Vacaciones blogg

Tisdag 1 November 2016 - Chivay
Peru runt dag 8-9
Vi lämnar Arequipa tidigt då vi har en lång bussdag framför oss. Vi ska åka till Chivay och Colca Canyon där vi ska spana efter kondorer. Under den här dagen kommer vi att passera resans högsta punkt på 4910 möh. Landskapet är fantastiskt även om det fortfarande är väldigt kargt. När vi når de riktigt höga höjderna så påverkas man, jag känner mig snurrig, som om jag vore berusad. De flesta av oss mår fortfarande bra men då spelar oturen oss ett spratt. Strax efter högsta punkt går bussen sönder igen och den här gången blir vi stående länge, säkert två timmar. Chaufförerna lyckas till slut laga den men nu är det nog ingen som mår bra. Alla har olika symptom, huvudvärk, illamående och yrsel. När vi till slut når Chivay så piggnar många på sig då det är lite lägre, runt 3500 möh. Så det blir mat och sova som gäller för oss alla. Vi ska upp tidigt också nästa dag, 07:00 går bussen till Colca Canyon. Det är världens näst djupaste canyon och där finns kondorer. Vägen till Colca är ännu brantare än de vi har åkt tidigare eller så känns det så bara för att vägen är smalare. Vi spanar länge efter dessa fåglar och när det är dags för lunch så kommer de fram. Majestätiskt cirklar de på vindarna och man gör allt för att få dem på bild. Hade förväntningar om en maffigare upplevelse men nu har jag sett dem i alla fall. Trots att jag redan bränt mig en gång tidigare på Perus sol så lärde jag mig inte att den är stark, så jag kommer hem med ett rejält rött ansikte. Några väljer sen att åka till varma källor för ett bad men jag väljer att vara på hotellet och även se lite av Chivay. Den här natten slår höjdsjukan till rejält på mig. Jag vaknar vid tre av enorm huvudvärk, illamående, feber och näsblod. Men det tar vi mer om i nästa inlägg.
Måndag 31 Oktober 2016 - Arequipa
Peru runt dag 7.
Efter ett mindre problem med en av bussarna kommer vi fram till Arequipa sent på kvällen. Det var vindrutetorkarna som inte ville vara med längre. Eftersom vi har svängt av från kusten åker vi nu upp på högre höjder och när vi åker genom molnen så behövdes de. Det vi hinner med på kvällen är att installera oss på ett hotell. Riktigt fint är det med RB mått mätt. Jag delar fortfarande rum med min vän från Leksand och nu har vi med oss resans enda ungdom, Harald är 24 år och har fått dispens för att följa med. Den dag vi har här i Arequipa, som är en stad stor som Stockholm, tillbringar vi tre med att gå runt för att se och uppleva staden. Den ligger på 2500 meters höjd och omgiven av tre stora vulkaner. Vi tar oss med en taxi upp till en utsiktspunkt där vi skådar mot en av vulkanerna. Det blir väldigt varmt här så mitt på dagen tar vi det lugnt på hotellet. Jag och Harald tar ett besök på ett museum på em. Väldigt intressant visning om isprinsessan Juanita. En tolvårig flicka som på 1500-talet offrades till gudarna och hittades 1995 då ett närliggande vulkanutbrott tinade upp hennes grav. Hon är det bäst bevarade fyndet från Inkatiden. På kvällen är vi fyra stycken som går ut till Plaza da Armas för att äta alpacka. Riktigt gott. I Peru firar de också halloween stort så under kvällen är det mycket folk ute och många barn är utklädda.
Söndag 30 Oktober 2016 - Camaná
Peru runt Dag 5-6
Vi kommer inte bara ha en bussdag, vi klämmer i med två direkt. Vi åker från Huachachina på morgonen och styr mot ett stopp i Puerto Inca för att nästkommande dag nå målet Arequipa. Vid bussdagar så blir det inte några häftiga upplevelser i den form vi tidigare haft men det blir så mycket annat. Det är ändå de här dagarna man blir en stor grupp som umgås i RB stil. Tillbringar man 12 timmar på en buss så gäller det att se till att man får trevligt. Vi spelar kort, lyssnar på musik, läser, sover och umgås. Det finns fyra grupper med fyra stolar och ett bord, det finns två sängar som används vid färd och så finns det en stor bädd längst bak i bussen. Vi är 25 stycken på min buss där den yngsta är 48 och den äldsta 72. Det finns en till buss med 18 stycken på så totalt är vi 43 som åker Peru runt. Landskapet vi åkt i hittills är öken. Det är sand, sten, grus och höga berg, inte mycket växtlighet. Vi åker kustvägen Panamerica one söderut så vi har hela tiden Stilla havet bredvid oss. Väldigt kargt men väldigt fascinerande. Då och då dyker det upp en liten by, men det är inte så ofta. Vägarna är oväntat bra, ibland är vi nere vid havsnivån men ofta slingrar de sig högt upp efter bergsväggarna med stup där det säkert är hundra meter ned till vattnet. Stopp för lunch som vi fixar själva utanför bussen och när vi är framme så fixar vi även middagen på samma sätt. Sover gör vi också på bussen och jag väljer att sova på taket där Stilla havets vågor får vagga mig till sömn. Det är ju sådana här dagar som är det speciella med en Rosa bussarna resa och tolv timmar på en buss går förvånansvärt fort.
Fredag 28 Oktober 2016 - Ica
Peru runt: Dag 3-4.
Vi lämnade Lima och tog kustvägen söderut, målet är Ica och en liten by utanför som heter Huachachina. Det är en by uppbyggd runt en oas ute i ett ökenområde. Här är sanddynerna höga. Det man gör här är att leka i sanden, sandboarding och sandjeepar. Efter en dag på bussen installerar vi oss på ett hostel med åtta män och kvinnor per rum. Min snarkande vän från Leksand är kvar och nu ackompanjerad av några gubbar till, öronproppar är en bra grej. Vi bjuds på en välkomstmiddag av Rosa bussarna, hörde jag en, SKÅL. Antalet Pisco Sour är uppe i två per kväll, och de är fortfarande starka. Nästkommande dag, när många åker på Pisco provning, Ica är åndå Piscons huvudstad, väljer jag att tillbringa vid poolen. Några timmar poolhäng ger mig en fint rödtonad hud, solen är också stark här. På eftermiddagen samlas alla för utflykt ut i öknen. Vi åker jeepar med rejäl motorstyrka, här går det undan kan jag säga. Upp för branta sanddyner och sen ner på andra sidan i ännu högre fart, jäklar vad kul det är. Vi gör fyra stopp för sandboarding. Man lägger sig på magen på brädan och sen kastas man utför en brant sanddyn, woohoo, det går undan här också och då har vi börjat med barnbacken, de nästkommande tre blir brantare. Pirr i magen före och ett adrenalinrus efteråt. Ett stopp till för att beskåda ännu en solnedgång, den här gången i öknen, svårt att säga vilket som är vackrast, solnedgång i havet eller öknen. I skymningens sken kommer vi fram till den sandkrater som ska bli vårt hem för natten. Maten ligger redan på grillen och det vankas BBQ med fri dricka. Mat utomhus från en grill smakar alltid bra men visst är det något speciellt att äta under stjärnorna och känna öknens kyla komma krypande. De flesta av oss sover i sovsäcken direkt på sanden och trots hård sand och kall luft så sover jag gott. Stjärnorna på en svart himmel såg nog till det. Antalet Pisco Sour? Ja, jag kom nog upp i fyra eller fem, men då vill jag påpeka att dessa var svagare. Nu kommer det att bli en bussdag igen, vi ska ta oss till Puerto Inca.
Onsdag 26 Oktober 2016 - Lima
Peru Runt
Dag 1-2: Wow, det måste bli mitt första ord i min reseberättelse. Lima är det som ger de känslorna. Efter en lång flygresa, runt 14 timmar, så landar jag där. De första två nätterna bor jag på ett enkelt hotell och delar rum med en snarkande man från Leksand, kan det bli bättre? Lima är en jättestad med över 10 miljoner invånare och en trafik som inte visar hänsyn till någon. Men när jag går omkring så finns det ändå ett annorlunda lugn där. Det jag ser är ett ordnat kaos. Jag har en bokad träff med José, det är Lorenas väninnas son, som pluggar i Lima. Han ska visa mig lite av sin stad. Jag får med mig två medresenärer från RB och vi upplever en fantastisk dag. José tar hand om oss på ett förträffligt sätt och vi gör bland annat en guidad visning i San Francisco kyrkan. Där finns katakomber, målningar och ett fantastiskt bibliotek som med dess utseende för tankarna till Harry Potter. Lunchen blir min första Chevische, Perus nationalrätt, jag väljer en classico. Rå fisk syrad i lime, serverad med sötpotatis, rostad majs, chili, röd lök, kokt majs och rostad majs. Så mycket smaker i en rätt gör det till en gastronomisk höjdpunkt. Måste ätas igen. På em tar vi oss tillbaka till Millaflores, den delen av staden vi bor i och tar oss ned till havet för att uppleva en solnedgång i Stilla Havet. Senare på kvällen äter José, jag och hans kusin Alejandro middag vid Huaca Pucllana. Det är en restaurang som ligger vid lämningar från tiden före Inka. Vi pratar om runt 1500 år sedan, pyramider på sydamerikanskt vis. Där vi tillsammans med tre amerikaner får oss en fullmatad rundvandring och en inblick in i hur de levde och offrade till deras gudar. Före middag dricker jag även min första Pisco Sour, Perus nationaldryck. Flera sådana så blir man snurrig, men den här gången nöjde jag mig med en. Tack vare José så har min Peruresa fått en fantastisk start. Nu har dag tre börjat och jag sitter äntligen på en Rosa buss längs kustvägen mot Ica och Huacachina där nya äventyr väntar. Det här kommer att bli så spännande.
Tisdag 28 Februari 2012 - Maitencillo
Idag lämnar vi sommarstugan och åker till Maitencillo några timmar. Maitencillo är en badort med gott renommé i Chile där välbärgade familjer har byggt sommarhus. Tyvärr är det kallt och blåsigt den här dagen så det är bara barnen som badar en stund, resten av tiden bygger dem sandslott. Vi stannar i stugan en dag till och jag börjar bli stressad, vi åker till Sverige om 4 dagar så jag vill åka tillbaks till Valparaiso för att förbereda hemresan.

Söndag 26 Februari 2012 - Los Maquis
Vi tillbringar några dagar vid min morbrors sommarstuga som ligger norr om Valparaiso, men inte efter kusten utan in mot landet. Här bor man långt ifrån storstaden i riktigt lantlig miljö så som det är i Chile. Det är få hus på vägen dit och där de bor har de inga grannar alls. Stugan ligger mellan bergen, det är avkopplande och rogivande miljö här. Det är riktigt varmt så vi badar i poolen varje dag. Här fortsätter vi att umgås och gäster kommer och går. Vi äter god mat och dricker goda viner, vi grillar några gånger och bakar bröd som gräddas i en vedeldad ugn. Ugnen har morbror och kusiner byggt. Samuel och jag sover i en våningssäng, en morgon vaknar jag av att sängen skakade försiktigt och trodde att det var Samuel som rörde sig i sängen ovan, men så var det inte. När jag väl vaknade fick jag reda på att det var jordskalv. Skönt att jag inte förstod vad det var, hade oroat mig för det före och under vår vistelse i Chile.

Onsdag 22 Februari 2012 - Valparaíso
Nu har vi flyttat hem till min morbror och träffar släktingar nästan varje dag. Vi har varit på barnkalas (kusinbarn) och vi har ätit middag hemma hos min mormor några gånger. Här umgås vi med nära och kära och det har hänt att vi har pratat till ganska sent vissa kvällar. Allt mellan himmel och jord som vi inte har pratat om på 10 år har vi kommenterat nu. Det är så roligt med min släkt och generellt sätt med alla chilenare, de är så glada och gästvänliga. Curauma är en ny stadsdel som har byggts under de senaste 15 åren utanför Valparaiso på väg mot Santiago. Enligt en taxichaufför bor det 65.000 personer i området. Tre av mina kusiner med familjer bor här (de är inte grannar). Till en sjö i Curauma åkte vi en eftermiddag. Den stora attraktionen var att mata glupska fiskar, men vi passade också på att hyra trampbåt. Vi avslutade dagen med eftermiddagste hemma hos en av mina kusiner, med smörgåsar, tårta och bakelser.

Söndag 19 Februari 2012 - Santiago
Innan Jan reser hem till Sverige så gör vi ett stopp på två dagar i Santiago, Chiles huvudstad. Det är en stor stad med 6,7 miljoner invånare idag. Den har växt mycket de senaste åren tack vare att Chiles starka tillväxt och idag bor mer än 40 % av Chiles befolkning här. För att vara en så stor stad så är det ganska lugnt här, inte så mycket trafik och inte någon egentlig trängsel. Det kan bero på att många Santiagobor flyr staden på helgerna och semester, och vi är här mitt i deras semester på en fredag och lördag. Här är det varmt, över 30 grader och det brukar bli problem med luftföroreningar eftersom Santiago är omgiven av höga berg, från hotellfönstret ser vi Anderna. Den delen av staden vi rör oss i är fin, ren och trevlig och har en massa sevärdheter. Första dagen går vi runt i stan och besöker bland annat La Moneda, presidentpalatset. Naturligtvis så lär vi bada i poolen på 27: e våningen på hotellet, härlig utsikt där. Andra dagen går vi till Plaza de Armas, där besöker vi en stor vacker katedral. Sen sätter vi oss på en hop-on hop-off buss som visar oss staden under två timmar. Vi stannar i Bellavista, en stadsdel med mycket restauranger, caféer och shopping. På kvällen måste vi testa deras tunnelbana och åker tillbaka till Plaza del Armas, även T-banan är ren och trevlig. Santiago har överraskat oss positivt, vi trodde att den skulle vara kaotisk och smutsig men visade sig vara ren och trevlig. Nu avlutar Jan sin resa och åker hem till Sverige, -8 grader och snö lockar inte direkt. Lorena stannar kvar i två veckor och flyttar nu hem till sin morbror i Valparaiso. En summering av resan kommer senare.

Onsdag 15 Februari 2012 - Viña del Mar
Viña fortsätter att vara trevligt och det börjar närma sig de sista dagarna på min vistelse här, Lorena kommer att stanna två veckor till. Chile har tagit emot oss på ett mycket bra sätt med bra väder och trevliga människor. Vi har varit på ett besök på en vingård i Casablanca, en mindre ort som ligger mellan Santiago och Valparaiso och där vinproduktionen kom igång för ca 20 år sedan. Vi tog lokalbuss och taxi till en gård som heter Veramonte. Vinet de producerar är av lite finare sort och säljs inte här i Chile. Vi fick en guidning på gården som avslutades med vinprovning. Ett mycket trevligt besök. Vi har nu även vågat oss på att bada i det kalla Stilla havet, ett dopp måste man ju ha gjort och det är roligt att bada här för det är stora vågor. De största når upp mot 3 meter så här är nästan alla stränder rödflaggade men det är mycket folk som badar bland vågorna ändå. Dock håller sig de flesta människor på den säkra sidan och badar nära strandkanten. Viña växer numera uppe på kullarna eftersom rädslan för tsunami gör att boenden i de delarna som ligger efter kusten flyttar till cerros lång ifrån stränderna. Plikttroget har vi också besökt Viña del Mar mest kända sevärdhet, Reloj de flores, en klocka gjord av blommor som är 138 år gammal.