Dag för dag: Resealbumet "Vårvinter i Puerto Mogan" av Bibchen

Motvind - medvind, vindriktningen vände efter halva vägen under turbulens, men vi tjänade in en halvtimme. Tur vi hade ätit vår medhavda matsäck, innan planet krängde hit och dit. Lite öl i knät bara och fniss från barnaskaran som satt framför oss. Gick fort över. Resten lugn resa. Nåväl allt duger, när man är på väg till Gran Canaria/Puerto Mogan (för 24:e gången!).
Lämnade Arlanda i sol och - 4 gr.
Kom fram till Puerto Mogan i sol och + 19gr.
_________________________________________________________________________________

Sitter med maken på "Mogs bar" vid strandpromenaden. Det är lunchtid och solen strålar från klarblå himmel. Framför oss ligger den lagom befolkade stranden. Med några badande pensionärer och lekplaskande barn.
Vi ägnar oss lustfyllt åt att studera diverse par som antingen passerar förbi eller som stannar upp vid barens matsedel, som finns utanför sittplatserna. Detta händer gång på gång.
Han går längtansfullt fram till matsedeln. Hon står en bit bakom. Han kollar in våra ölsejdlar, tittar på henne. Hon skakar på huvudet. De står tvekande kvar en stund. Han still. Hon med ett ben i startposition. De går!
Efter ett par minuter återvänder de halvt muttrande och de tar plats. Två öl tack, en stor och en liten.
Vi nickar och skålar.
Man kan sitta en lång stund och se samma mönster upprepas dag efter dag!

Väderomslag. Värmen stiger. Fuktighetsgraden ökar. Bra promenadförutsättningar mao. Jag och maken
tar bussen till Puerto Rico, för att därifrån gå till Amadores längs promenadvägen. Buss 91, busschauffören är troligen kissnödig typ, för det går i en rasande fart. Kurvorna tar han på två hjul! Efter Cura får vi dock en cyklist framför oss, och tempot blir ett annat. Kanske borde boka en cyklist att cykla framför bussen, när vi ska på utflykt! :-) Eller också ska jag fråga chauffören om han har familj - om inte, kanske jag tar nästa buss!
Vi möter våra norska vänner och promenerar tillsammans i maklig takt (skönt, jag trodde att de som vana vandrare skulle gå fort!)
Blommor, ödlor som solade sig i små grottöppningar, havet med vita gäss och hel del andra vandrare på vår väg.
Vi når den berömda vita sandstranden "Amadores" och vadar i havskanten en stund. Sedan bär det hemåt med buss 1 , en betydligt lugnare färd, och vi är mjukt hemma till Westernsångarens underhållning på torget. Tänker på barnbarnet som var här hos oss i november, och som underhöll hela torgets besökare med spontandans! Nu är det bara vuxna som dansar, en del jättebra (oftast engelsmän), en del mindre bra.
Rolig, solig underhållning.
Dags för yoga och massage - kroppen vill ha sitt.

Vi har svenska kanaler på TV:n här i vår hyrlägenhet, och precis som prins Daniel kommer ut ur rummet på Karolinska och berättar om den nyfödde prinsen, slog vi på TV:n!!
Kändes högtidligt!
Grattis Victoria, Daniel och Estelle!

Det är stor temperaturskillnad från morgon till kväll. Våra vanliga morgondopp för stå till övers, när det bara är 14 gr., dessutom lite morgonskyigt. Frampå dagen däremot stiger temperaturen och solen tittar fram ur de bleka molnskyarna. Då blir det ända upp till 26 gr.!! och havsbaden lockar. Det blir strandväder mesta delen av dagen och vi hittar horisontalläge i solstolar efter vi gått vår förmiddagsrunda på ett par km.
När så solen sänker sig ner i havet ca 19.05 sjunker temperaturen åter, och även denna kväll behöver vi inte sätta på aircondition i sovrummet förrän strax innan vi ska lägga oss.
En lördagskväll inomhus till toner från Melodifestivalen.
Sen är det gott att sova! :-)

Vägen dit har varit stängd flera år nu på gr.av det stora hotellbygget. Lastbilar fulla med sand/jord skulle köra upp och tippa på fjället.
Idag är det söndag, inga bilar på vägen. Vi hittar en "smuttväg" vid sidan om den stora vägen. Till slut kommer vi fram genom snåren och kan fortsätta den stora vägen helt upp till toppen. Trodde jag inte jag skulle klara med min kroppskonstitution i dagsläget - men det gick!! :-)
Som pris fick vi en vidunderlig utsikt över Puerto Mogan och över det kristallblåa havet.
Det var det värt!

Öppnar ryggsäcken och tar på allt vi har med oss av typ badhanddukar, saronger....Iskall airconditon i bussen. Är väl kylda, när vi efter en timmes färd anländer till San Agustin. Våra vänner väntar på hotell "Gloria Palace". Men vi hittar inte entrén, var är den? Jo, bakom några bilar. Mörkfärgade glasdörrar, men som tur är, går ett par före oss, så att vi ser var vi ska gå in.
Vi blåser nästan omkull, när vi besöker takterrassen med den fantastiska utsikten över stad och hav. Hissen beter sig lite underligt, och efter att ha åkt upp och ner ett par ggr. går vi av på plan 1, där hotellets stora SPA ligger. Säkert skönt bubbelbad i uppvärmt vatten ( vilket vi ju inte är vana vid från novemberlägenheten!), men inredningen är kal, kall och tråkig och entrén är dyr! Vi tar oss ner till förbokade solstolar vid utepoolen i.st. - men var är solen?
Att så här en av de svalaste, blåsigaste och mest mulna semesterdagen få möjlighet att umgås med nära vänner, äta lunch, dricka Cava på deras terrass är guld värt.
Ett minne värt att ta med sig på bussresan över bergen "hem" till Puerto Mogan.