt lunch
och åkte sedan vidare.. Vi fick i alla fall se skyskraporna i Down town från alla håll...
Vi besökte den Olympiska arenan Los Angeles Memorial Coliseum där OS gick 1932 och 1984. Skönt att få lite Olympisk historia på resan :)
På radion hörde vi nyheten att U2´s tour manager sedan 33 år tillbaka hade avlidit. Dennis Sheehan dog på sitt hotell i Los Angeles och under
några timmar visste vi inte om kvällens show skulle bli av men senare under dagen så fick vi bekräftat att trots sorgen så skulle det bli konsert.
Det blev ett dopp i Stilla havet och en liten stund på stranden innan det var dags för mig och Bengan att åka till Forum. Vi var de enda i gänget
som hade biljetter till båda kvällarna med U2. Showen inleddes lite bättre än kvällen innan och publiken kändes mer på tå men sedan sjönk
tempot igen. Vi fick höra fina hyllningar till Dennis och under den avslutande låten 40 så rullade en hyllningsfilm till honom på skärmarna.
Det var vackert så att man rös i kroppen. Bäst under kvällen var "With or without you".
28/5:
Dags för sightseeing! Vi tog en dagstur med Hop on hop off-buss. Vi gjorde första stoppet i Westwood där vi promenerade förbi UCLA och
kom fram till Los Angeles National Cemetary där stupade soldater ligger begravda. Kusligt att se alla gravstenar i spikraka rader.
Sedan gick vi vidare till Pierce Brothers Westwood Village Memorial Park där Marilyn Monroe ligger begravd. Hennes minnesplatta har en
annan färg än de andra gravarna på grund av att den måste rengöras så ofta från alla pussmärken... Graven bredvid är tom, den är reserverad av
Hugh Hefner, Playboys grundare. Vi hoppade på bussen igen och vidare genom Beverly Hills, Rodeo drive och Hollywood.
Det blev en lång dag i solen där vi såg många kända platser från filmens värld.
På kvällen var det dags igen för konsert. Vi skulle se hårdrocksbandet Skid Row och tog bilen och styrde norrut.
När vi passerade Malibu så spanade jag lite extra eftersom jag hade sett på Instagram att Lindsey Vonn var där...
Vi svängde av Highway 1 och åkte norrut genom magiska bergsvägar i Santa Monica Mountains tills vi kom till Agoura Hills.
I denna lilla stad på 20 000 invånare så låg nattklubben The Canyon. Där klev vi in och kände oss som statister i en skum Tarantino-film.
Svårt att beskriva stället med andra ord än att det var, annorlunda...
Inför kanske 200 personer så levererade Skid Row en trevlig nostalgishow med flera gamla klassiska låtar.
Vi var nöjda efteråt och tog bilen till Sunset boulevard i LA där vi gick in på The Rainbow, en legendarisk rockbar. Runt klubben bredvid var
det fullt pådrag för där inne på The Roxy hade U2 spelat ett exklusivt klubbgig inför endast 500 personer under kvällen.
29/5:
Revanch för min "Stars homes-tour" Nu mådde jag bättre och njöt verkligen av turen som gick i en öppen bil runt kvarteren i Beverly Hills.
Vi passerade husen där Hugh Hefner, Spilberg, Goldberg, Tarantino, Cruise, Cosby, Aniston m.fl. bor och det var väldigt vackert runt de
små gatorna där stjärnornas hus låg. Vi åkte en bit längs vägen Mulholland uppe i bergen och minglade även runt nere vid Rodeo drive.
Turen avslutades på Holywood boulevard och där gick jag sedan runt ett par timmar och njöt av atmosfären :)
Jag hann även med ett par timmar på beachen och ett sista dopp i Stilla havet innan det var dags att gå ut och äta.
På vägen hem från stranden så tog jag en sista runda på piren och där bestämde jag mig för att det inte var sista gången jag stod där och tittade
ut över Stilla havet..... Resans sista kväll spenderades på Chipotle Mexican Grill på Third Street i Santa Monica.
Vi var helt klart nöjda med den stora middagen!! Ett bra avslut på veckan. Eller helt slut var det inte, vi hann med en grym mojito på baren
under vår lägenhet, Ma´kai.
30/5:
Vi skjutsade Lotta och Tompa till flygplatsen för de skulle resa vidare till Texas. Sen blev det lite shopping och frukost innan det var dags för
mig och Bengan att lämna lägenheten och åka till flygplatsen för att lämna tillbaka hyrbilen. Vi var glada att vår bil inte såg ut som för ett par vi
såg vars bil var krockad i fronten.
På flygplatsen blev det lite mat i loungen innan det var dags för den långa flygresan hem. Vi var väldigt nöjda med resan och personligen så kan
jag ju säga att jag längtar redan tillbaka till Los Angeles!!!

Tack alla ni som var med och förgyllde resan :)
Tisdag 2 December 2014 - Kiel
Kulturklubben, en samling goa gubbar som besöker julmarknader i Tyskland varje år.
Årets resa gick till Kiel och efter lite sena avhopp så välkomnade vi en ny medlem i klubben, Gustens granne Kjell.
Eftersom resan inleddes redan tidigt onsdag morgon så fick vi hela fyra kvällar på plats i Tyskland.
Vädret var med oss, vi såg till och med solen i några timmar, inget vi upplevt hemma Sverige under November. Själva julmarknaden var inte så stor men jag tror att de flesta var väldigt nöjda med resan ändå. Det bunkrades upp med alkohol, sockor, korvar, vantar, skor och julsaker. Planerandet inför nästa års resa är redan i full gång....

Liten dagbok:

26/11:
Jag steg upp 02:30 och tog bilen ner till Vagnhärad och parkerade som vanligt hemma hos Rickey. Därifrån åkte vi till Sillekrog som alltid är Kulturklubbens samlingsplats. 05:30 började den långa färden ner mot Kiel
Efter många stopp efter vägen så var vi framme vid hotellet Intercity klockan 17:50. 20 minuter senare var jag på plats i Sparkassen Arena för att se på handboll. THW Kiel skulle möta Zagreb i Champions League och målvakten Johan Sjöstrand hade fixat biljetter till oss. Tyvärr låg dem hemma hos honom och han var magsjuk så jag vågade inte åka dit.
Jag köpte biljett på plats istället och hamnade på tredje raden där jag fick uppleva en fantastisk stämning.
7000 personer var på plats och atmosfären var grym! I halvtid stod det 16-16 men i andra halvleken kom Kiel igång och hemmapubliken stod upp och jublade hela den sista minuten. Kiel segrade med 34-27 och jag lämnade den varma hallen för att bege mig ut på julmarknaden. Det var inte helt fel att beställa årets första glühwein! Efter en stund hittade jag på resten av gänget och vi minglade runt bland marknadsstånden.
Senare under kvällen så hamnade vi på en Irländsk pub och där hade vi en grymt rolig första kväll!

27/11:
Dags för kulturevenemang! Jag hade bokat ett studiebesök på bryggeriet Kieler Brauerei i Alter stadt. Ett litet bryggeri som öppnade 1988 och som bara säljer sin färsköl på plats. Efter rundvandringen så åt vi lunch på bryggeriet och det blev bra fart på klubbmedlemmarna haha. Eftermiddagen och kvällen ägnades åt shopping samt mingel på julmarknaden längs Holstenstrasse.

28/11:
Efter traditionsenlig lång väntan i receptionen på att alla ska komma till samlingen så var det dags för traditionsenlig shopping på CITTI. Kundvagnarna fylldes med öl, vin och sprit och flera av klubbmedlemmarna gick två vändor.
Det är alltid lika trevligt med den shoppingen eftersom det finns lite provsmakning bland hyllorna :)
På kvällen var det dags för den årliga kostymkvällen. Vi hade bokat bord på en båt som tog oss med på en tre timmar lång rundtur i skärgården. Ombord serverades en buffé som inte var någon höjdare men alla blev nog mätta och belåtna. Ett par prisutdelningar ägde rum under middagen. Gusten och Myran fick Kulturklubbens hedersmedaljer för att de ordnar resan varje år samt Lasse och Kenta fick pris för att de var tioårsjubilarer. Ännu ett lyckat kulturevenemang :)

29/11:
Sista heldagen i Kiel ägnades åt att mingla runt på julmarknaden igen. Vi hittade en restaurang i gamla stan som serverade en perfekt avslutnings-schnitzel tillsammans med goda B52ór.....
Jag var galet mätt efter att ha ätit korvar, nötter och bakverk på marknaden haha.
Efter middagen så hamnade vi på torget i gamla stan där en DJ spelade gamla hits. Folk dansade på julmarknaden och det var ett himla drag. Vi stod och tittade och skrattade åt spektaklet, en bra avslutning på resan!!!

30/11:
Utcheckning 06:30 och sedan lång färd hemåt! 98 mil, 13 timmar.
Onsdag 30 Juli 2014 - Palmanova
Resealbum: Mallorca 2014
1982 gifte sig min kusin Mona med Tony på Mallorca och de har sedan dess drivit egna restauranger på ön.
Jag har hälsat på ett par gånger men nu var det många år sedan så det kändes som om det var dags att åka ner en vecka på semestern och se hur de har det.
De bor i Puerta Portals som ligger väster om Palma så jag bokade ett hotell i närheten, Gabarda i Palma Nova.
Efter ett ha frågat runt lite ifall det fanns någon kompis som ville följa med så tackade Susanne från Stockholm ja vilket var kul, trist att åka helt själv :)
Det blev en skön vecka med massor av sol och bad samt god mat och mingel med släkten.
Besöket på Monas och Tonys lantställe var veckans höjdpunkt då vi blev bortskämda med poolbad och lunch gjord på trädgårdens varor :)

•••

Hotellet: Hotel Gabarda, ett billigt boende i Palma Nova som hade skrämt upp mitt resesällskap ordentligt innan resan då kommentarerna på Trip adviser handlade om fylla och slagsmål. Det stämde inte alls. Det var blandad ålder på gästerna och det var lugnt på nätterna. Christine från Irland tillagade god frukost och det var nära till stranden.
Det enda som var jobbigt var värmen på rummet eftersom det saknades aircondition. Räddningen var takfläkten som gjorde det möjligt att sova.

•••

Restauranger:
Taste of India, Avenida Platja 4. Mycket bra service och mat
My Tapas, Paseo del Mar 17. Kanon, bra service god mat
My Thai, Paseo del Mar 12. Favoritrestaurangen, bra service, stora portioner och underbar mat.

Resedagbok:

23/7:
Mötte upp Susanne på Arlanda och njöt sedan av flygresan till Palma med SAS eftersom vi hade bokat platserna vid nödutgången så vi hade lyxigt benutrymme.
Lyxet fortsatte på flygplatsen i Palma då vi blev hämtade av min kusin Mona. Oftast letar jag billigaste alternativet att ta mig från flygplatsen till boendet men nu blev vi alltså skjutsade av Mona och det var väldigt uppskattat såklart :)
Det blev balkonghäng hemma hos Mona eftersom vi var för tidiga för att få checka in. I värmen serverade Mona
lunch så vi blev rejält bortskämda direkt :)
Det var ca 35 grader varmt så direkt efter att vi hade checkat in på Hotel Gabarda så gick vi ner till beachen i
Palma Nova och slängde oss i Medelhavet! Det var lugnt i viken, nästan inga vågor alls i vattnet och på stranden fanns det väldigt få försäljare, en kontrast mot Copacabana i Rio där det var fullt av försäljare överallt.
Vilken lycka att få bada i Medelhavet igen!!
På kvällen blev det middag på en Indisk restaurang samt mingel på strandpromenaden. Det hade varit en lång dag så det var inga problem att somna trots att rummet saknade aircondition...

24/7:
Vi köpte luftmadrasser och sedan var det livskvalité på hög nivå då vi i timmar låg ute i vattnet på madrasserna och stekte fläsket. Jag älskar verkligen att flyta runt sådär när jag är på solsemester :)
På eftermiddagen gick vi till strandbaren Il Charinga för att luncha med Maria som jobbar på Zleepinghotels.com Vi skulle diskutera ett eventuellt bloggjobb hos dem och det blev en trevlig långlunch med en fantastisk utsikt över stranden i Palma Nova. En av barens delägare är Cristiano Doni, f.d. VM-spelare för Italien i fotboll. Han kom in med en gigantisk skumpaflaska men den var tyvärr inte till oss....
Efter hamburgare och Mojitos så slängde vi oss upp på madrasserna igen och paddlade ut i Medelhavet.
Det var gott om maneter i vattnet så det var flera badgäster som fick söka hjälp hos badvakterna med att ta hand om brännskador på ben och armar. Jag klarade mig undan maneterna och som tur var så fanns det inte så många av dem under resten av resan.
Kvällens middag avnjöts på My Tapas. Skinka, kött, grönsaker och iskall Sangria :)

25/7:
Lite mulet väder så det kändes inget då solen brände våra bleka svenska kroppar :)
Vi låg såklart hela dagen på beachen så det kändes i skinnet att man inte hade varit lika noggrann med solskydd. Men jag gillar när det river på ryggen när man torkar sig med handduken efter duschen ;)
Min kusin Mona bjöd in till middag på hennes balkong och där träffade vi även hennes brorsdotter med familj.
Det blev en kanonkväll i solnedgången med massor av god hemlagad mat.
Monas familj bor i Puerta Portals och hamnen där är riktigt lyxig med fina restauranger och stora lyxbåtar.
Vi minglade runt där efter middagen och jag älskar att gå runt bland båtarna och se hur de är utrustade med jetskis, bubbelpooler och annan lyx. Det är inga budgetbilar som står parkerade bredvid båtarna heller...

26/7:
Ännu en heldag på beachen. Sju timmars solande och badande, livskvalité!! Jag provade att snorkla lite men det var ju inte direkt som i Thailand så det var ju bara att lägga ner, fick bli luftmadrassen istället.
Det var så skönt med dessa lugna dagar efter de intensiva resorna till OS och fotbolls-VM.
På kvällen åt vi på favoritrestaurangen My Thai. På beachen hade en stor bioduk satts upp och där visades filmen Croodarna. Folk satt i sina solstolar och hade picknick, ett riktigt mysigt initiativ :)

27/7:
Dags för utflykt till Monas och Tonys lantställe i Algaida, ca 25 minuters bilfärd från Palma Nova.
När vi kom fram möttes vi av familjens tre hundar varav en av dem väger 60 kg hahaha. De var helt vilda i början
men efter ett tag så lugnade de ner sig så att vi kunde gå runt på gården och titta på alla odlingar.
De hade bl.a. oliver, persikor, äpplen, granatäpplen, mandariner, apelsiner, plommon, tomater, chili, mynta,
lagerblad, vindruvor, paprikor och höns. Där fanns även en pool med svalt skönt källvatten, vilken mysig oas!!
Tony serverade en god sangria och sedan blev det en stor lunch med grönsaker, skinka, korv och grillspett.
Vi blev så otroligt bortskämda och efter den fantastiska lunchen så hamnade vi i poolen, jag somnade direkt på en luftmadrass. Efter en stund kom Mona till poolkanten med färsk melon, alltså hur bra kan man ha det ibland?
Efter besöket på gården så åkte vi till en kyrkogård i Palma där min moster Iris ligger begravd. Det var fint att få besöka hennes viloplats, jag gillade henne mycket. Vi lämnade en bukett blommor från lantstället och åkte sedan vidare till en restaurang där Monas dotter Jessica jobbar. Där fick vi resans bästa mojitos, värt att notera haha :)
Lugn kväll på strandpromenaden efter en mycket bra dag på landet!

28/7:
8,5 timme på stranden med kokosolja haha, dags att fixa brännan ordentligt!! Inte så mycket att skriva om denna dag alltså förutom att det var en underbar semesterdag haha.
My Thai levererade en toppenmiddag igen på kvällen och natten spenderades som vanligt under takfläkten eftersom vi inte hade någon ac.

29/7:
Vi hade koll på vädret och denna dag var det regnvarning så vi hade planerat in den som shoppingdag i Palma
tillsammans med Mona. Det hade tydligen även alla andra turister gjort så det var kaos i stan. Alla skulle shoppa och göra sightseeing eftersom det inte var något strandväder, tur att vi hade Mona som kunde lotsa oss runt. Vi startade på El Corte Inglés där det var stor sommar-rea. Jag var ganska snabb med att kolla runt på herrarnas våning och sedan satt jag i cafeterian och väntade på Susanne och Mona, tur att där fanns wifi :)
Varuhuset bjöd på paella och vin, snyggt initiativ.
Vi hade även tänkt göra ett besök vid Katedralen men där var det kaos så vi fortsatte till nästa galleria, Porto Pi. Efter sex timmars shopping så hade jag handlat en Coca Cola för 2,65 euro, Susanne hade handlat lite mer...
Jag tog sedan en promenad bland lyxbåtarna i hamnen vid Monas lägenhet, jag trivs så himla bra där.
Skulle kunna sitta på någon av barerna där en hel dag och bara titta på folklivet.
På Monas balkong serverades ännu en gång en god middag och efter det så hann jag med ett sista bad i Palma Nova.
Det var resans sista kväll och man kände inte direkt att det skulle bli skönt att åka hem. Det gör jag väldigt sällan. Jag hade lätt kunnat stanna en vecka till, men tyvärr så var semestern över.

30/7:
Mona kom och hämtade oss och skjutsade oss till flygplatsen, dags att ta farväl för denna gång.
Hoppas vi ses snart igen, det var en fantastisk vecka!!
Lördag 5 Juli 2014 - Rio de Janeiro
-Pax för att vara Zico! -Då ska jag vara Socrates! -Jag är Eder! -Frispark!! -Aldrig, straff är det!
Så lät det på gräsmattan då jag växte upp och spelade fotboll med vännerna. Alla ville vi vara de Brasilianska stjärnorna med de magiska namnen. Ända sedan dess har Brasilien varit mitt favoritlag i världen och under VM i Tyskland så förverkligade jag en av mina drömmar, att få se laget live i en VM-match. De besegrade Kroatien och stämningen på läktaren var fantastisk då de gröngula fansen sjöng sina sånger.
Då fanns inte tanken på att jag kanske skulle ta mig till Sydamerika för att se en VM-turnering i det fotbollstokiga landet Brasilien. Landet som är det enda som deltagit i alla VM-turneringar och som står ensamt på toppen med fem VM-guld!

Under VM-kvalet såg vi de flesta av Sveriges matcher, hemma som borta, och då började drömmen om en
VM-resa växa fram. När vi stod inför den sista avgörande matchen mot Portugal så frågade jag runt bland mina vänner om vi inte skulle boka flyget till Rio de Janeiro, VM blir ju magiskt med eller utan Sverige. Bengt var med på noterna så natten innan sista kvalmatchen så bokade vi resan och gissa om vi var nervösa då Sverige plötsligt hade chansen i slutet av matchen mot Portugal. Men då vaknade Ronaldo till liv och spolierade Sveriges VM-dröm. Vi deppade såklart i några dagar men sedan tog förväntningarna över, vi skulle ju få uppleva ett fotbolls-VM i Sydamerika på plats, i Brasilien, i Rio de Janeiro!!
Jag hade jobbat väldigt mycket med resan till OS i Sochi och det blev även nu många långa timmar vid datorn för att leta hotell, biljetter och inrikesflyg för att göra ett par avstickare från Rio. Jag lyckades inte få några biljetter från FIFA så det blev till att vända sig till andrahandsmarknaden och där fick jag tag i biljetter till tre matcher. Argentina-Bosnien i Rio, Brasilien-Mexiko i Fortaleza och Costa Rica-England i Belo Horizonte.

I skrivande stund sitter jag på flyget och har 30 minuter till landningen i Rio, ni fattar spänningen va?!!

•••
Några veckor senare....
Har varit hemma en tid nu och blev jätteförkyld så fort jag kom hem. Saknar Brasilien men det känns ok när jag varje dag chattar med två vänner som är kvar hela VM-turneringen.
Precis som väntat så blev det en helt fantastisk resa! Vi fick ju bl.a. se Brasilien spela i sitt hemma-VM, både live och på Copacabanas storbildsskärm :) 11 flygningar senare så kan man summera resan med att allt gick bra :) Nu är det bara att börja planera nya äventyr!!

•••
Hotellen:
Hotel Pouso Real, Rio de Janeiro, Rua do Rezende 35. Mycket bra, rekommenderas!
Hotel Carioca, Rio de Janeiro, Av.Gomes Freire 430. Helt ok men uselt wifi.
Promenade Ianelli, Belo Horizonte. Rua Paraiba 1287. Bästa hotellet på resan. Bra läge, pool och wifi.
Pousada Iracema, Fortaleza. Rua dos Ararius 2. Bra läge vid stranden, bra wifi.

Resedagbok:

11/6:
Jag och Bengan flög från Arlanda till Paris och där hade vi en mellanlandning på ca 14 timmar!
Vi åkte till Paris och tog en lång sightseeingdag i den 28-gradiga värmen. Svetten sprutade från den stackars killen som körde oss i cykeltaxi till Eiffeltornet. Det är ju ändå en mäktig syn att stå under tornet och titta uppåt, vilken konstruktion!! Hettan var inte nådig i staden och tågresan till flygplatsen var olidlig, svetten forsade, konstigt att ingen svimmade! Väl på flygplatsen var det bara att vänta in boardingen och den väntan blev lite roligare då personalen vid gaten började att pynta tak, väggar och diskar med Brasilianska flaggor. De hade även, kepsar, halsdukar och glasögor med Brasilianska mönster så det var en uppsluten skön stämning då alla förväntansfulla supportrar i olika landslagströjor klev ombord på flyget för att färdas i 11 timmar över Atlanten.

12/6:
Kl. 05:00 landade vi i Rio de Janeiro och efter att ha hälsat på "Dogge" vid väskutlämningen så tog vi en taxi till stan. Mitt första intryck av Rio blev hur morgondimman lättade från staden då dagens första solstrålar träffade husen och bergen runt omkring. Till sist fick jag även syn på Jesusstatyn och det var nära till gåshud och rysningar.
Hotellet låg i stadsdelen Lapa och vi hade tur vid incheckningen, vårt rum fanns tillgängligt så vi kunde få slänga in väskorna direkt. Eftersom vi hade en liten släng av jetlag så var vi pigga nog att ge oss ut på långpromenad. Bengt hade varit i Rio sommaren innan så han guidade mig längs stränderna Flamengo och Botafogo.
Därifrån kunde vi njuta av Sockertoppen och Jesusstatyn, overkligt att äntligen uppfylla en resedröm :)
Vi gick även hela Copacabana fram och tillbaka. I den norra delen av stranden fanns ett stort område med
storbildstv samt diverse aktiviteter, FIFA Fan zone. Brasilien skulle spela sin första match samma kväll så köerna att komma in i Fan zone var flera hundra meter. Vi hade dock andra planer efter att ha läst en artikel i Aftonbladet om en gatufest dit det väntades många tusen besökare. Vi tog en taxi till gatufesten Alzirao och möttes av ett jätteparty. Över gatan hängde en enorm flagga samt massor av gulgröna girlanger. Tusentals gulklädda fans väntade på att matchen Brasilien-Kroatien skulle sparkas igång.
Stämningen var hög såklart men det som inte fick hända hände, Brasilien gjorde självmål! Det gick ett sus över genom folkmassan, skulle det bli en mardrömsöppning på VM? Nädå, Brasilien vände matchen och vann med 3-1, gatan kokade av ett glädjerus!! Trötta efter flygresan och av jetlag så gav vi upp efter slutsignalen men det var verkligen en bra start på resan och ett minne för livet!

13/6:
Jag var laddad för sol och bad så det blev en tur med tunnelbana till Ipanema. Min guide Bengt gick dock åt fel håll så vi kom fram till SVT´s studio på Copacabana... Bara att vända om och gå tillbaka och till sist så kom vi ut på stranden Ipanema :) Självklart blev det mulet så det blev ännu en dag med gående.... Till sist så orkade jag inte mer så då blev det taxi till Fan zone men under bilfärden så ändrade vi oss och bad vår chaffis att köra oss till Sockertoppen.
Vi hade tur, det var inga köer alls så vi kom iväg med kabinbanan direkt.
Vilken utsikt!! Vi fick en fullständigt magisk solnedgång med otroliga färger bakom Jesusstatyn. Vi stannade en lång stund på toppen och njöt av Rio när staden är som allra vackrast. När mörkret sedan föll tändes gatubelysningen och vi fick en ny fantastisk synupplevelse. Absolut en av de bästa "sightseeingplatser" jag besökt!
Efter utflykten så blev det utgång bland barerna och gatustånden i Lapa. Det fanns gott om nattmat att välja på och favoriterna blev tidigt på resan kyckligspett och ostspett :)

14/6:
Äntligen bad!! Det var fint väder så vi slog oss ner på Ipanema. Det var varmt i vattnet och tuffa höga vågor. Vi hade väskorna mellan oss och Bengt satt och läste medan jag solade. När jag tittade upp så var självklart min ryggsäck borta. Bengt pekade ut en försäljare som han tyckte hade uppträtt mystiskt så vi höll ögonen på honom. Efter en stund såg vi hur han och en till försäljare stoppade ner ett par ryggsäckar i sina kylboxar så då förstod vi att det var de som var tjuvarna. Jag följde efter dem en stund och laddade innan jag konfronterade dem. Först ville de sälja öl till mig helt oskyldigt men jag slet upp väskorna ur deras kylväskor under en fin ordväxling men tyvärr så var min väska redan borta. Jag skällde på dem en stund att jag ville ha tillbaka min väska men de ville såklart bara prata portugisiska och pekade mot platsen där Bengt och jag hade legat. Till sist gav jag upp och lät dem gå, jag hade inga värdesaker i väskan förutom en nyköpt tröja till min gudson samt ca 150 kr, men jag ville inte bli av med väskan, det var en favorit med OS-tryck. När jag närmade mig vår plats på stranden så hittade jag min länsade ryggsäck, trots att innehållet var borta så blev jag jätteglad över att väskan var tillbaka :) Bra äventyr!
På kvällen var det utgång i Lapa igen. Från gatustånden köpte vi mat samt billiga Caipirinhas. Vi träffade svenskan Sofia Sunden som jobbade i Rio. Hon gav lite tips om staden och hon berättade även om de gånger hon blivit rånad...
Det var gott om folk ute och många fans från Chile befann sig i staden och festade, trevligt med VM!!!

15/6:
Gick på strandpromenaden på Copacabana då jag fick syn på Rio Ferdinand, fotbollsspelare från England.
Jag frågade om jag fick ta ett kort tillsammans med honom och det var inga som helst problem, #RioinRio !

På kvällen skulle Argentina-Bosnien spela så det var tusentals med fans på stranden. Vi gjorde ett besök på Forte de Copacabana, ett fort vid södra delen av stranden med fantastisk utsikt över Copacabana.

Dags för match, VM-match i Sydamerika, Brasilien Maracana! Vi tog en taxi till arenan och letade nervöst upp vår entré. Jag hade köpt biljetterna på Blocket så vi visste ju inte om de var äkta eller falska....
När biljettautomaten visade grönt då biljetterna scannades så gav vi varandra en kram på insidan av arenan, de var äkta och vi skulle få uppleva en VM-match på klassiska Maracana i Rio de Janeiro :)
Argentinas fans bjöd på en mäktig stämning på läktaren, jag fick gåshud flera gånger under kvällen.
Argentina gjorde matchens två första mål och vi trodde på en enkel promenadseger men Bosnien kom tillbaka och reducerade till 2-1 vilket gav matchen lite nerv i slutet. Men Argentina vann och fansen firade ordentligt. Ca 75 000 åskådare skulle sedan ta sig därifrån... Det var kaos vid tunnelbanan och när vi gick uppför en hög ranglig trappa till en bro så trodde jag att min sista stund var kommen. Trappan gungade ett par decimeter i sidled då ett par hundra fans gick uppför den samtidigt. Folk skrek i panik till de bakom att ta det lugnt men det bara pressades upp fler människor på trappan. Det gick bra men det blev en artikel i Aftonbladet om skräcktrappan...

Välbehållna kom vi till sist tillbaka till Lapa där vi träffade på Sofia igen. Tillsammans gick vi till klubben Carioca de Gema och lyssnade på ett riktigt bra band. En grym VM-dag i Rio :)

16/6:
Vi satt i hotellrummet och funderade på vad vi skulle hitta på...Vad gör man i Rio? Man besöker givetvis Jesusstatyn!
Vi gav oss iväg till torget där man kan köpa en tur med minibuss upp till statyn men där varnade de oss för att det var dålig sikt för tillfället så vi gick ner till Flamengostranden och vilade ett par timmar innan vi gjorde ett nytt försök. Nu var det kanonväder så när minibussen körde i full fart, alldeles för fort på den lilla vägen upp till toppen så var förväntningen hög på upplevelsen. Det var mäktigt att blicka ut över Rio med Jesusstatyn i ryggen. Det var otroligt varmt och mycket folk så man fick försöka hålla sig lugn i trängseln samtidigt som svetten rann längs ryggraden. Man såg Maracana, Sockertoppen och de kända stränderna, jag njöt såklart av upplevelsen!
På kvällen var det dags att lämna Rio för några dagar i Fortaleza. När vi skulle checka in så fanns bara första av två flygningar på våra boardingkort. Efter 15 långa minuter så hade de hittat vår bokning och vi kunde lyfta mot Recife för att sedan fortsätta mot Fortaleza. När vi gick genom säkerhetskontrollen i Recife så skramlade det på andra sidan röntgenmaskinen... Det var en kvinna som hade tagit med sig en låda med stora bestick samt en stor köttyxa..... Jag kunde knappt hålla mig för skratt när personalen stod och rensade bort de saker som hon inte fick ta med ombord hahaha :)

17/6:
Klockan 05.00 landade vi i Fortaleza och det tog väldigt lång tid innan vi och taxichauffören kunde hitta hotellet. Vi hade blivit ombokade till ett nytt hotell av booking.com så det blev lite struligt med incheckningen men till sist så kunde vi slänga oss i sängen för att få ett par timmars sömn.
Vi bodde vid strandpromenaden och vi gick en sväng i det fuktiga och varma vädret. Ett lätt duggregn föll men det blev inte svalare för det, svetten rann när vi gick längs Fan zone och tittade på alla fans som började ladda inför kvällens match, Brasilien-Mexiko. Det kändes overkligt att vi skulle se Brasilien spela live i ett hemma-VM.

Vi tog en taxi till arenan och på vägen dit så åkte vi genom en favela och där stod folk och vinkade och jublade då vi passerade, precis som om vi var det Brasilianska laget på väg till match. Märkligt men lite häftigt. Utanför arenan var det en enorm folkfest med alla fans från Brasilien och Mexiko. Precis vid entrén hörde jag hjärtskärande skrik och såg en tjej på knä som slog nävarna i marken och skrev av sorg och förtvivlan. Hennes biljett var borta och hon var fullständigt förkrossad, vad jag led med henne.
Vi hade bra platser på kortsidan och i värmen så njöt vi av alla läktarsånger. Det var fortfarande svårt att ta in att vi faktiskt satt på en arena där Brasilien snart skulle spela :) När nationalsången spelades så vibrerade hela arenan av fansens sång, den var öronbedövande! Matchen var ingen höjdare spelmässigt men upplevelsen är något jag aldrig glömmer. Det blev oavgjort, 0-0 inför ca 60 000 åskådare.
Det var synd att vi inte fick höra arenan explodera i ett glädjerus av ett hemmamål men vi var ändå så glada över att vi fått vara med om något som några hundra andra miljoner människor skulle vilja uppleva.

Efter matchen gick vi runt Fan zone och där var det massor med folk. Det var lite olustigt att gå runt där med kameran och plånboken i fickan, som Skandinaver stack vi ut i mängden och en kille i ett gatustånd varnade oss och bad oss vara försiktiga. Det var många unga människor på plats som festade och trängseln kändes det som om vad som helst kunde hända. Plötsligt rånades en Mexikanare bredvid oss och en kort stund blev det tumult. Det kändes skönt när vi kom helskinnade hem till hotellet.
Efter en stund hördes pistolskott utanför hotellet och kvinnor som skrek av rädsla. När jag till sist vågade titta ut genom fönstret så såg jag människor fly åt olika håll, vuxna sprang med sina barn släpandes i händerna. Det visade sig att det var en bil som stannat och de i bilen hade öppnat eld mot någon i en förmodad droguppgörelse. Allt gick ju bra men det var en spännande kväll....

18/6:
Vi tog en liten shopping/sightseeingrunda i stan. Bl.a. besökte vi en väldigt vacker kyrka där vi bad om sju rätt på helgens kommande V75-omgång. Det blev lite shopping av tröjor och presenter innan det var dags att ta bussen till Croco beach. Varmt vatten och fina vågor, lång strand och mycket folk. Bland palmerna visades fotboll på en storbildstv och det var nog ca 1000 personer som såg Chile slå Spanien där på beachen.
På kvällen låg vi sanden framför storbildsskärmen i Fan zone och tittade på Kamerun-Kroatien, 0-4.
Underbart liv med lite strandhäng och fotboll :) Vi träffade två killar från Göteborg som direkt såg att "där kommer två vilsna killar från Sverige"

19/6:
Dags att checka ut och eftersom det blivit strul med bokningen så fick Bengt betala 3000 kronor för boendet, pengar booking.com lovat att han skulle få tillbaka senare. Vi var tvungna att checka ut kl. 13.00 och flyget gick inte förrän kl. 19:30 så det blev en lång väntan i värmen. På flygplatsen så försökte vi komma med på något direktflyg till Rio men vi lyckades inte med det så det blev en lång mellanlandning i Sao Paulo. Vi kom dit 22:30 och flög vidare mot Rio kl 04:30 på morgonen... Passade mig bra för då passade jag på att skriva ikapp dagboken :)

20/6:
Äntligen "hemma" igen på hotellet i Rio de Janeiro. Vi kraschade i säng och vilade några timmar innan det var dags att fira midsommarafton. Midsommarstången var med i packningen och vi hade pratat om att ha picknick på stranden men det blev en promenad till mosaikklädda Selaron Steps istället. Vi träffade även på "lokalsvenska" Sofia igen uppe i Santa Teresa där hon bor. På lunchen hamnade vi på en restaurang som visade fotboll och det var massor med folk som var ute på jobblunch. Farbröderna bredvid oss festade ordentligt med öl, drinkar, snapsar och mat. De var ordentligt uppe i varv när de återgick till arbetet :)
På kvällen satt vi på hotellrummet och förfestade då vi hörde en helikopter som hovrade lågt över kvarteret.
Vi misstänkte att de var oroligheter på gång så jag kollade på Twitter och såg inlägg där om demonstrationer mot FIFA i Lapa, området där vi bodde. Det var massor av poliser i kvarteret och ca 200 demonstranter, vi kände oss ändå ganska trygga och gick igenom polismuren till Carioca de Gema där vi lyssnade på samba tills tröttheten tog ut sin rätt. Mycket trevlig bar med livemusik mitt i området Lapa :)

21/6:
Vi gjorde ett besök på fotbollsklubben Flamengos träningsanläggning. Det visade sig att Holland hade den som bas under VM men vi såg inte till laget. Däremot kom Belgiens spelarbuss och åkte förbi med stor poliseskort.De skulle spela mot Ryssland dagen efter.
Mitt i Rios galoppbana Jockey Club så hade ett eventområde byggts upp för VM så vi gjorde ett besök och möttes av ett lite finare ställe än Fan zone på Copacabana. Hela området hade konstgräs och barerna var mycket finare och proffsigare än strandens. Vi hittade Pelés spelartröja från VM 1958 så det var ett bra fototillfälle :) Området låg väldigt fint vid foten av berget där Jesusstatyn står men det fick oss inte att stanna. Vi fortsatte till Copacabana där vi sprang på TV4´s experter Olof Lundh och Hasse Backe. De var trevliga och ställde självklart upp på en bild och berättade lite om deras arbete i Rio.
Fast jag ville ju självklart helst ha en bild med Enköpings egna programledare Anna Brolin.
På Copacabanas strandpromenad så upptäckte jag plötsligt Anna och hennes man så jag dundrade såklart fram och frågade om inte en Enköpingsbo kunde få en idolbild med henne :) Det gick bra och vi småpratade en stund och hon var verkligen trevlig, precis som Olof och Hasse :)
Dags för fotboll igen, Tyskland-Ghana. Vi hittade en liten bar i ett gathörn som dukade upp ett plastbord till oss framför tv´n och efter en stund kom tre svenskar till och slog sig ner. Trevligt att träffa landsmän sådär, de var lite trötta efter en bussfärd från Sao Paulo till Rio. Vädret i Rio var lite svalare än under början av resan så nu kunde jag äntligen strosa runt utan att svettas.
På kvällen minglade vi runt i folkvimlet i Lapa. Vi satt bl.a. i Selaron Steps och njöt av det lugna tempot där.

22/6:
Resdag igen. Vi gjorde en shoppingrunda och fyllde på väskorna med fler tröjor och när vi vägde in väskorna på flygplatsen så blev det 22.8-9 i kg till mig mot Bengt.... Vad tusan hade jag packat....
Vi kom fram till Belo Horizonte på eftermiddagen och checkade in på hotellet i stadsdelen Savassi.
På 14e våningen möttes vi av ett riktigt lyxigt boende med en tvårummare, varsin tv och balkong med utsikt över poolen och staden :) Vi hade hamnat i festkvarteret Savassi där det var uppdukat för VM-fest. Flera gator var avspärrade och fyllda med uteserveringar, scener och storbildsskärmar. Vi minglade runt och kände på stämningen och njöt som vanligt av VM-känslan.

23/6:
Efter att ha vandrat runt i värmen på stan och blivit lagom svettiga så var det äntligen dags för poolbad. Det är så skönt med lite bad och avkoppling ibland, blev lite för lite sådant på resan. Redan strax innan klockan 13 var det dags igen att hitta ett lunchställe som visade dagens första match. Det var inte så svårt att finna en tv i Savassi så vi slog oss ner, åt god mat och tittade på fotboll tills våra vänner Henrik och Oscar kom på besök. De hade en helt otrolig VM-resa från första till sista matchen så det var kul att höra vad de varit med om hittills på resan.
På eftermiddagen var det dags för Brasiliens sista gruppspelsmatch så vi fyra svenskar tog plats framför
en uteservering där vi så brassarna ta sig an Kamerun. Hela gatan var fylld med fans så det blev ett gigantiskt jubel när Brasilien gjorde 1-0. Alla brassarna hade självklart sina gula matchtröjor på sig så det såg ut som ett stort gult böljande hav. Havet låg lite mer spegelblankt och stilla när Kamerun kvitterade
till 1-1. Till sist så kom Brasilien igång och vann matchen säkert vilket betydde att de skulle spela sin åttondelsfinal i Belo Horizonte, något som fick Oscar och Henrik att jubla eftersom de hade biljetter till den matchen. Det visade sig senare att det skulle bli en klassisk match...
Resten av kvällen firade vi med de brasilianska fansen och det var en sagolik stämning. Trummor, samba, dans och jubel i varenda gathörn, vilken upplevelse att få vara på plats i Sydamerika :)

24/6:
Dags för match igen, Costa Rica-England. Jag inledde självklart dagen med att ligga vid poolen i 1,5 timme men sedan var det dags att ta sig till arenan. Henrik och Oscar hade varit till arenan tidigare under resan så de kunde guida oss till rätt buss och sedan var det bara att följa med folkmassan i värmen.
Matchen gick redan klockan 13 på dagen så det var otroligt varmt, vi hade som tur var bra platser i skuggan vid ena hörnflaggan, åttonde raden. Stämningen på arenan var självklart bra, engelsmännen sjöng så gott de orkade i solen, även om de redan var utslagna efter de två första matcherna.
Matchen var dock inte så kul, ett riktigt sömnpiller som slutade 0-0. Costa Ricas fans firade för fullt då de oväntat gick vidare till slutspel trots att de hade Uruguay, England och Italien i samma grupp.
På kvällen var Savassi fullt av fans från Costa Rica, Colombia och England, alla sjöng tillsammans och det var en härlig atmosfär i kvarteren. När vi gick och la oss för att sova på natten så ekade fortfarande fansens sånger utanför och för mig var det ren VM-magi :)

25/6:
Lönings och resdag igen. Vi skulle tillbaka till Rio och på Belo Horizontes flygplats träffade jag SVT´s kommentatorer Glenn Strömberg och Chris Härenstam. De var på väg mot Maracana för att kommentera Equador-Frankrike.
De hade direktflyg medan vi hade en tråkig mellanlandning i Sao Paulo. Inflygningen dit var faktiskt en upplevelse. Jag har nog aldrig sett en större stad från ovan...man såg bara skyskrapor, inget slut...
I Rio checkade vi in på Carioca hotell i Lapa. Vi fick ett fint trippelrum och hotellet låg bra till, nära bargatan, men hotellets wifi var väldigt dåligt... Ilandsproblem, men när man har betalat för det så vill man ju att det fungerar. Kvällen spenderades i Selaron-trappan där vi njöt som vanligt av den avslappnade atmosfären.

26/6:
Jag gjorde klart för Bengt att kommande dag tänkte jag bada så ville han se någon sevärdhet så var det bara att välja. Då blev det ett besök i Botaniska trädgården där jag fick stilla mitt behov av att vandra bland palmer... Där fanns såklart massor av olika växter men även sköldpaddor, fiskar och apor. Parken var väldigt imponerande och väl värd ett besök om man åker till Rio de Janeiro.
USA-Tyskland spelade klockan 13 så vi hyrde varsin brasse-stol och satte oss utanför FIFA Fan Fest.
Vi satt utanför området vid vattnet så vi såg tv´n perfekt samtidigt som vi kunde njuta av vågornas ljud då de rullade in på stranden tio meter ifrån oss. Gissa om vi njöt där i solen samtidigt som vi visste att det var uselt väder hemma. Tyskland vann med 1-0 mot ett väl kämpande USA. Båda lagen gick vidare från gruppspelet så deras fans på Copacabana var glada och firade framgången.
När jag kollade min mail på hotellet så såg jag att jag hade vunnit över 5000 kronor på Bomben, ett spel där man ska tippa slutresultatet i flera matcher så det var bara att ladda plånboken med reals för vinsten skulle såklart firas i Lapa. En kompis hade anlänt till Rio så vi bestämde träff med honom och hans två reskamrater. På en uteservering i Lapa så hittade vi Peter, Micke och Emil och jag beställde in en flaska bubbel för att fira dagens fina tipsvinst. Grabbarna blev förvånade men självklart glada så där satt vi Rio och skålade tillsammans, härligt!!!
Jag och Bengt tog med killarna till Selaron-trappan och sedan blev det även ett besök på Carioca da gema.
Det var killarnas första besök i stadsdelen Lapa och de älskade upplevelsen, mycket bättre än Copacabana.

27/6:
Enda dagen då det enbart blev sol och bad, underbart!! Vi tog plats på Copacabana och äntligen fick jag bada på denna mytomspunna strand :) Det var fullt med folk och fotbollsfans från hela världen.
Jag hade läst att solnedgången vid Ipanemas strand ska vara så vacker att åskådarna applåderar den så vi gick dit för att se om det stämde. Det var gott om folk på den lilla klippan där man ser ut över hela Ipanema och när sedan solen gick ner bakom bergen så applåderade faktiskt alla människor på klippan. Det VAR magiskt så det var en bra avslutning på den dagen!!
På kvällen minglade vi tillsammans med min kompis Peter i Lapa. Vi testade på gatuståndens Caipirinhas, korvar, mojitos och köttspett. Det var massor av folk ute på stan och polisen hade besvär att hålla gatan fri för biltrafiken. Vilket underbart myller av glada människor som festade i och utanför barerna.

28/6:
Nu var det dags för Brasilien att spela åttondelsfinal mot Chile. Vi tog oss ner till Copacabana och satte oss på stranden utanför FIFA FAN FEST. Där var redan tusentals andra fans och det blev trångt ju närmare avspark vi kom. Total VM-magi när jublet steg då matchen sparkades igång. Det var människor överallt, jag kunde inte se slutet på folkmassan och nu började VM på riktigt för brasilianarna. Överallt såldes sprit, öl, läsk, grillade ostar och kött. Det var ett party som nådde kokpunkten då Brasilien gjorde 1-0. Himlen fylldes av fyrverkerier, ölburkar och limeskivor som flög åt alla håll. En stund senare gjorde Chile 1-1 och deras fans som stod bredvid oss gick fullständigt bananas hahaha :)
Ställningen 1-1 stod sig hela matchen ut och i förlängningens slut så sköt Chile ett stenhårt skott i ribban.
Där kunde Brasiliens VM ha tagit slut men de fick chansen att gå vidare på straffar.
När straffläggningen inleddes så hade jag gåshud över hela kroppen. Min armar knottras igen när jag skriver detta... Det var så magiskt att stå på Copacabana och uppleva spänningen då hemmalaget inledde straffläggningen med att göra mål. Sedan följde ett gastkramande drama. Inför sista omgången stod det 2-2 i straffar och Neymar gick fram till straffpunkten framför en gul vägg av fans på läktaren. Han visade inga nerver och gjorde mål vilket betydde att Chiles nästa straff måste gå i mål. Den gick stenhårt i stolpen...och ut... Jublet visste inga gränser, total eufori på beachen!! Jag är så lycklig över att ha fått uppleva den stunden just där och då när Brasilien i ett klassiskt drama gick vidare i sitt hemma-vm. Det går knappt att beskriva hur glada och lättade alla fans var på Copacabana. Chilenarnas Chi Chi Chi le le le, viva Chile hade tystnat och nu hördes bara trummor och sambatoner längs stranden.

Colombia-Uruguay var dagens andra åttondelsfinal och den vanns av Colombia med 2-0. Suarez som är Uruguays stora stjärna hade tidigare i veckan skickats hem efter att ha bitit en motståndare och fått fyra månaders avstängning. Den avstängningen kändes nog i Uruguays lag och de hade inte en chans mot Colombia.
På kvällen firade fansen ordentligt i Lapa och vi gick som vanligt runt och njöt av stämningen, livsnjutare :)

29/6:
Hemresa. Jag tog en sista vända till Copacabana som myllrade av folk som var ute på träningsrundor.
Det ska jag börja med när jag kommer hem tänkte jag...
Vemodet rann över mig då jag tog farväl av Rio de Janeiro och åkte till flygplatsen.
Vilken otrolig resa vi hade varit med om, once in a lifetime!!!!
Lördag 14 Juni 2014 - Rio de Janeiro
Hinner inte skriva någon dagbok än, här vill man vara på rummet så lite som möjligt ;) Men det blir väl regn någon dag ;)
Vi har det superbra och njuter verkligen av alla upplevelser och intryck :)
Ha det bäst vänner, /Lengan