På våren, 2002 bestämde vi oss för att åka på en resa genom Sydostasien. Vi skulle avsluta resan i Bangkok och började leka med tanken att cykla genom Thailand. Några månader senare stod vi i Hat Yai med var sin terrängcykel, vadderade cykelbyxor och neongula tröjor.
Här är några utdrag från dagboken som skrevs under resans gång
På två hjul genom Thailand:
3 november
Det är natt och vi sitter på en lokalbuss på väg från Butterworth i Malaysia mot Hat Yai i Thailand. Där ska vi köpa cyklar och bege oss mot Bangkok på två hjul. Vi är förväntansfulla och lite nervösa, och jag drömmer att jag cyklar jättefort i en lång backe som aldrig tar slut.
Uppdrag: cykel
4 november
Efter några timmars sömn i Hat Yai är det dags att bege sig ut på cykeljakt. Det visar sig vara en större utmaning än väntat. Hat Yai är en av Thailands största städer, men här pratar så gott som ingen engelska. Turisterna stannar sällan till här, utan åker bara genom på väg från Malaysia och upp mot stränderna på västkusten. Planen var att sätt sig på sadeln i morgon, men det kommer nog behövas lite mer tid att hitta en bra karta, riktiga cyklar och cykelväskor. I dag har vi inte hittat något av det. Och det hjälper heller inte att det regnar som om det gått hål på himlen.
Uppdrag: cykel – slutfört
4 november
Till slut hittar vi till en riktig cykelverkstad. Det visar sig att killen som äger verkstaden är en tidigare tävlingscyklist. Han visar stolt fram ett skåp fullt av pokaler och medaljer från tidigare meriter. När vi visar på kartan vart vi tänkt cykla blir han exalterad. Det är nog inte så ofta han träffar på turister som vill trampa sig genom Thailand.
Vi spenderar en mindre förmögenhet på cyklarna, 15 000 baht betalar jag för mina nya kompis. Men vi vill ju gärna undvika att stå “in the middle of nowhere” med trasig cykel, så jag är övertygad om att det är värdt varenda baht.
Han ger oss även riktiga cykelshorts med vaddering i rumpan, gröna och gula t-shirts med psykadeliskt mönster och vattenflaskor. Sedan fyller han däcken med kevlar, ler glatt och säger “Good to go, good to go!” flera gånger.
Vi flyr regnet
5 november
På grund av regnet ligger vi lite efter schemat och vi tar därför en buss till Krabi för att börja cyklingen där. Chauffören spänner fast cyklarna på taket med långa rep tills de sitter som fastlimmade. Nu är vi i Krabi och här på västkusten regnar det inte – tack och lov och halleluja!
On the road
8 november
Vi går upp tidigt. Båda är förväntansfulla och det kliar i benen efter att börja rulla. Cykelbyxorna och de psykadeliska t-shirtarna är på och vi känner oss lite som amatörer som snart ska ge oss ut på Tour de France. Vi fyller cykelväskorna med frukt. När klockan är nio har vi hittat vägen vi kollat ut på kartan – efter att ha sett trafiken på motorvägarna la vi upp en rutt med mindre vägar. Det kommer kräva en hel del uppmärksamhet på kartan.
Det rullar på
9 november
Cyklandet går över all förväntan. Vi håller ett lugnt tempo och njuter av naturen och omgivelserna. Mellan tolv och tre är värmen närmast olidlig och det känns som om huvudet blir långsamt friterad under cyklehjälmen. Vi stannar till och vilar i skuggan av stora palmer. Sover lite och äter frukt. Jag påminner mig själv att dricka mycket vatten och älskar känslan av att vara mitt ute bland allt det exotiska.
Livet längs vägen
11 november
Efter en frukost bestående av stekt ris och te cyklar vi lite vilse och förlorar ett par timmar på morgonen. Men när vi äntligen kommer överens med kartan är vägarna jättefina och den ena nerförsbacken efter den andra gör cyklandet till en lek. Stannar till vid Thang Muang Beach och tar ett dopp i det gnistrande havet. Sedan vilar vi i skuggan av palmerna som växer nere vid vattnet.
Ut på eftermiddagen träffar vi på några killar som går och vallar sina elefanter längs vägen. Vi stannar och pratar med dem och den minsta elefanten är mycket nyfiken på min cykel. Den är ungefär lika lång som mig och när jag klappar den på huvudet känns det som att ta på en jättelik diskborste.
Friheten vi får genom att cykla är enorm. Ser vi något spännande längs vägen är det bara att stanna. Naturen är så vacker och exotisk och man känner sig verkligen som en del av omgivningarna. Känslan av att cykla förbi en liten insjö och se huvudet på ett tjugotal vattenbufflar ligga i vattenytan och följa dig med blicken är obeskrivlig.
Vi upplever små byar och platser vi aldrig annars skulle besökt: en liten by här, ett naturreservat där, en marknad vid en landsväg som inte ens är utmärkt på kartan, ett litet hotell bortgömt och bortglömt från alla världens guideböcker… – trots träningsvärk och skavsår skulle jag faktiskt inte vilja uppleva Thailand på något annat sätt!
Hitta flygstol till Thailand:
Sista Minuten till Thailand: