Petsods blogg

Söndag 7/1. Frukost på rummet, sen buss 380 till Bondi Beach (ca AUD 4). Låg på stranden till fram på eftermiddagen. Termometern på Northern Bondi RSL Club stod på 39 grader. Det är mycket varmt! Varmaste dagen på 80 år i Sydney, med nytt rekord i Penrith i West Sydney. 47 grader! Dagen avslutades med ett besök i det 309 meter höga Sydney Tower Eye och en kvällspromenad i Barangaroo Wharf alldeles nedanför hotellet mot Darling Harbour. Utsikten från Sydney Tower är väl värd inträdet, AUD 29 för vuxna och 19 för barn.

Fredag 5/1. Kokhet dag i Sydney. Tog färjan till Taronga Zoo, en färd på 12 minuter. Opalkortet gäller på färjan. Biljetter till zoo för två vuxna och ett barn gick på AUD 93. Köpte familjebiljett (finns flera varianter) online, vilket är smidigt och dessutom 10% billigare. Taronga Zoo är stort och det tog 5 timmar för oss att se allt. Det var mycket folk, men gott om matställen, toaletter m.m. gjorde att det i stort sett inte var några köer. Vid 15-tiden tig vi färjan tillbaka och då hade temperaturen passerat 30-strecket. I motion utlovas ytterligare 10 grader! Prognosen visar på sol och 40 grader. Det är mycket varmt i hela södra och östra Australien. I Sydneys västra förorter väntas temperaturen stiga till 42 grader. Runt Melbourne och Adelaide kämpar brandkårerna mot de sedvanliga bushbränderna. Som sagt, Taronga Zoo är stort och man behöver en dag för att hinna se allt. De har de ”vanliga” djuren, men också djur som ör unika för just Australien. Roligt att se, även om de flesta djur på grund av värmen låg i sina hålor eller i skuggan någonstans. Inte så aktiva, alltså. Men man behöver inte gilla djurparker för att uppskatta Taronga. Det största behållningen, enligt mig, är de fina omgivningar som parken ligger i samt den fantastiska utsikten över Sydney och Sydney skyline! Den kan man aldrig se sig mätt på. Det ät heller inte fel att sitta längst fram på färjans däck när den svänger in mot Circular Quay. Den vyn är det inte mycket som slår! Kvällen till ringades framför TV:n på hotellrummet. Orkade helt enkelt inte gå ut. Varmt och trötta ben. Nyheterna hör handlar i stort sett bara om bränderna i Victoria och om den nya boken boken om Trump.

Torsdag 4/1. Vaknar i ett grått och regnigt Sydney. Inget Sydneyväder än så länge. Gick ned till Darling Harbour för att få lite information och köpa Opal Cards på Sydney Visitor Centre. Opal card är Sydneys motsvarighet till Londons Oystercard, d.v.s. kort som gäller på bussar, tåg och färjor. Efter två timmars letande och frågande hittade jag stället, tomt och öde, instängd bakom byggplank under en motorväg. Inga kort alltså. Gick till Chinatown. En promenad på cirka 20 minuter. Sydneys centrala delar lämpar sig bra för promenader. Jag tror du når de flesta ställen i city på max 30 minuter om du använder apostlahästarna. No need for an Opel card so far, alltså. Mycket folk i Chinatown. Åt på en food court i Paddy’s Market. Jätteportion ris, pork och beef för AUD 9.99. Billigt. Och gott. Nu ör solen på gång och jag och Sixten gick till Hyde Park och hälsade på captain James Cook, som står staty i närheten av ANZAC Memorial. Gick sedan en sväng längs shoppinggatan Oxford Street men det var inget att ha. Tillbaka mot stan och hotellet för lite vila och tacos, innan vi går ned till The Rocks, Circular Quay och Sydney Opera House. Får passa på nu när solen gör oss den äran! Strosade nere vid Circular Quay och operahuset. Fantastisk miljö! Strålande väder. Förstår att detta är en av världens mest fotograferade platser.

Fredag 5/1. Nu går dagarna snabbt och det är tyvärr snart dags för hemfärd. Sol och 27 grader varmt innebär beachtime! Tog buss 333 (380 funkar också) från Elizabeth Street till Bondi Beach via Bondi Junction. Köpte Opal card och laddade med AUD 20. Halva priset för barn under 16 år. Med kortet kan man åka buss, tåg och färja. Bara att blippa på och av så länge pengarna räcker. Sedan laddar man upp med mer. Korten finns på turistbyråer och i kiosker typ Pressbyrån, s.k. Convenient Stores. Själva kortet är gratis och man laddar med valfri summa. Bussen till Bondi tar 30 minuter. Låg sedan på den fantastiska Bondi Beach hela dagen. Åkte hem vid fyra. Avslutade dagen med lite shopping och en promenad fram och tillbaka till Sydney Opera House.

Onsdag 3/1. Första dagen i storstaden (4,5 milj) Sydney lider mot sitt slut. Sitter på hotellet med en dryg mil på Sydneys gator i benen. Vi landade igår 17.45. Tog en maxitaxi för AUD 96 till hotellet. Tåget kostar, enligt informationsdisken på flygplatsen, AUD 22 per person så det hade blivit dyrare. Samtidigt är det alltid smidigare med taxi. Man kommer ju ända fram. Taxifärden tog cirka 30 minuter i ett regnigt Sydney. Hotellet är ett apartment hotel som heter Napoleon on Kent, eftersom det ligger i korsningen Kent Street och Napoleon Street. Det ligger bokstavligen under motorvägen Western Distributor. Vi har två trebäddsrum. Hotellet är inget lyxhotell, men helt ok. Läget är perfekt. Tio minuters promenad till the Rocks, operahuset och Circular Quay och lika långt (kort) till shoppinggatorna runt Sydney Tower. Åt kvällsmat på McDonalds på George Street och gick sen och lade oss. I morse åt vi frukost på rummet och gick sedan till Pitt Street och gatorna däromkring och shoppade. Väldigt mycket folk överallt ( många svenskar) och otroligt mycket matställen av olika slag. Ett enorm stor food court i Westfield shoppingcenter, där Sydney Tower ligger. Efter lunch fortsatte shoppingen för valda delar av familjen medan jag och Viking gick genom Botanical Garden ned till operahuset och Circular Quay. Sedan gick vi Pitt Street tillbaka upp igen. Satte oss på bänkarna där Pitt Street övergår till gågata, när en person kommer fram och säger ”Hej, dig känner jag igen!” Där stod S-O Sjödin plötsligt och snart anslöt Sophia och döttrarna! Världen är bra liten, när man möter Årjängsfölk i downtown Sydney! Nu sitter jag på hotellet och tittar en intervju med Jane Fonda på CNN. I morgon är en ny dag. Hoppas vädret är bättre då. Idag har det varit sådär. Inget riktigt Sydneyväder.

Nyårsafton. Uppe vid sju och gick m.ed Ellen upp till toppen av Mt. Parihaka. Lika jobbigt den här gången! Därefter for vi de tre milen ut till Whangarei Heads och Ocean Beach. Fantastisk beach! En riktig surfbeach ut mot Stilla havet med badvakter och hela köret. Ganska mycket folk också, men lätt att hitta parkering. Hela området längs kusten är fint och liknar Coromandel. Solade några timmar även om. Ola mesta tiden skymde solen. Att solen är stark och tar ändå, märkte jag när vi kom hem... På hemvägen var vi in på Mad Butcher och köpte sirloin steak att grilla. Vin och öl köpte vi på Liguorland. NZD 10 för 75 cl mousserande vin och NZD 16 för en sexpack Tui. Lugnt på campingen trots nyår. Såg några ensamma fyrverkerier men inte många. Nytt år blev det i alla fall.

Nyårsdagen. Uppe tidigt som vanligt. Transportdag ned till Auckland. Väldigt mycket trafik, speciellt genom Wellsford och Warkworth, där stod det nästan still. Märks att det är arbetsdag i morgon. Stannade och lagade mat vid ett shoppingcenter i Albany strax norr om Auckland. Kom över Harbour Bridge in mot stan, men det regnade kraftigt så vi såg ingenting. Synd. Tog in på kära gamla Remuera Motor Park. Dansken var kvar än! Blev hämtade av Sue, Peter, Kaight och Caiden och vi åkte ned till en restaurang i hamnen, Jack Tar, och åt jättegod mat. Efter middagen åkte vi tillbaka till Remuera, efter ett kort stopp i Auckland Domain, ett stort parkområde mitt i stan. Packade resten av kvällen.

Tisdag 2/1. Vaknade till ännu en solig morgon. Packade klart och städade ur bilen. Körde till Britz och lämnade in den där. Vi hade köpt Express Delivery Pack, så jag behövde bara släppa nyckeln i ett fack så var det klart. Ingen som kollade någonting! Express Pack innebär, att man lämnar bilen som den är, med tom dieseltank och full skittank. Perfekt! Väl värt pengarna. Tror det kostade cirka 2500 svenska kronor. Sue och Peter hade mött upp vid Britz. Sue tog tjejerna med sig på shoppingtur, medan jag, Peter, Sixten och Viking strosade runt på flygplatsen. Passade på att äta på Rice and Noodles. Checkade in bagaget och det krånglade på grund av att våra efternamn stavas olika i olika dokument som pass, visum och flygbiljett. Det är förstås bokstäverna Å, Ä och Ö som spökar. Varför måste vi ha dem? Kan vi inte ta bort dem ut svenska språket? Bara krångel! Sade hej då och på återseende till Sue och Peter och gick sedan igenom passkontrollen. Nu är det bara att luta sig tillbaka och låta Qantas Airbus 320-200 med flightbeteckning QF 146, förflytta oss till nästa destination som är 4-miljonersstaden Sydney, där nya spännande äventyr väntar.

Lördag 30/12. Slappardag. Vissa fick sovmorgon. Själv var jag uppe tidigt för en morgonpromenad. Strålande väder. Vi har verkligen haft tur med vädret! Åkte ut mot Tutukaka Coast för att sola och bada. Ganska mycket moln nu, men en hel del sol mellan molnen. Varmt i alla fall. Ett större problem var att hitta någon lämplig beach, eller egentligen inte. Beacher finns det gott om. De ligger på rad längs den vackra kusten. Svårare var att hitta parkering till vårt motoriserade hem. Otroligt mycket folk överallt. Helger! Hittade till slut en ledig plats vid Wellingtons Bay. Låg där ett par timmar och badade och väntade på solen, som höll sig gömd mest hela tiden. Gav upp och åkte till Pak n’ Save och köpte grillkött och pommes. Grillade sedan på campingen, som nu är proppfull med gäster. Mycket tält. I morgon är en ny dag. Årets sista.

Fredag 29/12. Nu är det sen kväll och vi ät tillbaka på Top 10 i Whangarei. Vi har haft kvällens obligatoriska frågesport, som Sixten vann idag, och nu är det dags att sova. Vi blir här till på måndag, nyårsdagen. NZD 360. Vi bokade för nu börjar det bli trångt på campingarna. Gårdagens camping i Hihi Beach var förresten mycket bra. Trevlig atmosfär. Rent och snyggt. Kanske den bästa på hela resan. Inget fel på Whangarei heller. Finns en anledning till att vi är här igen. Idag körde vi vidare på hwy 10 mot Kerikeri, där vi stannade till vid Stone store, Nya Zeelands äldsta stenhus. Huset byggdes 1821-1822 och var från början missionsstation. Huset blev affär 1841 och är fortfarande affär ( och museum). Huset ligger i fina omgivningar och är väl värt ett besök. Vidare genom det mycket livliga Kerikeri till det ännu livligare Paihia i Bay of Islands. För att komma dit fortsatte vi hwy 10 till Puketona, där vi vek av på hwy 11. Paihia är en långsträckt ort som ligger precis vid det turkosa vattnet. Längs hela vägen ligger en jättefin sandstrand. Den tog vi sikte på, men det var väldigt mycket folk där, kanonväder, så det tig ett bra tag att hitta parkering. Hittade en ledig ruta till slut, precis vid stranden. Framhjulen på trottoaren och bakvagnen ut i gatan, så gick det bra. Solade och badade några timmar. Pratade med en svensk familj från Oskarshamn, som låg bredvid oss på stranden. Sedan mot Whangarei via hwy 11 ut på 1:an vid Kawakawa. Snabbhandlade pommes och grillkött på Pak n’ Save. Sedan grillade Sixten på campingens gasolgrill. Mycket gott som omväxling mot korv och burkspaghetti! Nu ligger vi still här i Whangarei till på måndag. Får se vad vi hittar på i morgon. Ska bli fint väder.

Onsdag 27/12. Steg upp 07.00 för en attack mot toppen av Mount Parihaka. Jag gick Drummond Track till toppen. Drummond Track börjar vid bron i Mair Park, alldeles vid vår camping. Mt Parihaka är resterna av en vulkan och toppen ligger 241 m.ö.h. På toppen finns en utsiktsplattform och utsikten är magnifik. Där finns också ett monument till minne av de nyazeeländska luft-, mark- och sjöstridskrafterna under andra världskriget. Vandringen upp till toppen är ganska jobbig och stigen består mestadels av trappsteg. Vandringen går genom typisk tät nyazeeländsk vegetation med kauriträd och höga ormbunksliknande växter. Åter nere vid husbilen blev det frukost i solen och sedan avfärd mot Kaitaia. Men först ett stopp vid ett knökfullt Countdown (första vardagen efter jul). Handlade också lite kläder på Cotton On. Körde hwy 1 norrut genom ett grönt hav av växter och betesmarker. Vägen blir smalare och kurvigare när vi närmar oss Kaitaia. Någon mil innan Kaitaia går vägen över ett bergsområde och den hittills längsta och krokigaste uppförsbacke vi sett. Var inne på I-siten och kollade på camping och valde Ninety Mile Beach Holiday Park. En ganska trist och sliten camping skulle det visa sig. Känns inte så trevlig. Bara en ”turist” i husbil förutom oss, såvitt jag kan se. Mest kiwis och kineser. Verkar vara arbetare som ligger ute jobb, eller kanske folk som inte har någon bostad. Betalade NZD 100. Fördelen är att den ligger alldeles vid den berömda Ninety Mile Beach. Vid åttatiden gick vi ned till stranden och såg en fantastisk solnedgång över Tasman Sea! Nu ligger vi i husbilen och hör Stilla havets brus genom de öppna takluckorna.

Torsdag 28/12. Ny toppattack. Ja, mot Nya Zeelands ”topp”, alltså. Cape Reinga är målet för dagen. Fyrplatsen är dock inte landets egentliga nordspets. Den ligger en liten bit öster om Cape Reinga och heter North Cape. Dit går det dock inte att ta sig med bil. Vädret idag är sol och klarblå himmel. Ganska kylig morgon, men vi ligger ju alldeles vid havet och det kyler väl ned lite. Vi hoppas på en fin dag. Cape Reinga, där Stilla havet möter Tasman Sea, ska upplevas i solsken. Antar jag. Och solsken blev det! Körde hwy 1 de tio milen upp till Cape Reinga på knappt två timmar. Jättemycket folk där. Båda parkeringarna fulla, så vi fick parkera längs vägen. I gick den korta biten fram till fyren. Mycket vacker plats! Ett turkosblått hav nästan utan en krusning och ett slösande solsken. I havet utanför fyrudden bryter vågorna och det ser ut som om det är där gränsen går mellan Stilla havet och Tasman Sea. Cape Reinga ären viktig plats i den maoriska kulturen. Det är här andarna lämnar jorden och återvänder hem. Vid ettiden vände vi söderut igen och vi hade tänkt stanna vid någon rastplats och laga mat, men det fanns ingenstans att stanna och helt plötsligt var vi tillbaka i Kaitaia. Det fick bli matlagning på Pak n’ Saves parkering! Körde sedan tillbaka en mil och tog av till hwy 10 mot Bay of Islands och Hihi Beach Holiday Park, som vi bokade från parkeringen en timme tidigare. Det verkar som att det kan bli svårt med campingplats de närmaste dagarna, eftersom det är nyår på gång och många helglediga nyazeeländare är ute på vägarna. För att inte riskera att stå utan camping under nyårshelgen, så ringde vi och bokade tre nätter på Top 10 i Whangarei. Vi gillar den campingen och vi kan ha den som bas för utforskande av trakterna runt staden, innan vi på nyårsdagen styr kosan mot Auckland och slutet på etapp 1 på vår resa. Vi ska till Sydney och Hong Kong också.

Sedan följde traditionellt julfirande hela dagen med familjen Forgie. Vi var lite spända på hur man firar jul här nere i antipoderna. Det kändes som att det inte är lika hysteriskt som i Sverige. Jodå, de har julklappar och julmat, men speciellt maten är olik det vi äter hemma. Inget dignande julbord. Däremot skinka, men också kyckling, grönsaker och potatisgratäng. Desserterna verkade viktigare än maten, för här fanns mycket att välja på. Gästerna, d.v.s. familjen, deras vänner och vi, var inte, som hemma, ”finklädda”, utan vi barfota i shorts och t-shirt. Avslappnat och bra. Gick en hel del öl (Speighs, Red Lion, Steinlager) under kvällen, men också vin. Nya Zeeland är ett stort vinland. Som sagt, julen firas även här, men mycket mer laid back än hemma. Klimatet kan dock spela in... 😁☀️

Tisdag 26/12. Efter att ha firat jul med den stora familjen Forgie och deras vänner, är vi åter on the road. Efter att ha krånglat oss ner för the Forgie driveway (smalt, krokigt och tätt bevuxet) rullade så småningom hjulen mot asfalten på Motorway 1 North. Vädret var varmt men molnigt, så vi passade på att köra en bit. Tog oss till Whangarei på knappt 3 timmar. Inte så mycket att se längs motorvägarna. Jordbrukslandskap avlöst av enstaka samhällen. Stannade vid I-Site på väg in i Whangarei. Kollade camping och handlade t-shirt till mig och keps till Viking. Valde Whangarei Top 10 Holiday Park som nattläger. Behöver tömma gråvatten och toa samt fylla på ström och vatten. Jättefin camping för NZD 120. Överkomligt. Just nu på kvällskröken lite annandagsrea på bl.a. The Warehouse och K-Mart. Vädret ok. Växlande molnighet a la svensk sommar. Vädret för de närmaste dagarna spås bli fint förutom i morgon onsdag, då det finns risk för regnskurar. Kör nog norrut så långt i morgon, att vi kan göra en dagstur till Cape Reinga på torsdag och sedan kommer vi inte längre norrut. Nya Zeeland tar slut där och VW-emblemet i grillen får dra oss söderut igen.

Julafton. Lämnade Remuera i strålande solsken och körde upp till Sue och Peter i de västra utkanterna av Auckland. De bor högt med fantastisk utsikt över Auckland. Efter lunch åkte vi till deras beachhouse, en gammal stuga i ”djungeln”, i Anawhata. Gick ned till Anawhata Beach och dess svarta sand. Alla var med, även Kaight och Caiden. Tog ett julkort som vi lade ut på fb. Men nu är det kvällen och i morgon kommer tomten!

Juldagen. Strålande väder. Började med frukost på altanen, med utsikt över Auckland Bay Area. Mäktigt! Gick en tur i urskogen upp till Arataki Visitor Centre och ännu mer utsikt. Fin stig och man inser hur många olika trädarter det finns i Nya Zeeland. Sedan följde traditionellt julfirande hela dagen med familjen Forgie.